UKM:s förslag till statsbudgeten 2014

Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde fortsätter man att utveckla yrkesutbildningens, gymnasieutbildningens och högskoleutbildningens anordnar- och läroverksnätverk. Samtidigt säkerställs ungas tillgång till utbildning och förverkligandet av ungdomsgarantin. Under 2014 tas nya ansöknings- och urvalstjänster i bruk inom yrkes-, gymnasie- och högskoleutbildningen, söktjänster för vuxenutbildningen samt informationstjänster som gäller utbildning.

Statsandelsindexet för utbildnings- och kulturväsendet fryses för 2014. Studiebidraget binds till ett index. Finansieringssystemet för andra stadier utvecklas så att finansieringen fortsättningsvis beviljas till utbildningsanordnaren.

Statens konstmuseum omvandlas till Nationalgalleriet och verksamheten övergår till att finansieras med tipsmedel. Den inverkan som övriga förmånstagare inom konst och kultur känner av förmildras genom att man tillfälligt tar av fonden för tipsmedel.

Förskolepedagogik och allmänbildande utbildning

Utgångspunkten för förskolepedagogiken och den allmänbildande utbildningen är att allas grundtrygghet garanteras och stärks i hela landet. För den allmänbildande utbildningen förslår ministeriet 974miljoner euro, varav 846 miljoner euro är statsandelar och –understöd.

Utgångspunkten för den grundläggande utbildningen är en högklassig och trygg närskola och en enhetlig grundskola. Dagvårdens höga kvalitet tryggas. Förskolepedagogiken består av omsorg, undervisning och fostran. Regeringens förslag om stadgar som gäller dagvården avlåts till riksdagen under vårsessionen 2014.

Trivseln, tryggheten och arbetsron i skolor och läroanstalter förbättras. Elevkårernas verksamhet etableras på grundstadiet. Barn inom öppenvården, omhändertagna och placerade barn ska få mera likvärdiga möjligheter till undervisning. Man föreslår ett anslag på 60 miljoner euro i syfte att förminska undervisningsgrupperna inom den grundläggande utbildningen.

För utveckling av inlärningsmiljöer, utnyttjande av informations- och kommunikationsteknik inom förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasiet samt utvecklande av en elektronisk studentexamen föreslås totalt ca 8,3 miljoner euro.

Genom att förnya finansieringsgrunderna för gymnasieutbildningen tryggas gymnasieutbildningens kvalitet och tillgänglighet då åldersklasserna minskar. Timfördelningen i gymnasiet förnyas. Man föreslår 0,4 miljoner euro för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning för invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för 2014.

Elev- och studentvården förbättras betydligt. Elev- och studentvårdslagen träder i kraft 1.8.2014. För elev- och studentvården föreslår man en ökning på 8,45 miljoner euro i anslag för 2014. På årsnivå innebär det en ökning på 13,1 miljoner euro. Förutom den grundläggande utbildningen kommer även gymnasierna och yrkesläroanstalterna att omfattas av kurator- och psykologtjänster. Tyngdpunkten flyttas från dagens individ- och problemcentrering så att den i högre grad ligger på gemenskap och förebyggande arbete. Elever och studerande ska kunna få stödinsatser med låg tröskel för att främja välfärd och inlärning.

Man föreslår ett anslag på 61 miljoner euro för byggande av skolor och daghem. Enligt förslaget kan man under 2014 bevilja 35 miljoner euro till projekt i anslutning till allmänbildande läroanstalter och 5 miljoner euro till projekt i anslutning till förskolepedagogik. Med hjälp av understöden kan man bygga eller renovera utrymmen för uppskattningsvis 6000 elever och 1500 barn inom dagvården.

Yrkesutbildning

För yrkesutbildningen förslås 735 miljoner euro, varav 722 miljoner euro är statsandelar och –u nderstöd.

