Undersökningen om effekterna av den lagstiftning som gäller reformen av stödet inom småbarnspedagogiken är klar
Undervisnings- och kulturministeriet har utrett genomförandet, förverkligandet och effekterna av den lagändring om reformen av stödet för barn inom småbarnspedagogiken som trädde i kraft 2022. Forskningsprojektet, som genomfördes i samarbete mellan flera universitet, leddes av professor Päivi Pihlaja från Östra Finlands universitet.
Genom en ändring av lagen om småbarnspedagogik skapades ett nationellt system för stödet för barn som är bindande för alla anordnare av småbarnspedagogik och serviceproducenter inom småbarnspedagogik. Syftet med reformen var att stärka ett likvärdigt ordnande av stödet inom småbarnspedagogiken.
Det nya stödsystemet består av allmänt, intensifierat eller särskilt stöd samt de stödformer och beslutsprocesser som hör ihop med dessa.
Enligt undersökningen är den vanligaste stödformen konsultation av en speciallärare, medan specialundervisning på heltid erbjuds i minst omfattning. Det finns fortfarande betydande skillnader i hur stödet för barnet förverkligas mellan olika kommuner, småbarnspedagogiska enheter och till och med enskilda daghemsgrupper. Tillgången till stöd och stödets funktion upplevs som slumpmässiga eftersom de kan variera beroende på enhet, personal, kommun, år, resurser och ibland på enskilda arbetstagare. Denna osäkerhet belastar både barnen, vårdnadshavarna och de anställda inom småbarnspedagogiken.
Barnets språkliga och kulturella bakgrund och familjernas resurser påverkar ordnandet av stödet, och variationerna riskerar barnets rätt till lika stöd som motsvarar barnets intresse. Ordnandet av stöd för barn under tre år utmanas särskilt av strukturella faktorer och faktorer som hänför sig till verksamhetskulturen. Speciallärarnas resurser riktas främst till de äldre barnen, vilket kan leda till ojämlikhet. Tillgången på behörig personal försvagar stödets förutsägbarhet.
Det upplevs också att det finns skillnader mellan privat och kommunal småbarnspedagogik när det gäller tillgången till stöd. Inom den privata sektorn finns det till exempel sämre tillgång till speciallärartjänster.
– För att vi bättre ska kunna utveckla genomförandet av stödet inom småbarnspedagogiken, så att det tryggar varje barns rätt till högklassig småbarnspedagogik, är det viktigt att vi får tillgång till heltäckande forskning om vilka effekter reformen har haft, säger undervisningsminister Anders Adlercreutz.
Undersökningen var omfattande och genomfördes under perioden 18.12.2023–31.11.2025. I arbetet samlades material in från bland annat chefer för småbarnspedagogik, speciallärare, annan småbarnspedagogisk personal och vårdnadshavare. Därtill gick man igenom olika dokument och studerade barngrupper i daghem.
I forskningsresultaten, som presenteras på riks- kommun-, daghems- och barngruppsnivå, granskas hur stödet genomförs, vilka effekter det har och på vilket sätt barnen får stöd. Dessutom granskas personalens stödpraxis, samarbete och resurser. Undersökningen ger ett omfattande kunskapsunderlag för den fortsatta utvecklingen av stödet för barn inom småbarnspedagogiken.
Undersökningen publiceras på projektets slutseminarium vid Tammerfors universitet den 3 februari 2026. Det är möjligt att delta i seminariet på plats i Tammerfors eller på distans.
Mer information:
Kirsi Alila, undervisningsråd, tfn 0295 330 365
Päivi Pihlaja, professor, tfn 050 313 1653