Stort intresse för fortbildningen om reformen av ungdomslagen
undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum
14.12.2010
8.00
Pressmeddelande
-
Politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd har inlett en riksomfattande serie fortbildningsseminarier för att informera om reformen av ungdomslagen, som träder i kraft vid nyår. Sammanlagt har det ordnats sju seminarier på olika håll i Finland. På tisdag är det dags för det sista seminariet, som hålls i Rovaniemi. Syftet med fortbildningen är att professionella och förtroendevalda som arbetar med barns och ungas uppväxt- och levnadsförhållanden ska få sätta sig in de nya inslagen i lagen. Hittills har cirka tusen personer deltagit i seminarierna.
Enligt statssekreterare
Marcus Rantala vid undervisnings- och kulturministeriet tjänar reformen huvudsakligen två syften: att stärka kommunernas beslutfattande utgående för unga, och att förbättra tillgången till tidiga insatser och service för barn och unga inom den offentliga sektorn.
– Att utgå från de unga när man fattar beslut förutsätter sektorövergripande samarbete mellan olika myndigheter. I flera projekt där man strävat att utveckla ungdomsarbetet har detta visat sig vara en bra metod, men av någon anledning har förfarandet trots det inte slagit rot, påpekar Rantala. – I de nya bestämmelserna preciseras det sektorövergripande samarbetet och de uppgifter som ingår i det, vilket gör det lättare att bygga upp ett permanent samarbete angående beslut som fattas i ungdomsärenden.
– I ungdomslagen föreskrivs om de uppgifter som ska ingår i det sektoröverskridande samarbetet mellan de lokala myndigheterna, dvs. ett nätverk för vägledning av och tjänster för unga. Bakgrunden till detta är behovet av samsyn på det rådande läget i kommunen för att kunna ställa upp gemensamma mål för barnens och de ungas välfärd i kommunen. Om man har en samsyn på utgångsläget, är det lättare för alla att förbinda sig vid gemensamma mål som varje sektor inom förvaltningen sedan strävar att uppnå för sin del. En ungdomspolitisk granskning av det här slaget ger dessutom kommunen bättre förutsättningar att fastslå ungdomspolitiska riktlinjer och ta beslut utgående från mer omfattande och aktuell information, säger Rantala.
– Genom att på bästa sätt dra nytta av fördelarna med det sektorövergripande samarbetet mellan myndigheter inom olika förvaltningsgrenar, kan vi arbeta med ungdomsfrågor för alla ungdomar i kommunen. De erfarenheter vi redan har, visar att den tid som läggs ner på arbetet betalar igen sig så snart det hela börjar löpa.
Enligt Rantala bör man inte heller förbigå den ekonomiska sidan av saken. – Också om det kostar att göra något, så kostar det minsann att låta bli. Varje utslagen ung människa kostar samhället ungefär en miljon euro i förlorade skatteintäkter och inkomstöverföringar. I och med att de minskande årsklasserna kommer upp i arbetsför ålder, har vi helt enkelt inte råd att låta en del ungdomar falla utanför systemet. Ändringen av ungdomslagen svarar både mot de utmaningar som kommunerna och hela landet ställs inför, och mot enskilda unga människors rätt att aktivt ta del i samhället och att få tillgång till de offentliga tjänster han eller hon har behov av.
Ytterligare upplysningar:
– Direktören för politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd, Georg Henrik Wrede, tfn 09 160 77900
– Jaana Walldén, konsultativ tjänsteman vid undervisnings- och kulturministeriet, tfn 09 160 77228
– Att utgå från de unga när man fattar beslut förutsätter sektorövergripande samarbete mellan olika myndigheter. I flera projekt där man strävat att utveckla ungdomsarbetet har detta visat sig vara en bra metod, men av någon anledning har förfarandet trots det inte slagit rot, påpekar Rantala. – I de nya bestämmelserna preciseras det sektorövergripande samarbetet och de uppgifter som ingår i det, vilket gör det lättare att bygga upp ett permanent samarbete angående beslut som fattas i ungdomsärenden.
– I ungdomslagen föreskrivs om de uppgifter som ska ingår i det sektoröverskridande samarbetet mellan de lokala myndigheterna, dvs. ett nätverk för vägledning av och tjänster för unga. Bakgrunden till detta är behovet av samsyn på det rådande läget i kommunen för att kunna ställa upp gemensamma mål för barnens och de ungas välfärd i kommunen. Om man har en samsyn på utgångsläget, är det lättare för alla att förbinda sig vid gemensamma mål som varje sektor inom förvaltningen sedan strävar att uppnå för sin del. En ungdomspolitisk granskning av det här slaget ger dessutom kommunen bättre förutsättningar att fastslå ungdomspolitiska riktlinjer och ta beslut utgående från mer omfattande och aktuell information, säger Rantala.
– Genom att på bästa sätt dra nytta av fördelarna med det sektorövergripande samarbetet mellan myndigheter inom olika förvaltningsgrenar, kan vi arbeta med ungdomsfrågor för alla ungdomar i kommunen. De erfarenheter vi redan har, visar att den tid som läggs ner på arbetet betalar igen sig så snart det hela börjar löpa.
Enligt Rantala bör man inte heller förbigå den ekonomiska sidan av saken. – Också om det kostar att göra något, så kostar det minsann att låta bli. Varje utslagen ung människa kostar samhället ungefär en miljon euro i förlorade skatteintäkter och inkomstöverföringar. I och med att de minskande årsklasserna kommer upp i arbetsför ålder, har vi helt enkelt inte råd att låta en del ungdomar falla utanför systemet. Ändringen av ungdomslagen svarar både mot de utmaningar som kommunerna och hela landet ställs inför, och mot enskilda unga människors rätt att aktivt ta del i samhället och att få tillgång till de offentliga tjänster han eller hon har behov av.
Ytterligare upplysningar:
– Direktören för politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd, Georg Henrik Wrede, tfn 09 160 77900
– Jaana Walldén, konsultativ tjänsteman vid undervisnings- och kulturministeriet, tfn 09 160 77228