Ungas tillgång till utbildning garanteras. Utbudet av grundläggande yrkesutbildning dimensioneras så att hela den åldersgrupp som går ut grundskolan erbjuds en möjlighet till gymnasie- eller yrkesstudier. Därutöver reserveras inom den grundläggande yrkesutbildningen tillräckligt med platser även för personer som övergår från en utbildning till en annan och personer som saknar yrkesexamen.

Med hjälp av det anslag som anvisats för förverkligandet av ungdomsgarantin ökas utbudet av grundläggande yrkesutbildning i de områden där det, i förhållande till ungdomsåldersklassen, finns färre platser den än in andra områden. I metropolområdet och övriga centrumstäder har man ökat antalet studieplatser. För att trygga förverkligandet av ungdomsgarantin under 2014 ökas anslaget för den grundläggande yrkesutbildningen med 15 miljoner euro samt anslaget för utbildningsmodeller för arbetsinriktad inlärning med 8 miljoner euro.

Man föreslår en tilläggsfinansiering på 17,8 miljoner euro för utvecklandet av läroavtalsutbildning för unga och inlärning på arbetsplatsen. Inlärningen på arbetsplatser blir mer mångsidig i samarbete mellan utbildningsanordnarna och arbetsplatserna.

Man föreslår att det reserveras 4 miljoner euro för att påskynda studierna inom den grundläggande yrkesutbildningen.

Vuxenutbildning

För vuxenutbildningen föreslås 531 miljoner euro, varav 165 miljoner euro riktas till fritt bildningsarbete, 138 miljoner euro till yrkesinriktad tilläggsutbildning och 125 miljoner euro till läroavtalsutbildning. Ett anslag på 25 miljoner euro föreslås för personalutbildning inom utbildningsväsendet. Anslaget för yrkesinriktad tilläggsutbildning minskar med 4,1 miljoner euro och anslaget för särskilda yrkesläroanstalter med 3,4 miljoner euro.

Förverkligandet av det tidsbundna kompetensprogrammet för unga vuxna i åldern 20-29 fortsätter fram till 2016. Man föreslår att programmet får 52 miljoner euro till sitt förfogande för 2014. Målet är att 4000 unga vuxna inleder sina studier årligen.

Högskoleundervisning och forskning

Ministeriet föreslår att man reserverar 2,66 miljarder euro till högskoleundervisning och forskning.

Statsfinansieringen för universiteten skall enligt förslaget uppgå till 1,9 miljarder euro. Man föreslår att grundfinansieringen höjs enligt universitetsindexet 2,5 % så att den motsvarar den höjda kostnadsnivån. Universitetens finansieringsmodell betonar kvalitet, verkningsfullhet, effektivitet och internationalisering. Examina, studiepoäng, vetenskapliga publikationer och konkurrensutsatt forskningsfinansiering är centrala grunder för statsfinansieringen.

Man föreslår 404 miljoner euro för yrkeshögskolornas statsandelar och –understöd. Det är 2 procent mindre än året innan (7,5 miljoner euro). Yrkeshögskolorna har minskat sitt utbildningsutbud med 2030 nybörjarplatser från och med ingången av 2013, vilket innebär att utbudet minskar med ca 8 procent.

Lagstiftningen som gäller yrkeshögskolorna ändras 1.1.2014 så att den påskyndar den strukturella reformen och förbättrar verksamhetens kvalitet och verkningsfullhet. Tillstånden förnyas från och med ingången av 2014 och grunderna för beviljandet av grundfinansiering förnyas med betoning på kvalitet, verkningsfullhet och effektivitet. Yrkeshögskolereformen innebär omfattande strukturella och ekonomiska åtgärder i yrkeshögskolornas verksamhet.

