UKM:s förvaltningsområde i planen för de offentliga finanserna 2017 - 2020
Den 5 april 2016 kom regeringen överens om planen för de offentliga finanserna 2017-2020. Anslagsnivån för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde är 6,6 miljarder euro år 2020. Inga nya besparingar riktas till utbildningen och forskningen. Studiestödssystemet förnyas.
Åren 2017-2018 riktar regeringen ca 105 miljoner euro till att stärka de digitala lärandemiljöerna inom högskoleundervisningen och förbättra förutsättningarna för studier året om samt för att främja unga forskares forskningsarbete.
Regeringen kompenserar den nya indexbesparingens verkningar på undervisnings- och kulturministeriets statsandelsindex samt på universitetens och yrkeshögskolornas anslagsindex till fullt belopp med ett extra anslag på 37 miljoner euro per år.
Nivån på låneersättningen som betalas till författare för utlåning från allmänna bibliotek höjs med ca 2 miljoner euro till ca 10 miljoner euro år 2017.
De strängare villkoren för studiestöd och nedskärningen i studiestödet som föreslogs av utredningsmannen Roope Uusitalo görs lindrigare genom att de långsiktiga sparverkningarna är ca 122 miljoner euro.
Nivån på studiepenningen i högskoleutbildningen och på andra stadiet förenhetligas så att studiepenningens maximala belopp är 250,28 ?/mån. Studiestödets maximala belopp i högskolestudier i Finland är totalt 1 101,88 euro i månaden och utomlands 1 260,28 euro i månaden från den 1 augusti 2017.
För att förbättra likvärdigheten mellan olika utbildningsstadier slopas den minskande verkan som föräldrarnas inkomster har på studiepenningen i fråga om studerande på andra stadiet i åldern 18-19 år som bor självständigt.
Stödtiden för alla högskolestudier förkortas från 64 månader till 54 månader. Den examensspecifika stödtiden förkortas med två månader. Prestationskravet i uppföljningen av studiernas framskridande förblir 5 studiepoäng per stödmånad.
Beloppet på statsborgen för studielånet stiger till 650 euro per månad för personer som studerar i Finland och till 800 euro per månad för personer som studerar utomlands. Studielånskompensationen bevaras inom ramen för de ekonomiska ramvillkoren.
Inkomstgränserna för studerandena binds till inkomstnivåindex och justeras regelbundet, dock så att inkomstgränserna inte sjunker. Förhöjningen av beloppet på studiepenningen och bostadstillägget som återkrävs på basis av den studerandes inkomster sänks från 15 procent till 7,5 procent.
Före budgetförhandlingarna hösten 2016 bereder regeringen en proposition om att överföra studerandena på andra stadiet och i högskolorna till det allmänna bostadsbidraget. Om propositionen ökar bostadsbidragsutgifterna täcks dessa inom ramen för anslagen för SHM:s förvaltningsområde. Personer som studerar utomlands ska enligt förslaget fortfarande omfattas av studiestödssystemets bostadstillägg.
Invandrares vägar till utbildning och till arbetslivet blir snabbare och identifierandet och erkännandet av tidigare införskaffad kunskap effektiveras. Språkstudier integreras i den övriga utbildningen. Man bereder sig på utbildningen för invandrare och asylsökande genom att öka finansieringen av den förberedande undervisningen för den grundläggande utbildningen, den grundläggande utbildningen för andra än läropliktiga, modersmålsundervisning för elever med annat modersmål än finska eller svenska, undervisning i finska/svenska som andra språk samt yrkesutbildningen med totalt 89,5 - 42,1 miljoner euro under ramperioden. Ett tillägg på 5,9 miljoner euro under 2017-18 och 1,9 miljoner under 2019-20 riktas till åtgärder för att ta fram tjänster för att identifiera och erkänna invandrarnas kompetens och till att utveckla förfaranden som stöder invandrarnas utbildningsvägar samt till åtgärder som stöder invandrares integration genom kultur, idrott och ungdomsarbete.
Spetsprojekten för att förnya kompetensen och utbildningen framskriderI enlighet med regeringsprogrammet riktas 208 miljoner euro till spetsprojekten inom kompetens och utbildning åren 2017-2018.
