Wallin: Lägre åldersgräns i kommunalvalen utreds
En sänkning av åldersgränsen i kommunalvalen till 16 år utreds. Minister Stefan Wallin, som svarar för ungdomsärenden, säger att man har i sak beslutat om utredningen redan i december. Löftet att genomföra utredningen hänför sig till regeringens första barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet som baserar sig på ungdomslagen.
– Samtidigt kommer vi att utreda alternativa sätt att öka ungas samhälleliga deltagande. Vi följer också noga med verkningarna av den sänkta rösträttsåldern i särskilt Österrike och i Finlands evangelisk-lutherska kyrkas församlingsval, säger Wallin.
Wallin anser utredningen vara nödvändig i en situation där röstningsaktiviteten bland unga i medeltal är ca 10-15 procent lägre än inom andra åldersgrupper. Ett undantag är personer som röstar första gången En ändring i åldersstrukturen kan höja medelåldern inom kommunfullmäktige ytterligare om inte unga ges möjlighet att tidigare än förut påverka deras sammansättning.
Wallin påminner dock om att många unga själva ställer sig tveksamt till en sänkning av rösträttsåldern.
– I Ungdomsbarometern 2007 är det en minoritet av ungdomar i åldern 15-29 som understöder en sänkning av rösträttsåldern till 16 år. Ca var tredje ung anser att sänkningen av åldersgränsen är en bra idé i anslutning till kommunalval. I fråga om riksdags-, president- och euroval är understödet mindre. Det är ändå personer under 18 år som i höge grad understöder en sänkning av åldersgränsen än personer som redan är röstberättigade, säger Wallin.
Enligt Wallin bör målet ändå vara att unga i fortsättningen röstar lika aktivt som andra åldersgrupper och bättre än förut upplever sig som påverkare inom den representativa demokratin.
– Det betyder också att ett aktivt medborgarskap och demokratifostran klarare än förut bör tas upp inom undervisningspersonalens vidareutbildning och fortbildning. Man måste också utveckla undervisningsmaterialet för demokratifostran och lärarnas fortbildning för att stöda ett aktivt medborgarskap.
Wallin hoppas också för skolornas del att samhällsdebatt i skolorna och besök av medborgarorganisationer blir en naturlig del av undervisningen i samhällsfrågor och aktivt medborgarskap.
– I vissa skolor förhåller man sig fortfarande ytterst skeptiskt till partipolitik. Det är inte fiffigt. Skolorna måste öppna sina dörrar för en gränsöverskridande politisk debatt. Att göra politiken till en del av del ungas vardag är viktigt såväl för de unga som för politiken, säger Wallin.