Finlands Akademis fullmakt att bevilja anslag ökas från och med 2014 med 10 miljoner euro. På så sätt förbereder man sig för förverkligandet av forsknings-, utvecklings- och innovationsprogrammet ICT2015. Som engångsföreteelse dras 17 miljoner euro av Akademins fullmakt 2014. Budgeteringen av forskningsanslagen för Finlands Akademi kommer att ändras så att de baserar sig på förslagsanslag, och de anslag som Akademin under tidigare budgetår samlat på sig kommer att användas för att finansiera Akademins förbindelser under 2014-2015.

Det nationella centret för utbildningsevaluering inleder sin verksamhet 1.5.2014. Den nuvarande evalueringen av inlärningsresultat vid Utbildningsstyrelsen samt utvärderingen av utbildning och högskolor vid Rådet för utbildningsutvärdering och Rådet för utvärdering av högskolorna går samman under Centret för utbildningsevaluering.

Studiestödet

Man föreslår att det reserveras 917 miljoner euro för studiestödet, varav 799 euro går till studiepenning och bostadsstöd. Studiestödssystemet reformeras så att det stöder studier på heltid och en snabbare utexaminering. Man föreslår att studiepenningen binds till ett index från och med 1.8.2014.

På högskolenivå tar man i bruk studielånskompensation, som är tydligare än studielånsavdraget. Studielånsavdraget uppmuntrar till effektivt avläggande av examen och tryggar återbetalningen av lånet. Studielånets användbarhet förbättras genom att man frångår räntan på en procent under studietiden. Därutöver binds inkomstgränserna för ränteunderstödet till ett index. Framöver förutsätts studerade som omfattas av studiestödssystemet avlägga minst 20 studiepoäng per läsår.

Den förminskande effekt som föräldrarnas inkomster har på studiestödet då studiestöd beviljas studerande i åldern 18-19, som studerar på andra stadiet och som bor självständigt, åtgärdas genom att inkomstgränserna höjs med 30 procent. Därutöver preciseras beräkningsgrunderna stödtiden och den maximala studiestödstiden förlängs på högskolestadiet.

För att uppmuntra till utbildning bland unga invandrare föreslår man att den till invandrare riktade förberedande gymnasieutbildningen och utbildning som förbereder för yrkeshögskolestudier framöver omfattas av studiestödet.

Konst och kultur

Ministeriet föreslår 465 miljoner euro för främjande av konst och kultur, varav tipsmedlens andel är 237 miljoner euro.

Tipsmedel som går till konst och kultur delas mellan fler än tidigare nästa år då statens konstmuseum enligt regeringsprogrammet ombildas till stiftelse. Nationalgalleriet och dess verksamhet, med undantag av hyrorna, övergår till att finansieras av tipsmedel. Övergången hade inneburit ett inbesparingstvång på ca 20 miljoner euro för övriga förmånstagare. Inbesparingarna förverkligas dock gradvis och under 2014 tar man 10 miljoner euro ur fonden för tipsmedel, vilket halverar inbesparingsbehovet för 2014.

Till det nya Nationalgalleriets grundkapital riktas under 2014-2016 varje år 10 miljoner euro i budgetmedel. För en utökning av Nationalgalleriets samling föreslås samma summa som tidigare år, dvs. 739 000 euro.

Den allmänna inbesparingsprocenten för i de tipsmedel som går till konst är 3,3 procent. Man föreslår att finansieringen för barnkultur, professionella grupper på det fria fältet, stipendier och kulturtidningar hålls på samma nivå som 2013. Man sparar också mindre än i genomsnittet inom de nationella konstinstitutionerna, dvs. Finlands Nationalopera och Nationalteatern. Inbesparingarna som gäller dessa är under 2014 en procent.

De största inbesparingar i tipsmedel sker inom sådana områden där verkningarna inte uppskattas vara lika dramatiska som inom övriga områden. De största procentuella inbesparingarna gäller främjande av biografernas digitalisering, kulturella storevenemang och de disponibla medel som ministern har kunnat rikta till kulturprojekt och -objekt. Inbesparingar som är större än genomsnittet riktas även till utvecklings- och projektfinansiering.

