Nya metoder för att främja arbetsron och välfärden i skolan

- Utgångspunkten för att ordna grundläggande utbildning är en högklassig och trygg närskola. För att nå det målet föreslås nya metoder för att förbättra arbetsron i skolor och läroanstalter och för att främja välfärd och delaktighet, säger undervisningsminister Krista Kiuru.

- Disciplinära åtgärder, regler och övervakning är bara en del av de många faktorer som påverkar arbetsron i skolan. Att ta hand om eleven, delaktighet, växelverkan samt förtroende mellan elever, lärare och föräldrar är också viktiga då man bygger upp en trivsam och lugn vardag i skolan. Kiuru betonar att skolfreden betydligt sätt kan främjas genom att förbättra gemenskapen och elevers delaktighet.

Lärare och rektorer får nya metoder för att ingripa i störande uppförande

Regeringen föreslår ändringar i lagstiftningen som gäller om grundläggande utbildning, gymnasiet, och yrkesutbildning för att förbättra arbetsron i skolor och öka välfärden samt elevers och studerandes deltagande. Barn som är i öppen vård och de omhändertagna och placerade barnens rätt till likvärdig undervisning förbättras.

Förslaget ger lärarna och rektorerna större befogenheter att ingripa i störande uppförande. Metoderna blir mer pedagogiska och förebyggande.

En bestämmelse om fostrande samtal, som är en ny pedagogisk metod genom vilken man kan ingripa i och förebygga störande och olämpligt uppförande hos en elev skall enligt förslaget införas. Även bestämmelser om hur en kvarsittning genomförs preciseras, bl.a. kan eleven enligt förslaget åläggas att utföra skriftliga och muntliga uppgifter eller övningar.

I förslaget betonas elevens skyldighet att ersätta skador som eleven själv förorsakat. Eleven kan också av pedagogiska skäl åläggas att städa upp sådan oreda som han eller hon orsakat.

Lärarnas och rektorernas befogenheter att granska elevens eller studerandens saker skall enligt förslaget gälla föremål eller ämnen vars innehav är förbjudet i lag eller på annat sätt farliga, eller ämnen som det inte finns någon godtagbar orsak att hämta till skolan. Dessutom föreslås att rektorer och lärare får befogenhet att omhänderta farliga föremål och ämnen. Granskning av en elevs saker förutsätter en motivering och att det är uppenbart att eleven innehar ett förbjudet ämne eller föremål. Två vuxna bör vara närvarande, och eleven har rätt att välja den ena. Vid granskningen bör finkänslighet iakttas och personlig integritet respekteras så långt som möjligt.

Elevkåren ska bli en del av skolans verksamhetskultur

Finländska barn och unga upplever att deras möjlighet att påverka i skolan och i läroanstalterna är små. Målet med propositionen är att stöda elevernas och studerandes delaktighet och gemenskap och på så sätt även minska förekomsten av störande beteende.

Alla skolor och läroanstalter bör ha en elev- eller studentkår som skall höras innan beslut som gäller elevernas ställning fattas. Anordnaren av utbildning bör främja alla elevers och studerandes delaktighet bl.a. genom att göra det möjligt att delta i läroplanen och planer i anslutning till den samt beredning av ordningsregler.

Elevvården utvidgas till att omfatta gymnasier och studerande i yrkesläroverk

Det mest betydande är att elev- och studentvården nu förbättras avsevärt, säger Kiuru. Nu är det inte bara inom den grundläggande utbildningen som det erbjuds kurators- och psykologtjänster, utan också gymnasier och yrkesläroanstalter.
I propositionen har man samlat de bestämmelser om elev- och studentvård som för tillfället finns utspridda inom övrig lagstiftning.

Lagpropositionen om elev- och studentvården gäller förskolan och den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen. Reformen innebär att studerande på andra stadiet får tillgång till psykolog- och kuratorstjänster. Enligt lagen bör man få tala med en psykolog eller en kurator inom sju dagar. I brådskande situationer bör man få tid samma dag eller nästa. Hälsovårdarens arbetstid bör ordnas så att det är möjligt att komma till mottagningen även utan tidsbeställning.

Målet är att, istället för den nuvarande individ- och problemcentrerade verksamheten, fokusera på en samverkande, förebyggande elevvård och erbjuda eleven och den studerande lättillgängligt främjande av välfärd och lärande. Elevvård skall enligt förslaget ordnas såväl i grupp som individuellt. Vårdnadshavarens, elevens och den studerandes delaktighet betonas.

Syftet med lagen är också att öka elevvårdens planenlighet. I barns och ungas välfärdsplan bör man skriva in elevvårdens mest centrala uppgifter, t.ex. en uppskattning av helhetsbehovet av elevvård, de elevvårds- och assistenttjänster som står till buds samt stöd- och specialundervisning.

I lagförslaget föreskrivs på ett bättre sätt än för tillfället om datasekretess och studerandes och vårdnadshavares påverkningsmöjligheter i ärenden som gäller elevvården betonas.
_ _ _

Lagändringarna som gäller arbetsron i skolan är avsedda att träda i kraft 1.1.2014 och de ändringar som gäller elev- och studentvården från och med ingången av augusti 2014.
_ _ _

Material i anslutning till undervisningsminister Krista Kiurus presentation, bl.a. beredningsmaterial, finns på projektets webbplats.

Undervisningsminister Krista Kiurus presskonferens kan ses på www.vn.fi/live
_ _ _

Ytterligare information:
- Specialmedarbetare Pilvi Torsti (UKM), 040 719 120
- Överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen (UKM), 0295 3 30258
- Regeringsrådet Janne Öberg (UKM), 0295 3 30348
- Regeringsrådet Anne-Marie Brisson (UKM), 0295 3 30079
- Regeringsrådet Lotta Hämeen-Anttila (SHM), 02951 63406
- Överinspektör Marjaana Pelkonen (SHM), 02951 63331