Hyppää sisältöön

UKM:s förvaltningsområde i statens budgetproposition 2016 och i planen för den offentliga ekonomin 2017-2019

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 28.9.2015 11.56
Pressmeddelande

6,8 miljarder euro föreslås i anslag för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde för 2016. 300 miljoner euro reserveras för spetsprojekt inom kompetens och utbildning för 2016-2018. Inbesparingar inom förvaltningsområdet har slagits fast i regeringsprogrammet och i planen för den offentliga ekonomin för 2017-2019.

Genom regeringens spetsprojekt reformeras kompetensen och utbildningen så att de svarar mot framtidens utmaningar. Nya inlärningsmiljöer och digitala material tas i bruk i grundskolorna. Yrkesutbildningen på andra stadiet revideras. Ungas övergång till arbetslivet påskyndas genom att man främjar flexibla studier, så som webbstudier och tentakvarier. Tillgången till konst och kultur förbättras. Samarbetet mellan högskolor och arbetsliv förbättras i syfte att främja kommersialiseringen av innovationer. Ungdomsgarantin revideras i riktning mot en samhällsgaranti. Man föreslår 30 miljoner euro för projekten i budgeten för 2016.

Inbesparingarna inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltingsområde har slagits fast i regeringsprogrammets plan för den offentliga ekonomin som en del av anpassningsåtgärderna i statsbudgeten. Inbesparingarna på ca 190 miljoner euro under 2016 riktar sig till den allmänbildande utbildningens understöd, yrkesutbildningen och högskoleutbildningen. Indexhöjningarna för undervisnings- och kulturväsendets statsandelar samt för universiteten och yrkeshögskolorna fryses. Indexhöjningen för studiestödet slopas.

Som en del av anpassningsåtgärderna i statsekonomin skärs anslagen för verksamhetsutgifterna inom undervisnings- och kulturväsendets förvaltningsområde ner med 1 478 000 euro under 2016.

Revideringar och nedskärningar i den allmänbildande utbildningen och i småbarnspedagogiken  

Småbarnspedagogiken och den allmänbildande utbildningen garanterar en grundläggande rättighet till bildning för alla barn, elever och studerande. Målet är att trygga småbarnspedagogikens samt skol- och läroverksnätverkets funktionsförmåga, tillgänglighet och verkningsfullhet. Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde föreslår man ett anslag på 767 miljoner euro för den allmänbildande utbildningen och småbarnspedagogiken

Man föreslår att den subjektiva dagvårdsrätten ändras så att alla barn har rätt till 20 timmar småbarnspedagogisk verksamhet per vecka. Barn skall enligt förslaget ha rätt till småbarnspedagogisk verksamhet på heltid då föräldrarna arbetar eller studerar på heltid. Relationstalet i daghemmen för pedagogisk personal och barn över tre år skall enligt förslaget vara 1/8 istället för nuvarande 1/7. Gruppstorlekarna för små barn under 3 år ändras inte. Man föreslår att avgifterna för dagvård och morgon- och eftermiddagsverksamhet höjs.

Utbildningen för barnträdgårdslärare ökas och man utvecklar småbarnspedagogikens kvalitet. Som en del av utvecklingsprogrammet för lärarutbildningen höjs antalet barnträdgårdslärarstuderande i universiteten som en engångsföreteelse med 120 studerande under 2016.

Målet med den nya pedagogiken i grundskolan, de nya inlärningsmiljöerna och digitaliseringen av undervisningen är att förbättra inlärningsresultaten, att förnya pedagogiken genom försök och att inspirera till att lära sig genom hela livet. Genom spetsprojektet för kompetens och utbildning är det meningen att stöda alla elevers möjlighet att få undervisning som grundar sig på modern teknik och moderna arbetsmetoder. Den grundläggande och kompletterande lärarutbildningen förnyas. För projektet har ett anslag på totalt 90 miljoner euro har reserverats för tre år. Man föreslår att det under 2016 används 9,5 miljoner euro för lärarutbildningen och 6 miljoner euro för att påskynda ibruktagande av digitalt material samt för försök med och utveckling av digital undervisning.

Man utvecklar gymnasieutbildningen och bereder en reform av finansieringssystemet. Studentexamen utvecklas så att man i högre grad än för tillfället kan utnyttja den i högskolornas studerandeurval.

Det fria bildningsarbetet stärker genom sin verksamhet den samhälleliga helheten, ett aktivt medborgarskap samt livslångt lärande. Ett nytt finansieringssystem tas i bruk inom det fria bildningsarbetet. Ett anslag på 158 miljoner euro föreslås för det fria bildningsarbetet inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltingsområde.

