Bakgrund
Med utvecklingsunderstöden för Skolan i rörelse och Move! stöds genomförandet av idrottslagen (390/2015), Statsrådets redogörelse om idrottspolitiken (2018) och regeringsprogrammets program Mer motion i Finland (2023) när det gäller en fysiskt aktivare skoldag, utveckling av Move!-processen och motionsrådgivning för barn och unga i grundskoleåldern.
Idrottslagen betonar den ställning som motion som främjar hälsa och välbefinnande har i den helhet som utgörs av idrottsväsendet och samhällets olika sektorer. Lagens centrala syfte är att främja olika befolkningsgruppers möjlighet att röra på sig och utöva motion och idrott, befolkningens välbefinnande och hälsa samt fysiska funktionsförmåga, barns och ungas uppväxt och utveckling, medborgar- och föreningsverksamhet inom idrott samt minskande av ojämlikhet inom motion och idrott.
Ett av målen i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering (2023) är att få alla åldersgrupper att motionera mer. Regeringsprogrammet har också som mål att stärka jämställdheten mellan könen och jämlikheten inom motion och idrott.
Till de centrala åtgärderna inom regeringsprogrammets program Mer motion i Finland hör att öka den fysiska aktiviteten under skoldagarna och i anslutning till skolresorna, att ge motionsrådgivning utifrån Move!-resultaten, att stärka kompetensen i motion och idrott inom olika utbildningsområden samt att skapa förvaltningsövergripande samarbete för att främja den fysiska aktiviteten.
Skolan i rörelse
Skolan i rörelse ingår i helheten I rörelse, som ska främja hela befolkningens fysiska aktivitet. Med en motionsinriktad verksamhetskultur i skolan avses personalens och elevernas attityder, verksamhet och kompetens samt skolans och läroanstaltens miljö, strukturer, verksamhetssätt och ledning. En motionsinriktad verksamhetskultur utvecklas i samarbete med eleverna och personalen. Utvecklingen är planmässig och organiserad. Resultaten av utvecklingsarbetet följs upp och utvärderas. Centralt i utvecklingsarbetet är att integrera verksamheten i skolans och elevernas vardag, att bedriva utvecklingsarbete på ett brett plan och att arbeta tillsammans.
Verksamheten inom Skolan i rörelse ger många fördelar. När motion är en del av skoldagen främjas barns och ungas välbefinnande på ett mångsidigt sätt. Med verksamhet inom Skolan i rörelse kan man främja till exempel inlärningen, förankringen i skolgemenskapen, grupptillhörigheten, gemenskapskänslan, de sociala färdigheterna, orken och välbefinnandet samt erbjuda upplevelser av glädje, delaktighet och kunnande.
Nationella centret för utbildningsvärdering (NCU) gjorde en utvärdering av Skolan i rörelse (2018). Enligt utvärderingen är införandet av motion i skoldagen ännu inte slutfört i många skolor, särskilt högstadier. Enligt utvärderingen bör man i fortsättningen fästa särskild uppmärksamhet vid högstadierna, vid elever som rör på sig lite och vid jämlikhet. Åtgärder som avser högstadieelever är även motiverade eftersom forskningen visar att den fysiska aktiviteten minskar särskilt mycket i högstadieåldern.
Move!-processen och motionsrådgivning till barn och unga i grundskoleåldern
Motionsrådgivningen i programmet Mer motion i Finland utvidgas till att omfatta alla åldrar och riktas särskilt till dem som rör på sig för lite och som med tanke på hälsan och funktionsförmågan har mest nytta av den. Genom motionsrådgivningen stöds, vägleds och sporras individer och grupper till en fysiskt aktiv livsstil som främjar välbefinnandet, hälsan, livskvaliteten och lärandet.
Med motionsrådgivning till barn och unga i grundskoleåldern avses vägledning om en fysiskt aktiv livsstil som ges av en yrkesutbildad person inom främjande av hälsa och välbefinnande. Med en servicekedja för motionsrådgivning avses ett tätt samarbete mellan flera parter, där aktörernas roller och avtalade praxis har beskrivits, alla vet sin uppgift och sitt ansvar och alla har ett gemensamt mål. Motionsrådgivning kan till exempel ordnas så att motionsrådgivare deltar i vardagen i skolan.