Man fortsätter med att förnya grundskolans pedagogik och lärandemiljöer. Lärarnas grundutbildning och fortbildning förnyas. Åren 2017-2018 reserveras ett anslag på 75,5 miljoner euro för reformen.
Den fysiska aktiviteten ökas för alla grundskoleelever. I enlighet med målen för spetsprojektet fortsätter utvidgandet av programmet Skolan i rörelse. Satsningen på spetsprojektet är totalt 14 miljoner euro åren 2017-2018.
Reformen av yrkesutbildningen på andra stadiet framskrider. Regleringen, finansieringen och styrningen av yrkesutbildningen förnyas. Målet är en kompetensbaserad och kundinriktad helhet.
Studieprocesserna och möjligheterna att studera flexibelt utvecklas för att förlänga arbetskarriärerna. Andelen som söker sin första högskoleplats ökas i studerandeantagningarna. Samarbetet mellan högskolorna och näringslivet stärks i syfte att främja kommersialisering av innovationer.
Som en spetsprojektsatsning åren 20172018 ökas Finlands Akademis beviljandefullmakt med 28 miljoner euro och år 2018 bereder man sig på att kapitalisera universiteten och yrkeshögskolorna med totalt 70 miljoner euro.
För att göra konsten och kulturen tillgängligare reserveras totalt 7,4 miljoner euro för 2017-2018. Barns och ungas likvärdiga möjligheter att delta i konst och kultur ökas. Utbudet av grundläggande konstundervisning och övrig konst- och kulturverksamhet ökas genom handledd klubbverksamhet och kulturverksamhet för barn i skolorna. Principen med procentkonst utvidgas till andra visuella konstområden och till kulturen i vidare bemärkelse.
Ungdomsgarantin förnyas i riktning mot en kollektiv garanti. I anslaget för det uppsökande ungdomsarbetet ingår en spetsprojektsatsning på 3,6 miljoner euro åren 2017-2018.
Besparingarna som gäller undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde genomförs enligt regeringsprogrammet. Nya besparingar görs inte i utbildningen och forskningen. Från år 2017 införs kostnadsbesparingen på 190 miljoner euro inom yrkesutbildningen, slopandet av kompensationen för universitetens apoteksavgifter på 30 miljoner euro och kostnadsbesparingen på 47 miljoner euro till följd av studiestödsreformen. Anslagsnivån sjunker från ca 6,9 miljarder euro år 2017 till 6,6 miljarder euro år 2020.
Mer information:
- kanslichef Anita Lehikoinen, tfn 0295 3 30182
- överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen (allmänbildande utbildning, småbarnspedagogik och fritt bildningsarbete), tfn 0295 3 30316
- överdirektör Mika Tammilehto (yrkesutbildning), tfn 0295 3 30308
- överdirektör Tapio Kosunen (högskoleutbildning och forskning), tfn 0295 3 30440
- konsultativa tjänstemannen Ulla-Maria Wilenius (kultur- och konstpolitik), tfn 0295 3 30255
- överdirektör Esko Ranto (ungdoms- och idrottspolitik), tfn 0295 3 30115
- konsultativa tjänstemannen Virpi Hiltunen (studiestödet), tfn 0295 3 30110
- direktör Kirsi Kangaspunta (invandrare), tfn 0295 3 30136
- ekonomiplaneringschef Pasi Rentola (allmän ekonomiplanering), tfn 0295 3 30211
- ekonomichef Tiina Heikkinen (allmän ekonomiplanering), tfn 0295 3 30103
- finanssekreterare Timo Ertola (allmän ekonomiplanering), tfn 0295 3 30083
- specialmedarbetare Heikki Kuutti Uusitalo, tfn 0295 3 30164
Planen för de offentliga finanserna 20172020 finns på finansministeriets webbplats.
Regeringen kom överens om planen för de offentliga finanserna 2017-2020, Statsrådets pressmeddelande 5.4.2016
Regeringens spetsprojekt inom kompetens och utbildning 20162018
(på finska)