Bildningsöversikten beskriver utvecklingen inom utbildnings- och kultursektorn i Finland under de senaste årtiondena fram till i dag

Undervisnings- och kulturministeriet har publicerat den första Bildningsöversikten, som ger en helhetsbild av utvecklingen inom ministeriets förvaltningsområde under de senaste årtiondena. Den senaste perioden som inleddes på 1990-talet kännetecknas av att inlärningsresultaten har försämrats, utvecklingen av finländarnas utbildningsnivå har avstannat och de offentliga bildningsinsatserna långsamt har minskat.

Från 1950-talet till början av 1990-talet expanderade bildningssektorn kraftigt. I och med grundskolan, reformen av mellanstadiet och det växande högskoleväsendet utvidgades finländarnas tillgång till utbildning. Inlärningsresultaten toppade internationella jämförelser och utbildningsnivån bland unga vuxna var den högsta i industriländerna. På 1990-talet hade biblioteken och konstinstitutionerna bildat ett rikstäckande nätverk.

Från och med 1990-talet började finansieringen av bildningssektorn minska inom de flesta delområden. Utbildningsnivån hos unga personer födda efter 1975 slutade stiga. Den långa uppgången i ungdomars inlärningsresultat stannade av och vände nedåt senast vid millennieskiftet. På 2000-talet började biblioteksväsendets räckvidd försämras samtidigt som det offentliga stödet till många konstområden minskade, utan att längre återgå till samma nivå som före 1990-talets lågkonjunktur.

Efter mitten av 2010-talet utvidgades skyldigheten att delta i utbildning i och med den obligatoriska förskoleundervisningen och den utvidgade läroplikten. Samtidigt ökade andelen i åldersgruppen som fortsätter till andra stadiet för första gången sedan 1980-talet. Utbudet av högre utbildning blev mer omfattande när man minskade antalet flerdubbla högskoleutbildningar genom att rikta utbudet till förstagångsstuderande. Under coronakrisen ökade man dessutom betydligt utbudet av nybörjarplatser. Det råder ett brett samförstånd om behovet av att höja forsknings- och utvecklingsfinansieringen fram till 2030.

Deltagande i utbildning

Deltagandet i småbarnspedagogik i Finland skiljde sig länge från de övriga nordiska länderna. I dessa länder har 90 procent av barnen i åldern 3–5 år deltagit i småbarnspedagogisk verksamhet, medan andelen i Finland låg under 70 procent år 2005. Deltagandet i småbarnspedagogiken har ökat kraftigt i Finland, i synnerhet sedan 2015. År 2020 var deltagargraden redan nästan 90 procent.

År 1960 avlade var tionde ung person studentexamen. År 2000 var antalet examina 55 procent i den 19-åriga åldersklassen. Efter 2005 började antalet personer som avlagt studentexamen minska. Sedan 2016 har antalet studentexamina legat väldigt nära 50 procent bland 19-åringarna.

I början av 1990-talet var det totala antalet studerande inom yrkesutbildning på skol- och institutnivå cirka 150 000 studerande. Sedan 1990-talet har det ökade utbildningsdeltagandet koncentrerats till yrkesutbildningen på andra stadiet, där antalet studerande har stigit till över 340 000.

Försämrade inlärningsresultat inom den grundläggande utbildningen

Läskunnigheten och matematikkunskaperna i Finland förbättrades under 1960–1990-talet och toppade internationella utvärderingar av inlärningsresultat på 1990-talet och i början av 2000-talet.

Nedgången i inlärningsresultaten i Finland sedan millennieskiftet har internationellt sett varit exceptionellt snabb, och i flera studier har det konstaterats att försämringen i läs- och matematikkunskaperna motsvarar mer än ett år av lärande, enligt vissa studier till och med två år. Trots den betydande nedgången är ungdomarnas inlärningsresultat i Finland fortfarande internationellt sett goda i flera internationella utvärderingar. 

Skillnaderna i inlärningsresultaten på grund av social bakgrund har ökat. Samtidigt ligger skillnaderna i inlärningsresultaten mellan könen på en internationellt sett exceptionellt hög nivå, och skillnaderna har ytterligare ökat under 2000-talet.

Sjunkande utbildningsnivå

Befolkningens utbildningsnivå har sjunkit redan i några årtionden. Personer födda 1978 är den mest utbildade åldersklassen. De nuvarande 30-åringarna uppnår sannolikt aldrig samma utbildningsnivå som personer födda 1978. Däremot återspeglas den gynnsamma utvecklingen i fråga om inledandet av högskolestudier under den senare delen av 2010-talet redan i det faktum att personer under 28 år är mer utbildade år 2020 än 2010. Det verkar som om utbildningsnivån hos personer födda på 1990-talet kan bli högre jämfört utbildningsnivån hos personer födda i slutet av 1970-talet. 

Uppskattning för läraryrket

Under 2012–2019 har drygt 130 000 personer per år arbetat som lärare. Under samma period har antalet personer i åldern 20–64 år med en pedagogisk utbildning ökat från något över 70 000 personer till cirka 77 000 personer.

