En närvarande och aktiv minister

Som idrottare fick jag ofta frågan av journalister: Hur känns det nu? Och nu, när jag inleder mitt jobb som idrotts- och ungdomsminister är svaret: jag går in i det nya med tacksamhet. Jag tar mig an uppdraget med entusiasm och med samma målmedvetenhet och driv som jag hade som elitidrottare.
När jag som sjuåring började med hastighetsåkning visste jag inte hur stor inverkan det skulle ha på mitt liv. Min pappa hade gått bort bara några månader tidigare, och skridskoåkningen gav mig ljus, vänner och trygga vuxna – och till slut också ett yrke och en karriär. Idrottsföreningar, ungdomsarbete och olika hobbygrupper förändrar barns och ungas liv varje dag. De skapar samhörighet, ger en känsla av att lyckas och lyser upp även de mörkaste stunderna.
Mitt ansvarsområde – idrott och ungdom – har därför en unik roll i att möta vår tids stora utmaningar. Aldrig tidigare har fysisk aktivitet haft en så stark plats i regeringsprogrammet som nu, och ungas välbefinnande lyfts fram på flera nivåer. För första gången någonsin nämns både idrott och unga i en ministers titel. Det är ett tydligt budskap: de här frågorna prioriteras.
Intresset för idrott och fysisk aktivitet väcks ofta redan i barndomen, och barn och unga som växer upp i välmående familjer har större chans att själva må bra. Därför vill jag som minister lyfta fram familjens betydelse – familjen är samhällets viktigaste byggsten. Förändring i samhället börjar ofta vid köksbordet, i människornas vardag.
Jag vill lämna mitt eget avtryck genom att vara en minister som möter människor i deras vardag: på spelplaner, motionsspår och i skejtparker. Jag vill röra mig tillsammans med finländarna, men också stanna upp för att lyssna på vad folk har på hjärtat.
Jag är van vid att sätta upp mål. Som minister är mitt mål att träffa 50 000 unga under min mandatperiod. Det här är inte bara en siffra, utan ett löfte om att lyssna. Varje möte är en chans att bättre förstå vad unga tänker, hoppas på och behöver för att må bra. Utifrån de här mötena kommer jag i slutet av min mandatperiod att sammanställa hundra förslag för att stärka de ungas välbefinnande.
Jag vill göra saker på ett nytt sätt. Vid mina möten i ministeriet kommer vi därför att röra på oss, antingen genom att promenera eller ta en kort rörelsepaus. Jag hoppas att allt fler arbetsplatser i Finland hakar på och tar upp kampen mot stillasittande. Själv tänker jag också fortsätta skejta, cykla och springa till jobbet (förlåt på förhand till statsrådets säkerhetsvakter).
Mitt viktigaste mål är att när min tid som minister är över, och någon igen frågar: Hur känns det nu? – då vill jag kunna svara som efter ett idrottsprestation: att vi gjorde vårt bästa, att vi lämnade ett tydligt avtryck. Och framför allt: att jag fick möta tusentals finländare och bygga något tillsammans med er som kan bära vidare.
Mika Poutala
Idrotts- och ungdomsminister