Hyppää sisältöön

Undervisnings- och kulturministeriets budgetförslag 8,45 miljarder euro för 2025

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 23.9.2024 14.03 | Publicerad på svenska 23.9.2024 kl. 17.31
Pressmeddelande

Undervisnings- och kulturministeriets andel av budgetpropositionen för 2025 uppgår till 8,45 miljarder euro, vilket är cirka 411 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2024. Genom budgetpropositionen genomförs regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering, vars mål är att under det rådande strama ekonomiska läget höja utbildningsnivån och förbättra förutsättningarna för vetenskap, forskning och utveckling. Genom budgetpropositionen stöds mångsidig konst- och kulturverksamhet och en rörlig livsstil för människor i alla åldrar.

Småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och det fria bildningsarbetet

För att genomföra åtgärderna i regeringsprogrammet och utveckla den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken föreslås en anslagshöjning med 50 miljoner euro 2025. Anslagshöjningen riktas till att stärka den grundläggande utbildningen bland annat genom att se över stödet för lärande. Dessutom höjs nivån på hemkommunsersättningen till privata utbildningsanordnare till 100 procent och minimiantalet lektioner inom den grundläggande utbildningen höjs med tre årsveckotimmar. För arbetet mot mobbning i skolan anvisas 5 miljoner euro. Bristen på personal inom småbarnspedagogiken ska åtgärdas med hjälp av en fortbildningsmodell, för vilken det anvisas 6 miljoner euro.

Inom det fria bildningsarbetet anvisas 5 miljoner euro för att stärka invandrarkvinnors integration, och integrationsutbildningen på svenska stärks med en miljon euro.

Utbildningen på andra stadiet

För yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen föreslås 1 370 miljoner euro, vilket är 48 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2024.

I budgetpropositionen ingår 2 067 miljoner euro huvudsakligen som statsandelsfinansiering för yrkesutbildning och 904 miljoner euro för gymnasieutbildning. Siffrorna omfattar utöver den statliga finansieringen även en kommunal finansieringsandel, som uppgår till 1 095 miljoner euro för yrkesutbildningen och 570 miljoner euro för gymnasieutbildningen.

De studerandes rätt till stöd för lärande stärks också i gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen. För detta ändamål föreslås en permanent tilläggsfinansiering på 10 miljoner euro för båda utbildningssektorerna. Målet är att göra utbildningsvalen i övergångsskedet smidigare, minska antalet avbrutna utbildningar, förbättra de studerandes förutsättningar att avlägga examen och stärka de studerandes välbefinnande.

År 2025 vidtas anpassningsåtgärder som uppgår till 120 miljoner euro inom yrkesutbildningen. Detta består av anpassningen på 100 miljoner euro som beslutades vid ramförhandlingarna och de 20 miljoner euro som regeringen beslutade om vid budgetförhandlingarna, som en del av nedskärningarna i statsunderstöden. Besparingen genomförs så att minskningarna av finansieringen och studieplatserna inte gäller utbildningen för unga som avslutar sin grundläggande utbildning eller dem som saknar en yrkesinriktad grundexamen. Därtill leder åtgärderna för att avveckla normer till en minskning av yrkesutbildningens finansiering med 4 miljoner euro och gymnasieutbildningens finansiering med en miljon euro.

Den begränsning av avgiftsfriheten för läromedel på andra stadiet som regeringen beslutade om vid ramförhandlingarna genomförs inte. Som ersättande sparåtgärder minskas 2025 den strategiska finansieringen för yrkesutbildning med 4 miljoner euro och projektfinansieringen för yrkesutbildning och gymnasieutbildning med 2 miljoner euro.

Högskoleutbildningen och forskningen

För högskoleundervisning och forskning föreslås anslag på drygt 3,9 miljarder euro, vilket är 220,7 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2024. Regeringen har i enlighet med det nationella målet för finansieringen för forskning och utveckling och den gällande FoU-finansieringslagen förbundit sig till att höja statens FoU-finansiering till 1,2 procent i förhållande till BNP fram till 2030.

Målet är att höja andelen unga vuxna med högskoleutbildning till så nära 50 procent som möjligt före 2030. För att främja målet föreslås det 10,5 miljoner euro för att öka antalet nybörjarplatser vid högskolorna 2025 (sammanlagt 41,3 miljoner euro 2024–2027). Utöver ökningen av antalet nybörjarplatser vid högskolorna bereds åtgärder för att frigöra utbildningskapacitet för unga sökande som ämnar avlägga sin första examen. Detta har också beaktats i reformen av finansieringsmodellerna för högskolorna som träder i kraft vid ingången av 2025.

