De visuella branschernas konstpolitiska program är klar

Finansieringen av visuell konst är anspråkslös i jämförelse med övriga konstkategorier eftersom det inom den visuella konstbranschen inte finns arbetsplatser som motsvarar dem som finns inom teatrar och orkestrar. För att stöda det fria fältet bör finansieringen av den visuella konsten få en kännbar nivåförhöjning.

Inom de visuella branscherna består konstnärernas utkomst av flera olika källor: konstnärligt arbete, undervisnings- eller annat arbete och penningunderstöd. Antalet statliga konstnärsstipendier för bildkonstnärer och konsthantverkare bör fördubblas, för att dessa ska bli jämställda med sökande från andra konstområden. Ungefär hälften av dem som ansöker om statens konstnärsstipendium representerar det visuella konstområdet, av dem som erhåller stipendium endast en tredjedel.

Konstundervisning ska beaktas i timfördelningen för den grundläggande utbildningen

Arbetsgruppen föreslår att bildkonst skulle i framtiden undervisas till alla grundskoleelever inom alla årskurser. Ämnesläraren i bildkonst skulle sköta omundervisningen. Ärendet bör beaktas vid nästa timfördelningsreform.

Också visuell läskunnighet och mediekunskap anses vara nödvändiga medborgarfärdigheter. Genom den teknologiska utvecklingen har visuella stimuli mångfaldigats. Nyligen lyfte Helsingin Sanomat fram religiös läskunnighet, med vilket man syftade till krucifixen i de Italienska skolorna. Enligt tidningen kommer barn dagligen mot sin vilja i kontakt med också andra budskap, såsom marknadskommunikationer som är sexistiska eller som syftar till våld.

I Finland finns det för närvarande mer utbildade professionella konstnärer inom visuell konst än någonsin tidigare. Således finns det förutsättningar för en medveten utveckling av den visuella livsmiljön, påminner arbetsgruppen.

Nya sätt att marknadsföra konst behövs

Arbetsgruppen anser att klyftan mellan konst och publik måste elimineras. Det behövs nya marknadsföringsmetoder samt utrymmen och situationer där tröskeln är låg för publiken att möta konsten. Intresset för branschen är stort. Rundvandringar i gallerier och ateljébesök samlar publik, men man känner sig främmande för att köpa konst. Ytterligare bör man utreda hur en rätt till skatteavdrag skulle inverka på företagens, samfundens och privatpersoners konstanskaffning.

Man bör sätta i gång regioncentraler för visuell konst. Regioncentralernas uppgift är att utveckla konstutlånings- och konstförsäljningsverksamheten. Man bör också grunda en informationscentral för den visuella konsten som skulle dra samman det breda visuella fältet och publicera ett regelbundet utkommande informationsblad om visuell konst.

- - -

Arbetsgruppen med uppgift att sammanställa ett konstpolitiskt program för de visuella branscherna inledde sitt arbete i augusti 2008. Museichefen Markku Valkonen, från det moderna museet EMMA i Esbo, kallades till ordförande och konstsekreteraren Ansa Aarnio fungerade som sekreterare.

Arbetsgruppens arbete var omfattande och täckte de visuella branscherna. Konstområden som ingick i arbetet var målarkonst, bildhuggarkonst, grafik, film-, medie- och serietecknarkonst, konsthantverk, performance och ortsbunden konst (miljö- och samhällskonst) samt ett flertal andra fenomen som håller på att utvecklas inom nutidskonsten.

- - -

Ytterligare upplysningar:
Konstsekreteraren Ansa Aarnio, tfn (09) 1607 7945, 040 777 0169

Publikationen Päin näköä! Visuaalisten alojen taidepoliittinen ohjelma – Mitt i synen! De visuella branschernas konstpolitiska program

jo, js
De visuella branschernas konstpolitiska program överlämnas till statssekreterare Marcus Rantala onsdagen 18.11.2009 kl. 11.00 Undervisningsministeriet, mötesrum Vellamo, Sjötullsgatan 10, Helsingfors