Med utvecklingsunderstödet stöds upprättandet av servicestigar för motionsrådgivning till barn och unga i grundskoleåldern (t.ex. beskrivning och utveckling av Move!-processerna). Servicekedjan för motionsrådgivning uppkommer genom ett samarbete mellan flera parter och målet är att eleven ska få stöd för att tillägna sig en fysiskt aktiv livsstil. En förutsättning för att en servicekedja för motionsrådgivning ska hålla hög kvalitet är att man har kommit överens om vem som samordnar och ansvarar för tjänsten. I åtgärderna ska man fästa uppmärksamhet vid att främja en fysiskt aktiv livsstil hos dem som rör på sig för lite och vid levnadsvanor som gynnar hälsan och välbefinnandet samt vid att stödja den fysiska funktionsförmågan. Målet ska vara att åtgärderna inom projektet blir permanenta.
Eleverna kan styras till motionsrådgivningen på många olika sätt: På basis av Move!-mätningarna, via elevhälsan, via skolhälsovården eller via ungdomstjänster. Motionsrådgivning kan ges till individer eller grupper.
Läs mer om Move! https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/move-resultat
Mål och åtgärder
Målet för utvecklingsunderstöden är att
- främja stärkandet och etableringen av en motionsinriktad verksamhetskultur i grundskolorna,
- öka grundskoleelevernas fysiska aktivitet, motion och idrott och/eller
- stödja utvecklingen av Move!-processen och rådgivningen till barn och unga i grundskoleåldern.
Det är önskvärt att särskilt fokus läggs på målgrupperna högstadieskoleelever och elever som rör på sig lite.
Åtgärderna inom Skolan i rörelse kan exempelvis handla om att utveckla kompetensen hos personalen och eleverna och att förändra deras attityder, om att öka den fysiska aktiviteten (inklusive fysiskt ansträngande motion) under lektionerna, rasterna och skoldagen samt om att förändra skolans yttre och inre miljö så att den stöder fysisk aktivitet. När verksamheten genomförs är det viktigt att främja elevernas välbefinnande, delaktighet, inlärning och lärande. (Se Skolan i rörelse-verktyg för elevenkäter, endast på finska).
En åtgärd inom motionsrådgivning kan till exempel vara att utarbeta och genomföra en process där man som en fortsatt åtgärd till följd av Move!-mätningarna ger motionsrådgivning och stöd till barn och unga som behöver det. Inom ett utvecklingsprojekt kan motionsrådgivning även ges till andra än barn och unga i de årsklasser som är målgrupp för Move!-mätningarna.
För att uppnå genomslag i verksamheten bör flera åtgärder vidtas, och verksamheten bör integreras i skolans och elevernas vardag. I projektet kan man utnyttja tidigare god praxis och utveckla nya verksamhetsmodeller.
Målen ska enligt idrottslagen (390/2015) uppnås med utgångspunkt i jämlikhet och likvärdighet mellan könen. I projekten ska särskild uppmärksamhet fästas vid att verksamheten är tillgänglig och vid möjligheter till anpassad motion. Vidare bör särskild uppmärksamhet fästas vid att öka flickornas fysiska aktivitet, eftersom forskning visar att den är lägre än pojkarnas i alla åldersgrupper. Ansökan ska innehålla en beskrivning av hur projektets verksamhet och de förväntade resultaten främjar jämlikhet och likvärdighet bland eleverna.
Kommunen ska samordna projektet genom att utveckla strukturer, verksamhetssätt och samarbete mellan olika skolor, sektorer och förvaltningsområden som stöder verksamheten. Varje projekt kan utveckla en aktiv verksamhetskultur på sitt eget sätt enligt organisationens behov och önskemål. Målet för projektet ska vara bestående, strukturella förändringar som ökar den fysiska aktiviteten under skoldagen.
I ansökan ska sökanden beskriva samordnings- och styrningssystemen inom ramen för sin verksamhet inom Skolan i rörelse. Till samordning och styrning hör: 1) en styrgrupp för Skolan i rörelse, 2) kommunens ansvarsperson eller -personer för Skolan i rörelse och 3) en person eller ett team som ansvarar för Skolan i rörelse i respektive skola. I planen ska även dessa aktörers uppgifter och arbetsfördelning beskrivas.
Vid genomförandet av Move!-processen är en mångprofessionell och förvaltningsövergripande samordning viktig (t.ex. samarbete mellan kommunen och välfärdsområdet). I projekt för motionsrådgivning ska sökanden beskriva kommunens befintliga Move!-process och de planerade utvecklingsåtgärderna när det gäller motionsrådgivning.