Det föreslås att högskolornas basfinansiering höjs på motsvarande sätt som höjningen av kostnadsnivån med 76,9 miljoner euro. Höjningen av finansieringsnivån för forsknings- och utvecklingsverksamheten vid universiteten är förknippad med ett pilotprojekt med tusen doktorer, som ökar antalet nybörjarplatser även inom den vetenskapliga fortbildningen. För ett pilotförsök inom doktorandutbildningen föreslås 86 miljoner euro för universiteten 2025 (totalt 262 miljoner euro 2024–2027). Till universiteten, yrkeshögskolorna och CSC Oy anvisas dessutom sammanlagt 24,9 miljoner euro av den nationella medfinansieringen av EU-finansierade FoU-projekt. Business Finland har ålagts att ta fram en mekanism som säkerställer att medel kanaliseras även till tillämpad forskning som bedrivs inom yrkeshögskolornas samarbete med företag.

För Finlands Akademi föreslås en fullmakt för forskningsprojekt till ett belopp av 515,2 miljoner euro, vilket är 55 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2024. Dessutom föreslås en finansieringsfullmakt på 49,6 miljoner euro för rådet för strategisk forskning, vilket är 6 miljoner euro mindre än 2024. Av tilläggsfinansieringen för Finlands Akademis fullmakt för forskningsprojekt riktas 22 miljoner euro till ökad finansiering för forskningsprojekt, 15 miljoner euro till tematiska forskningsinfrastrukturer, 10 miljoner euro till finansiering av klinisk prövning och 8 miljoner euro till stärkande av välfärdsområdenas FoU-åtgärder. Dessutom föreslås finansiering på 50 miljoner euro 2025 för att ersätta EuroHPC LUMI med en ny superdator 2025 (Finlands finansieringsandel sammanlagt 250 miljoner euro 2025–2028).

Statsunderstöden för främjande av vetenskap minskar med 4 miljoner euro. Besparingen riktas på ett sätt som inte äventyrar finansieringsmålet enligt lagen om FoU-finansiering eller det lagstadgade arbetet för att främja vetenskapen. Anpassningen genomförs genom att minska understöden för forskningsverksamhet som stöder det samhälleliga och politiska beslutsfattandet (privata forskningsinstitut och tankesmedjor som stöder partiernas verksamhet) samt enskilda understöd. Det görs inga nedskärningar i högskoleutbildningen eller forskningen.

Studerande

För studiestödet föreslås ett anslag på 1,065 miljoner euro för 2025, varav 699,3 miljoner euro föranleds av utgifterna för studiepenning och bostadstillägg. I beloppet har man beaktat överföringen av andra studerande än de som är vårdnadshavare för ett barn från allmänt bostadsbidrag till bostadstillägg den 1 augusti 2025 i enlighet med det rambeslut som regeringen fattade i våras. På grund av höjningen av lånebeloppen föreslås sammanlagt 225,9 miljoner euro för utgifter som föranleds av statsborgen för studielån. För måltidsstöd för högskolestuderande reserveras 39,6 miljoner euro. För utgifterna för stöd för skolresor föreslås ett anslag på 100,2 miljoner euro. Anslaget minskas av att rätten till stöd för skolresor begränsas till att gälla endast studerande som har rätt till avgiftsfri utbildning den 1 augusti 2025.

Utkomstskyddet för heltidsstuderande består i huvudsak av studiepenning, studielån och det förnyade bostadstillägget. Det individuella bostadstillägget lämpar sig bättre än det hushållsspecifika allmänna bostadsbidraget för studerande som omfattas av studiestöd. Målet har varit att förnya det bostadstillägg som tidigare varit i bruk så att det gynnar samboende och är ekonomiskt attraktivt.

Konst och kultur

För anslagen för konst och kultur föreslås cirka 535 miljoner euro. Anslagen för ansvarsområdet minskas med sammanlagt cirka 20 miljoner euro jämfört med 2024. Huvuddelen av minskningarna, det vill säga 17,4 miljoner euro, är besparingar i undervisnings- och kulturministeriets statsunderstöd i enlighet med regeringsprogrammet. Av besparingarna riktas 10,9 miljoner euro till statlig finansiering av scenkonst och museer (7,9 miljoner euro till scenkonst och 3 miljoner euro till museer) och 6,5 miljoner euro till statsunderstödsanslag.