Yrkesutbildningsreformen kör igång

Genom regeringens spetsprojekt genomförs en omfattande reform inom yrkesutbildningen på andra stadiet där utbildningens reglering, finansiering och styrning revideras. Målet är att förnya yrkesutbildningen så att den utgår ifrån kompetens och kundnärhet samt att effektivera den.  Gränserna mellan ungas och vuxnas yrkesutbildning avlägsnas och regleringen ses över. Inlärning på arbetsplatsen främjas bl.a. genom att skapa en ny modell för utbildningsavtal och genom att arbetsgivarnas administrativa och ekonomiska börda görs mindre. Man fortsätter också att utveckla yrkesutbildningens examenssystem.

Ett anslag på 483 miljoner euro föreslås för yrkesutbildningen och ett anslag på 292 miljoner för den yrkesinriktade vuxenutbildningen.

Ökat samarbete mellan högskolor och forskningsinstitutioner

Målet som ställs upp för högskolorna är att främja en arbetsfördelning som stöder profileringen samt ett tätare samarbete högskolorna emellan, men också med forskningsinstitutionerna. Samarbetet mellan högskolor och näringsliv ökas för att främja kommersialiseringen av innovationer. Målet är att skapa starka kompetenskluster och att främja en effektivare och mera verkningsfull användning av vetenskapens och forskningens resurser. Åtgärderna bereds i tätt samarbete med ministerierna och olika aktörer.

Som en spetsprojektsatsning ökar man under 2016 Finlands Akademis beviljandefullmakt med 30 miljoner euro och under 2018 bereder man sig på att kapitalisera universitet och yrkeshögskolor med totalt 70 miljoner euro.

I syfte att förlänga arbetskarriärerna utvecklar man studieprocesserna och flexibla studiemöjligheter. Av de som antas till en högskola i studerandeurvalen stiger andelen som söker första gången.

Totalt 3,2 miljarder euro föreslås för högskoleundervisning och forskning. 1,8 miljarder euro föreslås för statsfinansieringen av universiteten och 858 miljoner euro för finansieringen av yrkeshögskolorna.

Indexförhöjningen för universitetens och yrkeshögskolornas statsfinansiering fryses för perioden 2016-2019.  Av inbesparingarna för 2016 riktar sig 75 miljoner euro till att förbättra högskolornas kostnadseffektivitet och till att rationalisera administreringen och högskolenätverket.

Studiestödet får 933 miljoner euro

Man föreslår att 933 miljoner euro reserveras för studiestödet, varav 816 miljoner går till studiepenning och bostadstillägg. Studiepenningens indexbundenhet slopas. När det gäller studerande på andra stadiet i åldern 18-19 år som bor självständigt föreslås det att gränserna för föräldrarnas inkomster som inverkar nedsättande på studiepenningen höjs med 13 procent.

Studiestödssystemet revideras. Målet är att nivån på studiepenningen, bostadstillägget och studielånet är minst 1100 euro per månad. I och med studiestödsreformen sänks nivån på studiepennings- och bostadstilläggsanslaget med 70 miljoner euro fram till 2019.

Tillgången till konst och kultur förbättras genom spetsprojekt

Det kulturpolitiska målet är att stärka kulturens grund, trygga verksamhetsförutsättningarna för aktörer inom den kreativa branschen, öka medborgarnas möjligheter att delta i kultur, stöda kulturekonomin samt att trygga tillgången till kultur.

Genom regeringens spetsprojekt förbättras tillgången till konst och kultur. Man ökar barns och ungas möjligheter att på ett likvärdigt sätt delta i konst och kultur. Principen att en procent av budgeten för betydande offentliga projekt ska reserveras för konst utvidgas till att omfatta även andra kulturområden än det visuella.  Totalt 10 miljoner euro har reserverats åtgärderna under 2016-2018. 2,6 miljoner föreslås vara andelen för 2016.

Man föreslår att totalt 458 miljoner euro används för att främja konst och kultur. Andelen som tas ur tipsmedel är 233 miljoner euro.  

Anpassningsåtgärder på fem miljoner riktas till verksamhetsområdet i anslutning till de beslut som fattades av förra regeringen. Därutöver slopas finansieringen av de allmänna bibliotekens anläggningsprojekt. Tipsmedlen hålls på samma nivå som 2015, med undantag av särskilda sysselsättningsbidrag till teatrar, orkestrar och museer. Dessa slopas.

Spetsprojektsatsningar på ungdomsarbete och motion

Genom ungdomsarbete främjar man ungas aktiva medborgarskap och sociala ställning. Man förbättrar också deras uppväxt- och levnadsförhållanden. Totalt 16 miljoner euro har reserverats för att understöda verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomarbete. Man föreslår att totalt 69 miljoner euro används för ungdomsarbete. Andelen som tas ur tipsmedel är 53 miljoner euro.

