Författaren Monika Fagerholm, översättaren Liisa Ryömä och illustratören Erika Kallasmaa fick statspris

?Grundskolan och det omfattande biblioteksväsendet upprätthåller och främjar läsandet. Tack vare biblioteken har alla råd att läsa. Och det gör vi. Vi hör till de mest aktiva biblioteksbesökarna i världen. Biblioteken är vår viktigaste och överlägset mest använda kulturtjänst. Avgiftsfriheten är bibliotekets kärna. Trots att de ekonomiska tiderna är svåra, bör vi förstå att satsa på biblioteken. Och inte bara på ett ståtligt centrumbibliotek, utan i lika hög grad på förorts- och närbibliotek samt på materialanskaffning?, sade Arhinmäki.

Ministern betonade att det inom litteraturen behövs såväl översättare som illustratörer: ?Ö versättarna gör det möjligt att utvidga vår litterära referensram och illustrationskonsten fördjupar ofta läsupplevelsen, såvida inte hela berättelsen förs fram med hjälp av bilder.?

Illustrationskonsten inverkar enligt Arhinmäki mycket även inom andra forum än i böcker och tidskrifter. ?Hela animationsområdet baserar sig på illustrationer, likaså dataspelens grafiska värld. De framgångsrika spelbolagen Rovio och Supercell sysselsätter många illustratörer. Illustrationskonsten är omsorgsfullt uppbyggda och genomtänkta bilder, där man genom bilderna uttrycker en tanke eller berättar en historia?.

Statsprisen beviljas av sakkunnigorgan vid Centret för konstfrämjande, statens konstkommissioner, som erkänsla för förtjänstfullt arbete som blivit färdigt under de senaste tre åren eller för långvarig och förtjänstfull verksamhet inom respektive konstområde.

Motiveringar för statspriset i litteratur:

Författaren Monika Fagerholm

Att det finns väletablerade begrepp som ?ett fagerholmskt språk? och ?fagerholmlaiset maisemat? säger redan mycket – det är begrepp som används med självklarhet av såväl dagspressens kritiker, som av gemene bokbloggande läsare och akademiska forskare, både i detta land och utanför landets gränser. Monika Fagerholms (f. 1961) författarskap är ett av de viktigaste kontemporära prosaförfattarskapen i Finland – ja, ett av de viktigaste i Norden.

Den fagerholmska romanen är en egen värld, ett expansivt språk som ständigt förnyar sig självt, en kalejdoskopisk berättelse i plural, en dynamisk spänning mellan populärkultur och konstnärligt djup, och ett gränsöverskridande laborerande i textträdgården.

Fagerholms senaste verk, romanen Lola uppochner (2012) (i övers. Lola ylösalaisin, 2012), är en kalejdoskopisk samhällsfresk, en blixtbelyst människoträdgård eller en textuell kvalitetsteveserie där alla bipersoner är huvudpersoner och där allt, allt och ett gastkramande ingenting händer samtidigt, men ändå under ett tidsrum som rymmer ett liv. Eller flera.

I fjol utkom även essäsamlingen Havet (2012) (i övers. Meri, 2012), skriven tillsammans med journalisten Martin Johnson; en helhet bestående av fyra lyriska essäer där texten flyter, brusar och rullar fram, som det hav som knyter essäerna samman.

Vad övrigt är, allt annat – som till exempel Underbara kvinnor vid vatten (1994), Diva (1998), Den amerikanska flickan (2004) och Glitterscenen (2009) – är redan underbar litteraturhistoria i världen.

Suomentaja Liisa Ryömä

Liisa Ryömä (s. 1947) on maamme kokeneimpia ja arvostetuimpia suomentajia, ja hänen ammatillinen uransa yltää jo peräti kuudelle vuosikymmenelle. Hänen suomennoksensa ruotsalaisen Torgny Lindgrenin teoksista ovat vakuuttaneet kaunokirjallisen proosan lukijat siinä missä hänen musikaalisuomennoksensa Brechtin Kolmen pennin oopperasta teatteriyleisöt kautta maan ja Bellman-käännöksensä laulelmamusiikin ystävät.

Ryömä on monipuolinen paitsi tyylilajien myös kielivalikoimansa osalta. Hän on kääntänyt proosaa, runoutta, näytelmiä ja lauluja niin ruotsista, saksasta, italiasta ja englannista kuin ranskasta ja romaniastakin. Hän kääntää niin uutta kuin vanhaa, niin lapsille kuin aikuisille, niin komiikkaa kuin tragiikkaa, ja kaikkea yhtä sujuvasti ja eläytyen, vuosikymmenestä toiseen.

Ryömän tulkintoina olemme saaneet tutustua suomeksi moniin Italo Calvinon, Zaharia Stancun, Isaac Bashevis Singerin, Dario Fon, Elias Canettin, Per Olov Enquistin, Anni Blomqvistin, Kjell Westön, Monika Fagerholmin ja useiden muiden teoksiin.

Liisa Ryömä on yksi kaikkein pisimpään ammatissa toimineista edelleen aktiivisista kirjallisuuden kääntäjistä ja ansaitsee valtionpalkinnon koko mittavasta urastaan, sen yksittäisiä huippuja unohtamatta.

Motivering för statspriset i illustrationskonst (på finska)

Kuvittaja Erika Kallasmaa

Erika Kallasmaa (s. 1969) aloitti kuvakirjojen kuvittajana 2000-luvun alussa Ruotsissa. Suomessa hän teki läpimurtonsa Allakka Pullakka -kuvakirjalla vuonna 2004, joka ilmestyi nimellä Erika Kovanen.

Erika Kallasmaan työn painopiste on lastenkulttuurissa. Hänen teoksilleen on tunnusomaista rento muotokieli ja rikkaat sommitelmat, joita sitoo ? näennäisestä riehakkuudesta huolimatta ? hallittu värisuunnittelu. Kallasmaan teokset ylittävät kaikki sovinnaisuuden rajat. Lastenkulttuuripainotuksesta huolimatta hänen kuvallinen maailmansa vaikuttaa voimakkaasti kaikenikäisiin.

Kallasmaan kuvittama Yökyöpelit ilmestyi 2008. Sen pohjalta Helsingin kaupunginteatteri tuotti musiikkinäytelmän, johon Kallasmaa suunnitteli lavastuksen ja puvustuksen. Ohjaus ja käsikirjoitus olivat Laura Ruohosen.

Seuraavaksi Yökyöpelien satukirjamaailma siirtyy televisioon. Tunnettujen näyttelijöiden esittämät ?höperön rehvakkaat? hahmot liikkuvat 3D-lavasteiden, perinteisten kulissien ja Kallasmaan piirrosanimaation keskellä.

Kallasmaa on myös ollut ideoimassa Tiitiäisen satupuistoa, joka valmistuu Tampereelle tämän vuoden lopulla. MA-arkkitehtiryhmän ja Kallasmaan yhteinen Kolonkolonkolo-ehdotus voitti kaupungin järjestämän kilpailun 2012.

Kallasmaa on koulutukseltaan graafinen suunnittelija ja kuvittaja. Hän on toiminut alansa opettajana Aalto-yliopistossa. Aikaisemmin hänet on palkittu Kuvittajat ry:n Kaiku-palkinnolla (2005).

Ytterligare information:
- specialsakkunnig Ansa Aarnio (Centret för främjande av konst), tfn 0295 330 701