Till ansökningar som gäller Skolan i rörelse-projekt ska det bifogas en bedömning av nuläget som gjorts under 2024. Vid identifieringen av projektets utvecklingsobjekt ska sökanden använda resultaten av bedömningen av nuläget. Sökanden ska registrera sig i Skolan i rörelse.
Ledningen ska vara engagerad i genomförandet av projektet (se checklista för rektorn).
Centrala framgångsfaktorer när det gäller verksamhet inom Skolan i rörelse:
1. Åtgärder som gäller organiseringen av verksamheten inom Skolan i rörelse
- En aktiv verksamhetskultur utvecklas genom att man påverkar personalens och elevernas attityder, verksamhet och kompetens samt skolans miljö (utomhus och inomhus), strukturer och verksamhetssätt.
- Den övergripande samordningen och ledningen av verksamheten inom Skolan i rörelse utvecklas som en del av organisationens verksamhet: Skolan har ett team som samordnar verksamheten inom Skolan i rörelse, och mål och åtgärder som ska främja fysisk aktivitet har fastställts för läsåret. Kommunen har utsett en person som ska samordna verksamheten inom Skolan i rörelse. Ledningen har förbundit sig att främja verksamheten.
- Eleverna och personalen görs delaktiga i planeringen, genomförandet och utvärderingen av verksamheten.
- I verksamheten inom Skolan i rörelse främjas likvärdighet och jämlikhet samt tillgänglighet.
- Verksamheten skrivs in i de långsiktiga planerna, årsplanerna och/eller styrdokumenten.
- Bedömningen av nuläget används vid planeringen och utvärderingen av verksamheten samt vid valet av utvecklingsobjekt för det kommande läsåret. Skolorna använder en årsklocka för Skolan i rörelse och/eller välbefinnandet.
2. Åtgärder som gäller undervisningen
- Sittandet och orörligheten samt statiska arbetsställningar minskas.
- I undervisningen införs fler rörliga pauser.
- Verksamhetsmetoder som ökar den fysiska aktiviteten används.
- Tekniken utnyttjas för att öka den fysiska aktiviteten.
- Lärare handleder andra lärare för att öka det ömsesidiga lärandet och aktiviteten.
3. Åtgärder som gäller eleverna och skolorna
- Identifieringen av elever som rör på sig lite och det stöd som erbjuds dem utvecklas särskilt (t.ex. Personal Trainer/PT i skolan-verksamhet som en del av motionsrådgivningen).
- Fysiska aktiviteter som eleverna utövar tillsammans med andra elever utvecklas (t.ex. motionstutorer, -agenter eller -aktivatorer).
- Åtgärder som stöder fysiskt välbefinnande utvecklas som en del av en aktiv verksamhetskultur, såsom utveckling av den fysiska konditionen (t.ex. Puls-timmar) eller stöd för rörligheten eller de motoriska färdigheterna.
- Fysisk aktivitet används för att stödja förankringen i skolgemenskapen, gemenskapskänslan, orken, återhämtningen och inlärningen.
- Eleverna uppmuntras att ta sig till skolan på ett fysiskt aktivt sätt.
- Elevernas aktivitet och delaktighet ökas med hjälp av verksamhet under rasterna.
- Evenemang och jippon används för att öka den fysiska aktiviteten och funktionsförmågan samt inlärningen.
- Miljön i skolorna utvecklas så att den sporrar till fysisk aktivitet och byte av ställningar samt ökar möjligheterna till rörelse under skoldagen, både under och mellan lektionerna.
- Utnyttjandet av idrottslokalerna utanför undervisningstiderna ökas.
- Möjligheterna till fysisk aktivitet samt motion och idrott under skoldagen eller direkt i samband med den utvecklas.
4. Åtgärder som gäller samarbetet
- Samarbetet med föräldrarna och familjerna främjas för att stödja en motionsinriktad livsstil (t.ex. föräldrakvällar med fysiska aktiviteter).
- Den fysiska aktiviteten främjas genom mångprofessionellt samarbete.
- Verksamheten inom Skolan i rörelse utvecklas i samarbete med i synnerhet skolhälsovården och som en del av den gemensamma elevhälsan.
