Haku

Till 4 § i statsrådets förordning om studentexamen (612/2019) fogas en bestämmelse om att prov i konst- och färdighetsämnen ska ordnas i musik, bildkonst och idrott. Dessutom ändras rubriken till ordalydelsen "Prov i realämnen, främmande språk och konst- och färdighetsämnen".

19.12.2024 | Studentexamen kan i fortsättningen avläggas på engelska. Till examen fogas ett prov i konst- och färdighetsämnen. Studerandena i gymnasiet får bättre stöd för sitt lärande och specialundervisningen stärks. Dessutom revideras finansieringsgrunderna för gymnasieutbildningen. Republikens president stadfäste den nya gymnasielagen torsdagen den 19 december. Lagen träder i kraft den 1 augusti 2025.

12.11.2025 | Undervisningsminister Anders Adlercreutz framförde statsmaktens hälsning vid det årliga Barnkulturforumet på onsdagen i Vasa. Ministern betonade vikten av samarbetsnätverk inom barnkultur och konstfostran.

22.4.2024 | Undervisnings- och kulturministeriet ber om utlåtanden om de lagutkast som gäller stödet för lärande inom gymnasieutbildningen och finansieringen av gymnasieutbildningen, studentexamen på engelska samt studentprovet i konst- och färdighetsämnen. De föreslagna ändringarna har beretts utifrån föresatserna i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. Avsikten är att lagförslagen ska överlämnas till riksdagen under hösten 2024. Utlåtanden kan lämnas fram till den 4 juni 2024.

10.10.2024 | Stödet för lärande, specialundervisningen och finansieringsgrunderna revideras inom gymnasieutbildningen. Samtidigt görs möjligheterna att avlägga studentexamen mångsidigare, när det blir möjligt att avlägga examen på engelska och ett prov i ett konst- och färdighetsämne fogas till examen. Ändringarna är en del av genomförandet av regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. Statsrådet lämnade en proposition om detta till riksdagen den 10 oktober.

31.1.2025 | Hur ser läget ut för gymnasieutbildningen på 2030-talet? Vilka utmaningar står vi inför? Dessa frågor sökte man svar på vid ett seminarium som riktade sig till anordnare av gymnasieutbildning. Seminariet ordnades i Helsingfors den 30 januari 2025.

Statrådets utbildningspolitiska redogörelse SRR 1/2021 rd Innehåll 1 Syftet med redogörelsen, utgångspunkterna och arbetsprocessen .......... 3 2 Vision – utbildningen och forskningen fram till 2040-talet ...... 9 3 Mål och åtgärder inom utbildnin...

24.2.2012 | Målet med reformen av timfördelningen är att stärka den grundläggande utbildningen som en utbildning där hela åldersklassen har jämlika förutsättningar för fortsatta studier. Arbetsgruppen som berett den grundläggande utbildningens allmänna riksomfattande mål och reformen av timfördelningen överräckte sitt förslag till undervisningsminister Jukka Gustafsson på fredagen 24.2.

28.6.2012 | Regeringen fattade beslut om timfördelningsreformen torsdagen den 28 juni. Reformen innebär ett ökat timantal i konst och färdighetsämnen, samhällslära samt idrott och gymnastik. Språkprogrammen blir mer mångsidiga. Timantalet i religionsundervisningen minskar. Användandet av drama som undervisningsmetod ökar såväl inom modersmålsundervisningen som i undervisningen i samhällslära. Undervisninge...

27.6.2012 | - timfördelningen i den grundläggande utbildningen förnyas

24.1.2018 | För att förnya gymnasieutbildningen har undervisnings- och kulturministeriet i ett brett samarbete med intressentgrupperna berett ett utkast till regeringsproposition med förslag till ny gymnasielag. Genom reformen garanterar man en bred allmänbildning och beredskap för fortsatta studier. Under gymnasiestudierna får den studerande det stöd och den handledning hen behöver. Gymnasierna uppmuntras också till samarbete med högskolorna och arbetslivet samt till internationalitet.

9.3.2010 | En av undervisningsministeriet tillsatt kommitté har sammanställt ett förslag till utredning om kulturens framtid. Meningen är att utredningen avlåts till riksdagen. Undersökningen sträcker sig så långt som till 2035. Kommittén ser en hållbar kultur, kulturell mångfald och kreativitet som maktfaktorer i den kulturpolitiska framtiden. De är en förutsättning och grunden för den samhälleliga verkningsfullheten, människans välfärd samt ekonomin inom de olika kulturbranscherna.

14.2.2014 | Förslaget till barnkulturpolitiskt program för åren 2014-2018 överräcktes på fredagen till kultur- och idrottsminister Paavo Arhinmäki och undervisningsminister Krista Kiuru. Målet med programmet är att barn och unga skall ha mera jämlik tillgång till konst och kultur samt möjligheter att ta till sig och delta i konst och kultur. Genom de åtgärder som ingår i programmet ökar man barns och ungas välfärd och barnkulturen stärks. Programförslaget gäller barn under 18 år.

1.6.2010 | En arbetsgrupp som berett allmänna riksomfattande mål inom den grundläggande utbildningen och en reform av timfördelningen överräckte sitt förslag till undervisningsminister Henna Virkkunen på tisdagen. Man föreslår mera valfrihet inom den grundläggande utbildningen och som nya läroämnen föreslås etik och drama. Syftet med reformen är att fördjupa den grundläggande utbildningens bildningsuppgift, ...

28.2.2017 | Barn- och ungdomspolitiskt utvecklingsprogram 2012–2015 Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2012:7 Opetus- ja kulttuuriministeriö Undervisnings- och kulturministeriet B arn- och ungdom spolitiskt utvecklingsprogram 2012–2015 Barn- ...