Understöden till vänskapsföreningar och kulturinstitut övergår till att finansieras ur tipsmedel.

Indexen för teatrarnas, museernas och orkestrarnas statsandelar fryses för 2014. Inbesparingarna i kulturinstitutionernas statsandelar för 2012-2015 förblir även permanent i kraft.

Nationella audiovisuella arkivet och Centralen för mediefostran och bildprogram sammanslås från och med ingången av 2014 och bildar Nationella audiovisuella institutet. Man föreslår att det journalistiska bildarkivets verksamhet blir permanent genom att Museiverket får ett årligt anslag för ändamålet.

Enligt regeringens riktlinjer stöder staten biblioteket som byggs i Helsingfors centrum, och som är ett 100-årsjubileumsprojekt för Finlands självständighet, med särskild finansiering. Ärendet bereds för att behandlas under budgetmanglingen.

Idrott

Man föreslår ett anslag på 148 miljoner euro för idrottsväsendet, varav 147 miljoner täcks av tipsmedel. Idrottslagen förnyas.

Enligt projektplanen beviljas finansiering i budgeten 2015 för grundförbättring av Helsingfors Olympiastadion då totalkostnaderna för projektet preciserats.

Ungdomsarbete

75 miljoner euro föreslås för ungdomsarbete, varav tipsmedlens andel är 53 miljoner euro. För ungas verkstadsverksamhet och uppsökande ungdomsarbete föreslås 27 miljoner euro. På så sätt garanteras förverkligandet av ungdomsgarantin. Man föreslår att anslaget för samisk kultur- och språkboverksamhet höjs till 700 000 euro.

Tipsmedel

Man föreslår att 540,8 miljoner euro används av tipsmedlen. Veikkaus beräknade avkastning för 2014 är 517,5 miljoner euro. Man föreslår att totalt 23,3 miljoner euro tas ur fonden för outdelade vinstmedel, inklusive 10 miljoner euro för förmånstagare inom konst på grund av finansieringen av Nationalgalleriets verksamhet.

Man föreslår en ökning på 1 procent i tipsmedlens intäktsföring till förmån för forskning, konst, idrott och ungdomsarbete. Av tipsmedlen föreslår man att 103,2 miljoner euro går till forskning, 237,1 miljoner euro till konst, 147,4 miljoner euro till idrott och 53,1 miljoner euro till ungdomsarbete

Av den statliga finansieringen som beviljas för konst, kultur, idrottoch ungdomsarbete står tipsmedlen för 54,5 procent.
_ _ _

Budgetförslaget för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde 2014 (pdf, på finska) offentliggjordes sedan finansministeriet publicerat sitt förslag till statsbudget 8.8. Regeringen behandlar budgetförslaget under budgetmanglingen som inleds 28.8. Regeringens syfte är då att godkänna innehållet i budgetpropositionen. Budgetförslaget föreläggs riksdagen 16.9.2013.

_ _ _

Ytterligare information:

Utbildnings- och forskningspolitik
- överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen (allmänbildande utbildning och yrkesutbildning), tfn 0295 3 30258
- direktör Riitta Maijala (högskoleutbildning och forskning), tfn 0295 3 30292
- direktör Kirsi Kangaspunta (vuxenutbildning), tfn 0295 3 30388
- statssekreterare Pilvi Torsti, tfn 0295 3 30168

Studiestödet
- konsultativa tjänstemannen Virpi Hiltunen, tfn 0295 3 30110

Kultur-, idrotts- och ungdomspolitik
- överdirektör Riitta Kaivosoja, tfn 0295 3 30129
- överinspektör Timo Oravainen, tfn 0295 3 30238
- statssekreterare Jarmo Lindén, tfn 0295 3 30194

Allmän ekonomiplanering
- direktör Matti Väisänen, tfn 0295 3 30337
- finanssekreterare Timo Ertola, tfn 0295 3 30083

- kanslichef Anita Lehikoinen, tfn 0295 3 30182