Arbetsgruppen föreslår: Ökat utbud av utbildning inom social- och hälsovården och minskat utbud inom kulturområdet
En arbetsgrupp inom undervisnings- och kulturministeriet har kommit med ett förslag om utbildningsutbudet fram till 2016. Utbudet av utbildning skall enligt förslaget utökas inom social- och hälsovården och minskas särskilt inom kulturområdet. Resultaten syns på arbetsmarknaden under 2020-talet. Målsättningen har varit att uppnå balans mellan olika områden i en situation då antalet personer som kommer ut i arbetslivet är mindre. Förslaget överräcktes till undervisningsminister Henna Virkkunen på onsdagen.
– Utbildningsutbudet måste planeras så att unga får arbete efter sina studier. Förutom utbudets storlek måste kvaliteten förbättras: kontakten till arbetslivet måste bli tätare inom alla utbildningsnivåer. För att uppnå detta är det meningen att sysselsättning efter studierna tas in som en indikator i högskolornas finansieringsmodell, säger Virkkunen
Skillnaden mellan behovet av arbetskraft och de unga åldersklasserna är i genomsnitt ca 6 300 personer per år. Arbetsgruppen har kommit med ett förslag för att främja en jämn sysselsättningsutveckling i en situation där befolkningsutvecklingen är utmanande. I förslagen är målsättningen god internationell konkurrenskraft och tillgång till välfärdstjänster.
Enligt prognosen kommer behovet av utbildning att sjunka mestinom kulturbranschen. Arbetsgruppen föreslår en minskning på nästan 3 000 nybörjarplatser inom området. 1 800 platser skall enligt förslaget dras in inom den yrkesinriktade grundutbildningen, 1 000 inom yrkeshögskolorna och 150 inom universiteten. I synnerhet inom hantverk och konstindustri samt kommunikation bör platserna bli färre.
Inom samhällsvetenskap, företagsekonomi och administration föreslås en liten minskning (100 platser), och inom teknik och trafik samt inom naturresurs- och miljöområdet en minskning på några hundra platser. Inom naturvetenskapsområdet föreslås att man drar in 1 150 platser. Inom turism-, restaurang- och näringsbranschen drar man enligt förslaget in 1 300 platser. Inom huslig ekonomi och städtjänster borde antalet studerande dock öka.
Enligt arbetsgruppen borde man utöka utbildningen särskilt inom social-, hälsovårds- och idrottsområdet. Ca tusen platser skall enligt förslaget finnas inom den yrkesinriktade grundutbildningen. Förslaget grundar sig på att man förutspår ett ökat behov av arbetstagare inom hälsovårds- och socialtjänster under 2010-2020.
Den kommande regeringen tar ställning till målsättningarna för utbildningsutbudet då de slår fast utvecklingsplanen för utbildning och forskning i december.
- - -
Arbetsgruppens förslag För en balanserad sysselsättningsutveckling 2025. Förslag till målsättningar för utbildningsutbudet 2016
- Till grund för arbetsgruppen har Statens ekonomiska forskningscentral utarbetat två scenarion om branschernas utveckling. Utbildningsstyrelsen har på basis av dessa en prognos för yrkesstrukturerna och behovet av utbildning för de kommande åren.
- De unga åldersklasserna kommer i framtiden inte att kunna fylla ut de platser som blir lediga. Skillnaden mellan behovet av arbetskraft och de unga åldersklasserna är i genomsnitt ca 6 300 personer per år.
- Industrins andel av nationalekonomin som helhet växer. Enligt prognoserna är andelen år 2025 två procent större än 2005. Trots det är behovet av arbetskraft inom industrin enligt prognosen mindre i framtiden.
Ytterligare information: konsultative tjänstemannen Ville Heinonen (UKM), tfn 09 160 77098