De understöd som undervisnings- och kulturministeriet delar ut skärs ned med 5,1 miljoner euro. Nedskärningen gäller riksomfattande sammanslutningar inom konst- och kultursektorn, investeringar i kulturlokaler, främjande av film, audiovisuell kultur och kreativt innehåll samt internationellt samarbete och interkulturell dialog. Centret för konstfrämjande minskar själv det anslag som centret anvisats med cirka 1,3 miljoner euro. Även Museiverkets anslag till organisationer inom musei- och kulturarvssektorn minskar med 90 000 euro.

I enlighet med vårens rambeslut görs en besparing på 5,5 miljoner euro i anslaget för kompensationen för kopiering för enskilt bruk. Enligt rambeslutet uppgår anslagsnivån till 5,5 miljoner euro. Andra minskningar är att det temporära strukturstödet i anslutning till återhämtnings- och resiliensplanen upphör och att riksdagens tillägg av engångsnatur slopas.

Omkostnadsanslagen för ämbetsverken inom konst- och kultursektorn minskas som en del av statsförvaltningens produktivitetsprogram med sammanlagt 1 815 000 euro 2025.

Staten är i enlighet med tidigare beslut beredd att finansiera projektet Europas Kulturhuvudstad 2026 med högst 20 miljoner euro, varav 5 miljoner euro anvisas för 2024. För utvecklandet av verksamheten vid sanatoriet i Pemar föreslås 800 000 euro. Avsikten är att utveckla sanatoriets verksamhet med respekt för Aino och Alvar Aaltos arv till Finlands arkitektur. Verksamheten inom programmet En läsgåva till barnet görs bestående genom ett anslag på 350 000 euro.

Som en del av statens investeringar i forskning och produktutveckling föreslår regeringen ett tillägg på sammanlagt 9 miljoner euro till Business Finlands bevillningsfullmakt i syfte att öka FoU-verksamheten inom de kreativa branscherna.

Idrottsverksamhet

‏För idrottsväsendets anslag föreslås cirka 155 miljoner euro, vilket är 11 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2024. Den sänkta anslagsnivån beror i huvudsak på anpassningsåtgärderna inom statsfinanserna.

För att öka den fysiska aktiviteten har det reserverats 20 miljoner euro per år för regeringsperioden. Med anslaget genomförs det förvaltningsövergripande programmet Finland i rörelse som främjar en fysiskt aktiv livsstil samt funktionsförmåga. 

Motion och elitidrott främjas i enlighet med regeringsprogrammet med särskilt fokus på stärkande av jämställdhet, likabehandling och ansvarsfullhet.

Ungdomsarbete

För ungdomsarbetets anslag föreslås cirka 71 miljoner euro, vilket är tre miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2024. Av det förvaltningsövergripande ungdomspaketet på fem miljoner euro, som regeringen beslutade om vid ramförhandlingarna, anvisas förvaltningsområdet ett tillägg på en miljon euro för det kommunala ungdomsväsendets projekt inom skol- och läroanstaltsungdomsarbete. Regeringen har gjort finansieringen av dessa projekt till ett permanent inslag i statsbudgeten. Det görs små men viktiga satsningar på hobbyverksamheten för barn och unga, till exempel hobbyverksamhet som ordnas under skollov, och Du är inte ensam-verksamheten görs bestående och utvidgas till ungdomssektorn. Anslagsnivån påverkas i huvudsak av anpassningsåtgärderna inom statsfinanserna.

– I det försämrade ekonomiska läget vill jag trygga arbetsron för ungdomsorganisationerna och det civila samhällets idrottsorganisationer under 2025 och undvika snabba eller omedelbara omställningsförhandlingar och uppsägningar av personalen. De allmänna understöden till idrottsorganisationer eller ungdomsorganisationer kommer inte att bli föremål för nedskärningar nästa år, säger idrotts- och ungdomsminister Sandra Bergqvist.

