Upphovsrättslagen ändras
Regeringen föreslog ändringar i upphovsrättslagen och i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation i april 2022. Regeringens proposition kompletterades på begäran av grundlagsutskottet i december 2022. Riksdagen godkände regeringens lagändringar med små ändringar. Avsikten är att republikens president stadfäster lagändringarna imorgon fredag. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 3 april 2023.
Genom lagändringarna införlivas bestämmelserna i EU:s upphovsrättsdirektiv och direktivet om onlinesändningar i finsk lagstiftning. Genomförandet av direktiven är den viktigaste reformen av upphovsrättslagstiftningen på 20 år.
Under behandlingen hörde riksdagens utskott ett flertal sakkunniga. Uppfattningarna om de ändringar som direktiven förutsätter var motstridiga. Kulturutskottet beslutade emellertid att, bortsett från vissa undantag, föreslå att lagändringarna godkänns i den form som de föreslås i regeringens proposition. Utskottets ändringar handlade om att förutsättningen i fråga om god sed stryks från parodibestämmelsen (23 a §), att det i den nya paragrafen om avtalslicens införs en möjlighet att komma överens direkt i fråga om metoden för direkt överföring (25 m §) och att upphovsmannens skyldighet att betala vederlag stryks (55 j §).
Promemorian innehöll en reservation i fråga om den paragraf som gäller vidaresändning av radio- och televisionsutsändningar och tre uttalanden om mångsidig övervakning av effekterna av lagändringarna och om behovet av att göra en helhetsreform av upphovsrättslagen.
Lagändringarna moderniserar upphovsrättslagen på flera olika sätt. Genom dessa betydande ändringar främjas användningen av digital teknologi, gränsöverskridande användning av verk, större tillgänglighet för olika verk och fungerande upphovsrättsmarknader samt införs nya ansvarsbestämmelser i fråga om onlinetjänster för delning av innehåll. Lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation ändrades så att det nya 6 a kap. i upphovsrättslagen tillämpas på delningstjänster för innehåll istället för de ansvarsbestämmelser som gäller vissa serviceproducenter. Kulturutskottet fäste uppmärksamhet vid behovet att utveckla infrastrukturen för upphovsrätt.
Riksdagen fäste uppmärksamhet vid balansen med tanke på de grundläggande fri- och rättigheterna och särskilt vid att yttrande- och uttrycksfriheten tillgodoses i fråga om bestämmelserna i det nya 6 a kap. De föreslagna bestämmelserna ändrades genom regeringens kompletterande proposition. I den förtydligas att mekanismens praxis och förfaranden för rättighetsinnehavaren och serviceproducenten inte får hindra en användare att använda tjänsten på lagligt sätt. Laglig användning är användning som grundar sig på den inskränkningsbestämmelse som finns i lagen, på tillstånd från rättighetsinnehavaren eller på att materialet inte är skyddat av upphovsrätten.
Den harmoniserade rättsliga ram som skapas genom upphovsrättsdirektivet minskar fragmenteringen av den digitala inre marknaden och stimulerar innovation, kreativitet, investeringar och produktion av nytt innehåll.
Direktivet om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden (det så kallade DSM-direktivet) och direktivet om onlinesändningar och vidaresändningar av radio- och tv-program trädde i kraft i juni 2019. Ändringarna skulle införlivas i medlemsländernas lagstiftning senast i juni 2021.
Det är viktigt att bestämmelsen snabbt stadfästs, eftersom kommissionen har meddelat att den i en nära framtid kommer att väcka talan mot Finland, eftersom införandet av direktivet har dragit ut på tiden.
Användningen av verk i den digitala miljön ska underlättas
Ändringarna i upphovsrättslagen underlättar användningen av verk i den digitala miljön med stöd av bestämmelser om inskränkning samt förvärvet av rättigheter i vissa särskilda gränsöverskridande situationer. Lagen innehåller nya inskränkningar i upphovsrätten till förmån för text- och datautvinning och för främjandet av yttrandefriheten, till exempel när det gäller att skapa olika mem.
