Finländska elever bäst i Europa på problemlösning i PISA 2012 -undersökningen
Finland klarade sig bra i PISA 2012 -undersökningens problemlösningsuppgifter. De finländska elevernas poängantal kom tillsammans med Australien på fjärde plats i OECD-länderna och placerade sig på första plats bland de europeiska länderna. Problemlösning är i denna form ett nytt innehållsområde i PISA-undersökningen och därmed finns det inga tidigare resultat att jämföra med. Institutionen för utbildningsforskning vid Jyväskylä universitet genomförde PISA 2012-undersökningen i Finland.
Av de 65 länder och områden som deltog i PISA 2012 -undersökningen deltog 44 även i en utvärdering av problemlösningskompetens. Enligt de resultat som nu offentliggjorts var de finländska elevernas genomsnittliga poängantal 523, medan genomsnittet i de övriga OECD-länderna var 500 poäng. Av OECD-länderna klarade sig Korea (561), Japan (552) och Kanada (526) bäst. Av länderna utanför OECD var det Singapore samt områdena Macao, Hongkong, Shanghai och Taiwan som klarade sig bättre än Finland.
En aning mer kompetens på hög nivå än i övriga länder - däremot befinner var sjunde finländsk elev i riskzonen
För en närmare granskning av problemlösningskompetens delades eleverna på basis av poängantal in i sju nivåer. I Finland nådde fyra procent av eleverna upp till den högsta nivån, medan motsvarande procent i OECD-länderna var tre. Andelen elever som inte nådde över nivå 2 var i Finland 14 och i de övriga OECD-länderna 21 procent. Den här nivån kan ses om en miniminivå för att eleven till fullo skall kunna delta i det moderna samhällets verksamhet.
- Frågan om jämlikhet inom den grundläggande utbildningen är oerhört aktuell. Enligt undersökningen uppnår var sjunde elev inte tillräckliga kunskaper och färdigheter för att kunna fungera i samhället och har inte en stadig grund att stå på i en allt mer komplicerad och föränderlig värld. Resultaten visar hur viktigt och aktuellt arbetet för att utveckla den grundläggande utbildningen är, säger undervisningsminister Krista Kiuru.
Genomsnittet för deltagarländerna visade att pojkarna klarade sig bättre än flickorna i problemlösning. I Finland var flickornas poänggenomsnitt (526) ändå betydligt högre än pojkarnas (520).
- Att pojkarna klarar sig dåligt i skolan har synats i flera undersökningar. Ämnet kräver åtgärder och jag hoppas att den expertgrupp för utvecklandet av den grundläggande utbildning, som nyss tillsatts, ska komma med synpunkter på hur pojkarnas ställning kan förbättras och deras motivation höjas. Jag tror att man kan stöda pojkarnas skolframgång genom att se över och göra undervisningen och inlärningen mera mångsidig, fortsatte Kiuru.
Svaga resultat för invandrare jämfört med den övriga befolkningen
Skillnaderna mellan urbefolkningen och invandrarna i fråga om problemlösning var stor i alla deltagarländer. I Finland var det genomsnittliga poängantalet 526, medan andra generationens invandarelever hade ett genomsnitt på 461 poäng och första generationens invandrarelever 426 poäng. I Finland är skillnaden större mellan elever med invandrarbakgrund och övriga elever än i övriga deltagarländer i genomsnitt. Finlands finsk- och svenskspråkiga skolor klarade sig ungefär lika bra.
Enträgenhet och ett öppet sinne inverkade på resultaten
I Finland spelar elevens enträgenhet en stor roll för resultaten när det gäller att lösa problem. Enträgenheten var starkast bland alla deltagarländer och dubbelt så stor som i OECD: s genomsnitt. Att på ett lyckat sätt uppmuntra till enträgenhet skulle i Finland ha en oerhört stor betydelse för att stärka problemlösningskompetensen.
Genom en enkät utvärderades även hur öppet eleverna över lag förhöll sig till att lösa olika problemsituationer. Kopplingen mellan öppenhetsindikatorns resultat och problemlösningskompetensen var i Finland starkare än i något annat land. Genom att stärka en fördomsfri inställning hos eleven är det alltså möjligt att på ett märkbart sätt inverka på resultaten.
Även elevens socioekonomiska bakgrund hade ett samband med problemlösningsresultaten. Kopplingen var i Finland och OECD:länderna i genomsnitt svagare i fråga om problemlösning jämfört med PISA-undersökningens övriga innehållsområden.
Datorer möjliggör en ny typ av uppgifter
För att besvara problemlösningsuppgifterna använde eleverna för första gången i PISA-undersökningen datorer. Det möjliggjorde uppgifter som inte hade varit möjliga på papper. Uppgifterna innehöll till exempel experimentella problem där eleven själv kunde iaktta verkningarna av sina lösningar. Därutöver var det möjligt att skapa "överraskande situationer", där man kunde observera elevens sätt och förmåga att agera i oförutsedda situationer. Bilder och interaktivt material möjliggjorde även att man kunde minska mängden text och istället använda annan slags information.
- Finland befinner sig ännu i startgroparna i fråga om att ta in det digitala i skolarbetet och i vardagens problemlösning. Nu är det meningen att få fart på den här utvecklingen. Flera utvecklingsprojekt är på gång, och jag tror att dessa kommer att utveckla elevernas problemlösnings- och ICT-kompetens. Viktigast av dessa projekt är utbildningsmolnet och att göra studentexamen elektronisk, säger Kiuru.
Uppgifterna representerade olika situationer i vardagen. De hänförde sig inte direkt till något skolämne. I Finland var 311 skolor och totalt 3685 elever med i utvärderingen av problemlösningskompetens. 469 var elever med invandrarbakgrund.
Ytterligare information:
Undervisnings- och kulturministeriet:
Överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen, tfn 0295 3 30258
Undervisningsrådet Tommi Karjalainen, tfn 0295 3 30140
Institutionen för utbildningsforskning vid Jyväskylä universitet:
Forskningskoordinator Sami Kyllönen, utvärdering av problemlösningskompetens, puh. 0400 248 103, [email protected]
Professor Jouni Välijärvi, nationell kordinator för Pisa, tfn 050 567 7210, [email protected]
PISA 2012 ongelmanratkaisu
Närmare resultat på OECD:s webbplats: www.oecd.org/pisa/