Ärenden som gäller religionssamfund

Det anslag som anvisas för evangelisk-lutherska kyrkans samhällsuppgifter (begravningsväsendet, folkbokföringen och bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och värdefullt lösöre) och det understöd som betalas till ortodoxa kyrkan minskar med sammanlagt 20 miljoner euro. Minskningen föranleds av att regeringen vid ramförhandlingarna våren 2024 beslutade att bland annat slopa förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen för att balansera de offentliga finanserna. Slopandet av förvärvsinkomstavdraget och sänkningen av arbetslöshetsförsäkringspremien leder till att den kyrkoskatt som tas ut för evangelisk-lutherska kyrkan och ortodoxa kyrkan ökar med sammanlagt 49,3 miljoner euro. Regeringen följer utvecklingen av intäkterna från kyrkoskatten och vidtar åtgärder om intäkterna inte ökar med minst 20 miljoner euro 2025. Efter nedskärningarna anvisas cirka 105 miljoner euro för evangelisk-lutherska kyrkans samhällsuppgifter och cirka 2,4 miljoner euro för statsunderstödet till ortodoxa kyrkan.

Budgetpropositionen för 2025

Statsförvaltningens produktivitetsprogram inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde

Regeringen genomför statsförvaltningens produktivitetsprogram, som stöder regeringens hållbarhetsmål för de offentliga finanserna. Undervisnings- och kulturministeriets produktivitetsprogram, som utarbetats utifrån regeringsprogrammet och ramförhandlingarna våren 2024, innehåller åtgärder för att uppnå besparingar.

Besparingarna inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde uppgår till 32,4 miljoner euro fram till 2027. De åtgärder som ingår i produktivitetsprogrammet omfattar utöver de statliga ämbetsverkens omkostnader även andra utgifter av omkostnadstyp samt andra konsumtionsutgifter.

Undervisnings- och kulturministeriets program (på finska)

Regeringspropositioner som lämnats i samband med budgetpropositionen

Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om yrkesutbildning och till vissa lagar som har samband med den

Propositionen hänför sig till regeringens åtgärder för anpassning av statsfinanserna och lättnader i fråga om normer samt till tilläggsfinansieringen av stödet för lärande inom yrkesutbildningen och/eller gymnasieutbildningen.

Regeringens proposition med förslag till lag om upphävande av 22 § 2 mom. och 70 § 2 mom. 5 punkten i lagen om småbarnspedagogik

I propositionen föreslås det att 22 § i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) upphävs helt, varvid skyldigheten att utarbeta en lokal plan för småbarnspedagogik upphör. Vidare föreslås det att rapporteringsskyldigheten i fråga om fortbildning för personalen ska lindras genom att 70 § 2 mom. 5 punkten i lagen om småbarnspedagogik upphävs.

Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 2 § i lagen om statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för skötseln av vissa samhällsuppgifter och 119 § i lagen om ortodoxa kyrkan

I propositionen föreslås det att den statliga finansieringen till evangelisk-lutherska kyrkan för skötseln av vissa samhällsuppgifter och det statsunderstöd som beviljas ortodoxa kyrkan minskas från och med den 1 januari 2025.

Regeringens proposition med förslag till ändring av lagen om grundläggande utbildning (stöd för lärandet)

I propositionen revideras bestämmelserna om stöd för lärande och skolgång i lagen om grundläggande utbildning. Syftet med propositionen är att förtydliga och precisera de stödformer som eleven får samt att säkerställa tillräckligt stöd så att stödformerna är enhetliga i hela landet, tydliga och mångsidiga.


Mer information:

  • Anita Lehikoinen, kanslichef, tfn 0295 330 182
  • Eeva-Riitta Pirhonen, överdirektör (grundläggande utbildning, småbarnspedagogik och fritt bildningsarbete), tfn 0295 330 258
  • Petri Lempinen, överdirektör (yrkesutbildning, gymnasieutbildning), tfn 0295 330 180
  • Sirkku Linna, överdirektör (högskoleutbildning och forskning), tfn 0295 330 515
  • Riitta Kaivosoja, överdirektör (kultur- och konstpolitik, grundläggande konstundervisning, kyrkliga ärenden och ärenden som gäller andra religiösa samfund), tfn 0295 330 129
  • Esko Ranto, överdirektör (ungdoms- och idrottspolitik, studiestöd), tfn 0295 330 115
  • Pasi Rentola, ekonomidirektör, tfn 0295 330 211
Allmänbildande utbildning Bibliotek Ett kunnigt Finland Forskning Högskoleutbildning och forskning Idrott Kultur Kyrkliga ärenden Nyckeln till tillväxt Programmet Finland i rörelse Småbarnspedagogik Studiestöd Unga Upphovsrätt Utbildning Yrkesutbildning statsbudgeten