Kulturarvsinstitutioner får använda utgångna verk med stöd av en avtalslicens samt under vissa förutsättningar med stöd av en inskränkning i upphovsrätten, om det inte finns någon representativ avtalslicensorganisation. De nya bestämmelserna kräver att det förs diskussioner med intressegrupperna och att infrastrukturen för upphovsrätt utvecklas, bland annat för att säkerställa att uppgifter om det år då upphovsmannen avlidit finns tillgängliga.
Ändringarna i bestämmelserna om användning i undervisningssyfte har begränsats till de ändringar som direktivet förutsätter, särskilt när det gäller behoven av distansundervisning och digitala användningsformer i gränsöverskridande situationer. Bestämmelserna baserar sig på ett avtalslicenssystem som kompletteras av en inskränkningsbestämmelse, till den del det inte finns tillgång till de tillstånd som behövs för användning av verk i illustrativt syfte inom undervisning.
Riksdagen förutsätter i sitt uttalande att det görs en bedömning av hur väl lagstiftningen fungerar i fråga om användningen i undervisnings- och forskningssyfte med tanke på rättighetsinnehavare och utbildningsanstalter, och att ministeriet bereder de nödvändiga lagändringarna ifall det framkommer brister i tillämpningen av bestämmelserna.
Förbättringar gällande ställningen för upphovsmän, utövande konstnärer och förläggare
Upphovsmännens och de utövande konstnärernas ställning i avtalsförhållandet förbättras. Dessa rättsinnehavare har rätt till lämplig och proportionell ersättning för användningen av deras verk samt rätt att få en redovisning om både kommersiell och icke-kommersiell användning av verken. Om verket inte har utnyttjats inom rimlig tid, har upphovsmannen eller den utövande konstnären rätt att återkalla överlåtelsen av upphovsrätten.
Genom att öka transparensen i fråga om användningen av verk och utbetalningen av ersättning stärks de ursprungliga upphovsmännens och de utövande konstnärernas ställning i förhållande till användarna. En förutsättning för att målen med bestämmelserna ska uppnås är att det tas fram god praxis vid de diskussioner som ordnas med olika intressegrupper inom varje bransch.
Utövande konstnärers, dvs. skådespelare och dansare, rättigheter till förevisningar som tagits upp på bildupptagningar utvidgas till att motsvara rättigheterna till framföranden som har tagits upp på ljudupptagningar.
Som en ny ensamrätt fogas till lagen en närstående rättighet för förläggare av presspublikationer.
De viktigaste ändringarna som direktivet om onlinesändningar förutsätter
Genom lagändringarna främjas även anskaffningen av tillstånd för sändningsverksamhet som krävs för vidaresändning och direktöverföring av tv- och radioprogram. Dessutom införs en föreskrift om ursprungslandsprincipen för anknutna onlinetjänster för radio- och televisionsföretag. Kommunikationsutskottet har förutsatt att begreppen inom vidaresändning förtydligas i samband med att direktivet sätts i kraft. Regeringspartierna i kulturutskottet ansåg emellertid att detta inte är möjligt, eftersom den föreslagna definitionen står i strid med direktivet.
Onlineleverantörer av delningstjänster för innehåll blir skyldiga att erhålla tillstånd för upphovsrättsskyddat innehåll
Ansvaret för onlineleverantörer av delningstjänster för innehåll, dvs. plattformer för sociala medier, avseende material som lagras i tjänsten blir tydligare genom att det införs en skyldighet att erhålla tillstånd för material som laddas upp av användarna i tjänsten. Onlineleverantörerna av delningstjänster för innehåll säkerställer att det i tjänsten inte finns material som kränker upphovsrätten.