Uppskattningen för läraryrket har ökat kontinuerligt i flera årtionden. Det verkar som om den akademiska utvecklingen inom lärarutbildningen och förbättringen av det finländska utbildningssystemets internationella anseende tydligt har stärkt uppskattningen för klassläraryrket i Finland.

Snabbast ökning av antalet forskare inom företagen

Forsknings- och utvecklingspersonalens utbildningsnivå har stigit särskilt under 2000-talet. Andelen forskarutbildade i FoU-personalen har stigit från 15 procent år 2000 till 23 procent i slutet av 2010-talet. Andelen universitetsutbildade har också ökat från cirka en tredjedel i början av 1990-talet till nästan 45 procent under 2010-talet. Andelen kvinnor i forskarkåren har varit den samma sedan 1987, dvs. ungefär en tredjedel.

Ökningen av antalet anställda och antalet årsverken inom forskning och utveckling har länge varit kraftigare inom företagssektorn än inom högskolesektorn, den offentliga sektorn eller hos privata icke-vinstdrivande aktörer. Sedan 2017 har antalet forskare ökat mycket snabbt, särskilt inom företagssektorn, och det totala antalet forskare börjar närma sig 90 000. 

Sedan 1993 har den offentliga sektorns forskningsverksamhet minskat med 0,21 procent av BNP, medan universitetens forskningsverksamhet har ökat med 0,16 procent av BNP. Omfattningen av universitetens forskningsverksamhet har vuxit nästan 2,5 gånger så mycket som forskningen inom den offentliga sektorn. Yrkeshögskolornas roll i finansieringen av forsknings- och utvecklingsverksamheten är fortfarande ganska liten. 

Allmänna bibliotek

De allmänna bibliotekens samlingar och antal låntagare ökade från 1960-talet till början av 1990-talet. Finansieringen av de allmänna biblioteken minskade kraftigt under 1990-talet, och den lägre resursnivån återspeglas särskilt i den kraftiga minskningen av bibliotekens anskaffningar av böcker och annat material. Bibliotekens utlåningsverksamhet har minskat betydligt sedan 2006, samtidigt som bibliotekens boksamlingar har krympt. Fram till början av 2020-talet har låntagarnas andel av befolkningen sjunkit från hälften till en tredjedel. Användningen av biblioteken har minskat särskilt i de yngre åldersgrupperna.

Kultur och konst

Sysselsättningen inom kultursektorn och dess ekonomiska betydelse har minskat under det senaste decenniet. Under 2008–2020 har sysselsättningen inom kultursektorn utvecklats svagare än den allmänna sysselsättningen, och antalet sysselsatta inom sektorn har minskat med en fjärdedel. Förändringen beror till stor del på den tydliga nedgången i sysselsättningen inom press- och tryckeriverksamheten, men det har också skett en nedgång i många mindre områden för kulturell sysselsättning, t.ex. ordnandet av kulturevenemang och därmed sammanhängande verksamhet.

Publikmängden har ökat avsevärt inom olika konstområden. Till exempel vände den långa nedgången i filmpubliken uppåt på 1990-talet, och före coronakrisen hann den växa med cirka 60 procent från 1995. Uppgången i filmbranschen återspeglas i den trendmässiga ökningen av understöd från Filmstiftelsen, i det växande antalet finländska filmpremiärer och i den inhemska filmens stigande publiksiffror. 

Minskad motion 

Cirka 80 procent av den vuxna befolkningen uppger att de motionerar. Andelen personer av befolkningen som inte motionerar på fritiden har minskat med en tredjedel under 2000-talet. Antalet personer som arbetar med motion och idrott håller på att öka. Ökningen har bland annat att göra med att motions- och idrottsföreningsverksamheten har blivit mer professionell.

Enligt Move!-mätningarna för elever i årskurs 5 och 8 verkar skolelevernas uthållighet ha försämrats under de senaste åren. 

I Finland har särskilt kommunerna ansvarat för byggandet av idrottsanläggningar, för vilket staten beviljar understöd. Byggandet ökade särskilt från och med 1960-talet, och på 1980-talet byggde kommunerna årligen närmare 500 idrottsanläggningar. I början av 1990-talet avtog byggandet för de kommande tjugo åren. Sedan slutet av 2000-talet har byggandet av idrottsanläggningar tagit fart igen, och i slutet av 2010-talet närmade man sig byggtakten på 1980-talet.

Studiestöd

Utvecklingen av utgifterna för studiestödet har sedan lågkonjunkturen på 1990-talet följt en nedåtgående trend. På 2000-talet sjönk studiestödsutgifterna i viss mån på grund av att antalet användare av studiestödet minskade, i mindre mån på grund av att nivån på studiestödet halkade efter. År 2017 sjönk studiestödsutgifterna avsevärt i och med att de studerande övergick från bostadstillägget till det allmänna bostadsbidraget.

• Bildningsöversikten (på finska, med svenskspråkig sammanfattning)

Mer information: Aleksi Kalenius, konsultativ tjänsteman (UKM), tfn 02953 30291