Ungdomsgarantin utvecklas i riktning mot en samhällsgaranti i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet och arbets- och näringsministeriet. Inom ramen för spetsprojektet utvecklar man en modell där enda aktör bär ansvaret för en ung person som är i behov av stöd. I anslaget för uppsökande ungdomsarbete 2016 ingår en spetsprojektsatsning på 2 miljoner euro.

Idrottspolitiken har som mål att skapa likvärdiga förutsättningar för motion och idrott, för deltagande och för en rörligare livsstil. Man föreslår ett anslag på 148 miljoner euro för idrottsväsendet. Summan tas huvudsakligen ur tipsmedel.

Programmet Skolan i rörelse föreslås få ett anslag på 7 miljoner euro 2016. Målet är att utvidga programmet så att det omfattar alla barn och unga inom den grundläggande utbildningen. I enlighet med spetsprojektets mål ska alla grundskoleelever idka mera motion. Spetsprojektets satsning uppgår till totalt 21 miljoner euro under 2016-2018.

Statsfinansiering för den evangelisk-lutherska kyrkans samhälleliga uppgifter

Revideringen av finansieringen av den evangelisk-lutherska kyrkans samhälleliga uppgifter innebär att anslagen ökar med 114 miljoner euro. Församlingarnas rätt till intäkterna för samfundsskatten slopas och istället införs lagstadgad statsfinansiering.

Totalt 537 miljoner euro i tipsmedel till förmånstagarna

Man föreslår att 537,4 miljoner euro av Veikkaus vinstmedel används. Man uppskattaratt Veikkaus vinstmedel 2016 uppgår till 520,9 miljoner euro. Därutöver tar man 16,5 miljoner euro ur fonden för outdelade tipsmedel. Av forskningens, konstens, kulturens, idrottsväsendets och ungdomsarbetets kostnader föreslår man att totalt 48,2 % finansieras ur vinstmedel i anslutning till tips- och penninglotterier.

_ _ _

Ytterligare information:
- kanslichefen Anita Lehikoinen, tfn 0295 3 30182
- direktör Aki Tornberg (allmänbildande utbildning, småbarnspedagogik och fritt bildningsarbete), tfn 0295 3 30316
- överdirektör Mika Tammilehto (yrkesutbildning), tfn 0295 3 30308
- överdirektör Tapio Kosunen (högskoleutbildning och forskning), tfn 0295 3 30440
- överdirektör Riitta Kaivosoja (kultur- och konstpolitik), tfn 0295 3 30129
- överdirektör Esko Ranto (ungdoms- och idrottspolitik), tfn 0295 3 30115
- konsultativ tjänsteman Virpi Hiltunen (studiestöd), tfn 0295 3 30110
- ekonomiplaneringschef Pasi Rentola (allmän ekonomiplanering), tfn 0295 3 30211
- ekonomichef Tiina Heikkinen (allmän ekonomiplanering), tfn 0295 3 30103
- finanssekreterare Timo Ertola (allmän ekonomiplanering), tfn 0295 3 30083

---

Statens budgetproposition finns i sin helhet på http://budjetti.vm.fi

---

Regeringspropositioner i anslutning till budgetpropositionen

  • RP med förslag till ändring av 48 f § i lagen om grundläggande utbildning / Avgifterna för morgon- och eftermiddagsverksamhet uppdateras

  • RP med förslag till tillfällig ändring av universitetslagen och yrkeshögskolelagen / Indexförhöjningarna för finansiering av universitetens och yrkeshögskolornas verksamhet fryses 2016-2019.

  • RP med förslag till ändring av studiestödslagen /studiestödets belopp ska enligt förslaget inte längre justeras enligt folkpensionsindex. Vidare föreslås en ändring av villkoren för beviljande av studiestöd för studier utomlands. Dessutom föreslås en höjning med 13 procent på inkomstgränserna för föräldrar till studerande som är 18-19 år och bor annanstans än hos föräldrarna. Därtill föreslås ändringar och förtydliganden av vissa bestämmelser i studiestödslagen i syfte att göra uppföljningen av tillräcklig studieframgång smidigare.

  • RP med förslag till ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt bildningsarbete / Frysning av statsandelsindex.

  • RP med förslag till ändring av 11 a och 11 b § i lagen om småbarnspedagogik / Ändring av den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Regeringsprogrammets skrivning om en begränsning av rätten till småbarnspedagogik i skede 1 och 2 genomförs. Föredragningen skjuts upp till oktober

  • RP med förslag till lag om ett rättstolksregister