Serviceproducenten ska erhålla tillstånd av upphovsmannen eller på upphovsmannens begäran även på förhand hindra åtkomsten till material som kränker upphovsrätten. Om tillstånd inte finns, kan tjänsteleverantören befrias från ansvaret under de förutsättningar som anges i lagen. Tjänsteleverantören kan inte åberopa bestämmelserna om ansvarsfrihet i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation.
De föreslagna lagändringarna främjar den inre marknadens funktion och stärker rättsinnehavarnas ställning i förhållande till sådana tjänster där användarna har laddat upp upphovsrättsskyddat innehåll.
Direktivet förutsätter att serviceproducenternas ansvar inte leder till att användarna hindras att utöva sin rätt att använda det material som de laddat upp i tjänsten. Användningen av ett verk i en onlinetjänst för delning av innehåll kan vara tillåten med stöd av en inskränkningsbestämmelse eller på grund av att materialet inte är upphovsrättsligt skyddat eller att tillstånd har inhämtats från rättsinnehavaren. De strängare bestämmelser som grundlagsutskottet föreslagit i fråga om användningen av förhandsgranskning har inte gått att införa med beaktande av bestämmelserna och målen i direktivet och domstolens så kallade Polen-dom som gäller dem. Kulturutskottet föreslog också att upphovsmannens skyldighet att betala vederlag slopas eftersom den inte hänför sig till direktivet. Bestämmelsen infördes för den händelse att det senare skulle visa sig att upphovsmannens krav inte är baserat på upphovsrätten.
Bestämmelsen ger också flera rättsmedel. Om upphovsmannen eller tjänsteanvändaren är missnöjd med ett avgörande i den mekanism för klagomål och prövning som förutsätts av direktivet och tillhandahålls av tjänsteleverantören, kan ärendet föras vidare till ett opartiskt, icke-bindande tvistlösningsförfarande som upprätthålls av undervisnings- och kulturministeriet. Då gör en opartisk upphovsrättssakkunnig en bedömning av om åtkomsten till verket ska göras omöjlig i tjänster eller om verket ska avlägsnas från tjänsten och ger en rekommendation i ärendet.
Tre uttalanden
Riksdagens svar på regeringens proposition innehåller tre uttalanden.
1. Riksdagen förutsätter att statsrådet bedömer hur väl upphovsrättslagen fungerar och vilka konsekvenser den har för olika aktörer. I bedömningen ska man dessutom beakta vägandet av konsekvenserna för de grundläggande fri- och rättigheterna i förhållande till tolknings- och tillämpningspraxis och definitionsbehoven i fråga om bestämmelserna, särskilt med tanke på ursprunglig sändning och vidaresändning. Man bör åtgärda de missförhållanden som eventuellt upptäckts vid bedömningen genom att bereda nödvändiga ändringar i lagstiftningen inom ramen för EU-rätten och det nationella handlingsutrymmet.
2. Riksdagen förutsätter att undervisnings- och kulturministeriet följer upp och utvärderar väl hur de föreslagna bestämmelserna fungerar i undervisnings- och forskningspraxis med tanke på rättighetsinnehavarna, lärarna och läroanstalterna och utifrån detta bereder nödvändiga förslag till författningsändringar.
3. Riksdagen förutsätter att statsrådet bedömer behovet av en helhetsreform av upphovsrättslagstiftningen för att göra upphovsrättssystemet mera transparent och göra lagstiftningen tydligare och begripligare med beaktande av det nationella handlingsutrymmet.
Ändringar av upphovsrättslagen som bereds senare
I det så kallade andra paketet, som kommer vid en senare tidpunkt, behandlas övriga lagändringar som direktivet kräver, till exempel användningen av verk i undervisnings- och forskningsverksamhet, inklusive parallellpublicering, samt frågor som rör radio- och televisionssändningar, framförallt det avgörande som rör tillgången till tjänsten SVT Play på Åland.
Mer information:
Anna Vuopala, regeringsråd, tfn 0295 330 331
direktör Jorma Waldén, tfn 0295 330 338