- Utbildningsanordnaren utvecklar samarbetet inom projektet och främjar projektaktörernas engagemang.
- Utbildningsanordnaren har ett brett samarbete med olika intressentgrupper, såsom välfärdsområdena, andra kommuner och olika kommunala verksamheter (t.ex. ungdoms- och idrottsverksamheten och den tekniska verksamheten), skolor och läroanstalter, idrottsföreningar, folkhälsoorganisationer, församlingar, företag och andra lokala aktörer.
Frågor som ska beaktas i Move!-processen och motionsrådgivningen till barn och unga i grundskoleåldern:
- Move!-processen planeras genom ett mångprofessionellt samarbete i skolorna, kommunerna och välfärdsområdena i syfte att stödja och främja barns och ungas fysiska funktionsförmåga, hälsa och välbefinnande.
- Undervisningssidan inom den grundläggande utbildningen och skolhälsovården samarbetar och samarbetet utvecklas (bl.a. lokal schemaläggning av Move!-mätningarna och de omfattande hälsokontrollerna så att Move!-resultaten finns tillgängliga och kan utnyttjas i hälsokontrollerna).
- Eleverna erbjuds stöd för utveckling av den fysiska funktionsförmågan individuellt eller i grupp (motionsrådgivning).
- Resultaten av Move!-mätningarna utnyttjas i arbetet inom gruppen för den gemensamma elevvården.
- Det förekommer ett samarbete med undervisnings-, idrotts- och motionstjänsterna, skolhälsovården och lokala partner, såsom organisationer och företag, när det gäller utveckling av Move!-processen, produktion av tjänster och kommunikation.
- Det förekommer interaktion med hemmen när det gäller Move!-mätningarna samt barns och ungas fysiska funktionsförmåga, hälsa och välbefinnande.
- Eleverna engageras i utvecklingen av Move!-processen.
- Den information som fås från Move! utnyttjas av skolorna, kommunerna och välfärdsområdena vid planeringen, uppföljningen och utvärderingen av åtgärder för välbefinnande.
- Move!-processen och stödåtgärderna skrivs in i årsplanerna och/eller styrdokumenten (t.ex. elevvårdsplanen).
Exempel på god praxis inom Move!, bland annat
- https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/move-stod-och-ideer
- https://liikkuvakoulu.fi/sastamalassa-move-mittauksia-ei-tarvitse-enaa-jannittaa/ (på finska)
Allmänna framgångsfaktorer när det gäller motionsrådgivning
Motionsrådgivningen är en tjänst som främjar hälsa och välbefinnande
- Motionsrådgivningen genomförs med hjälp av en kontaktyta (identifierad och erkänd som en kontaktyta för främjandet av hälsa och välfärd mellan kommunerna eller samkommunerna och välfärdsområdet).
- Välfärdsområdenas roll i produktionen av tjänsten har utnyttjats för att nå ut till, identifiera och styra kunderna samt utvärdera effekterna.
- Med en servicekedja för motionsrådgivning avses ett tätt samarbete mellan flera parter, där aktörernas roller och avtalade praxis har beskrivits, alla vet sin uppgift och sitt ansvar och alla har ett gemensamt mål.
Motionsrådgivningens effekter konstateras och synliggörs inom projekten
- Processen och effekterna utvärderas och synliggörs.
- Move!-mätningarna ger beslutsfattarna information om utvecklingen och uppföljningen av den nationella idrotts- och hälsopolitiken och kommunernas hälsofrämjande åtgärder.
- Bra och noggrann bokföring och statistik stöder rådgivningens kvalitet och möjliggör dataöverföring mellan aktörerna i servicekedjan.
- Kunderna och aktörerna i servicekedjan samt ledningen och beslutsfattarna informeras om motionsrådgivningens effekter och betydelse. Med hjälp av välfärdsområdets hälsomätningar fås starkare bevis för effekterna.
- Effekterna av motionsrådgivningen används som grund för att göra åtgärderna permanenta.
Motionsrådgivningen utförs på ett högklassigt sätt av yrkesutbildade personer
- Eleverna involveras i planeringen och genomförandet av motionsrådgivningen.
- Motionsrådgivarnas kunskaper förbättras (t.ex. genom utbildning).
- Verktyg och medicinsk teknik av hög kvalitet tas i bruk.
- Det förekommer nätverk på regional och lokal nivå som stöd för utvecklingen av servicestigar för motionsrådgivningen.