Projektunderstöd för att ta i bruk en verksamhetsmodell som skapats för utveckling av ledningen av anordnare av yrkesutbildningen och för att säkerställa resultatens genomslag

Målet är att stärka verksamhetens effektivitet, resultat och kvalitet inom yrkesutbildningen genom att utveckla ledningen av yrkesutbildning. Målet är att införa den verksamhetsmodell som skapades i det projekt för att utveckla ledningen om yrkesutbildningen (OKM/33/521/2023) som genomfördes med strategifinansiering 2023. Avsikten är också att säkerställa genomslaget i tidigare resultat.

Administrationen och den operativa ledningen vid anordnarna av yrkesutbildning ska på ett mer systematiskt och uppdaterat sätt följa, utvärdera och utveckla de studerandes studieprestationer, utexaminering, sysselsättning och övergång till fortsatta studier. Effektivitet och resultat ska främjas genom att säkerställa att utbildningen riktas till arbetslivets behov i samarbete med arbetslivet samtidigt som man utnyttjar olika inlärningsmiljöer. Ledningens uppgift är att säkerställa att man har utnyttjat aktuell prognosinformation då utbildningen inriktats. Utbildningsanordnarna samarbetar inom sitt verksamhetsområde med sysselsättningsområdena för att förbättra matchningen.

Ledningen har också som uppgift att säkerställa att den personliga tillämpningen genomförs som en del av den studerandes karriärplanering och yrkesmässiga tillväxt med nödvändiga handlednings- och stödåtgärder. En högklassig och aktuell personlig tillämpning av studierna tryggar de studerandes rätt till en tillräcklig mängd närundervisning, arbetsplatshandledning och nödvändigt stöd för lärande. Ledningens uppgift är att säkerställa att personalen är kompetent och att utbildningsanordnarens informationssystem gör det möjligt att genomföra den personliga tillämpningen på ett smidigt sätt.

Yrkesutbildningens ledning ska fortlöpande kommunicera inom sin organisation om responsen från arbetslivet och från de studerande och om annan kundinformation samt utnyttja responsen på ett systematiskt sätt i utvecklingen och ledningen av sina tjänster och sin verksamhet. Utbildningsanordnarna ska stärka den pedagogiska ledningen och en verksamhetskultur som betonar samarbete för att ta i bruk studerande- och arbetslivsorienterade förfaringssätt och utveckla undervisningspersonalens och den övriga personalens kompetens inom kvalitetsledning. 

Statsunderstödet svarar på regeringsprogrammets mål att förbättra ledningen inom undervisnings- och bildningssektorn och se över verksamhetsstyrningen inom yrkesutbildningen genom att stärka genomslagskraften och resultaten.
 

Understöden beviljas efter prövning. Bedömningen av ansökningar och den inbördes jämförelsen av ansökningarna grundar sig på en helhetsbedömning där följande grunder beaktas:

1. Ansökningsspecifika villkor

• Statsunderstöd kan beviljas ett omfattande nätverksprojekt som genomförs av en utbildningsanordnare som har tillstånd att ordna yrkesexamina och yrkesutbildning enligt 3 kap. i lagen om yrkesutbildning 531/2017. Utvecklingsverksamheten sker som omfattande samarbete mellan utbildningsanordnarna.
• Det ska framgå av ansökan vilka utbildningsanordnare som deltar i det nationella nätverksprojektet, hur arbetet fördelas mellan deltagarna och hur kostnaderna fördelas. Alla utbildningsanordnare som deltar i projektet förbinder sig, oberoende av arbetsfördelningen, till nätverksprojektets alla mål för att utveckla sin egen verksamhet.
• Projektet verkställer och vidareutvecklar den verksamhetsmodell för strategisk ledning och pedagogisk ledning som skapats i det tidigare nätverksprojektet för utveckling av ledningen inom yrkesutbildningen. Vid genomförandet ska det särskilt säkerställas att uppgifterna i de riksomfattande informationsresurserna utnyttjas systematiskt och är uppdaterade när yrkesutbildningen planeras, genomförs och utvärderas. Verksamhetsmodellen ska realisera de mål i regeringsprogrammet som är förknippade med yrkesutbildningens effektivitet och resultat. 
• Genom att utveckla ledningen främjar projektet de studerandes studieprestationer, utexaminering, sysselsättning och övergång till fortsatta studier efter utexamineringen. Den sökande ska i ansökan beskriva de planerade åtgärdernas verkningsmekanismer, dvs. med vilka åtgärder målen uppnås.
• Ansökan ska innehålla en konkret beskrivning av åtgärderna för att utveckla ledningens olika områden, resurser, datalager som utnyttjas, prestationer, genomförandets tidtabell och genomförandesätt.
• När ansökningarna jämförs, beaktas projektplanens konkretion, genomförbarhet, totalekonomi, kompetens och erfarenhet i förhållande till den föreslagna verksamheten.
• Sökanden ska ha kompetens och erfarenhet inom utveckling av ledning för att förbättra yrkesutbildningens effektivitet, resultat och kvalitet genom utnyttjande av nationella datalager (bland annat Koski, ePUK, Vipunen). Kompetensen och erfarenheten ska beskrivas i ansökan.
• Sökanden ska ha förmåga och erfarenhet av att på bred front engagera anordnare av yrkesutbildning som befinner sig i olika faser av utvecklingsarbetet. 
• Ansökan ska innehålla en kommunikationsplan, inklusive mellan- och avslutningsevenemang för anordnarna av yrkesutbildning.
• Projektet ska samarbeta med utbildningsanordnarna, undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen. 
• Projektet ska ordna ett avslutningswebbinarium som är öppet för alla. Vid webbinariet ges en konkret presentation av hur deltagarna har främjat utnyttjandet av de riksomfattande informationsresurserna för att förbättra yrkesutbildningens resultat, genomslag och kvalitet samt presenteras en verksamhetsmodell för uppföljning av ledningen och genomslaget, som vidareutvecklats under projektets gång.
• En styrgrupp ska tillsättas för projektet innan projektplanen börjar genomföras, dock inom två månader efter att beslutet om statsunderstöd har fattats. Undervisnings- och kulturministeriet ska vara representerat i styrgruppen. 
• Projektet får innehålla anskaffningar och ändringar av programvara till en andel av högst 10 procent av de totala kostnaderna. 

Resultaten av utvecklingsprojektet utvärderas bland annat genom följande:

• De uppgifter som finns i de riksomfattande tjänsterna (studieprestationer, utexaminering av studerande, sysselsättning, övergång till fortsatta studier och ePUK) utnyttjas på ett bättre sätt. Utbildningsanordnarnas ledning följer med hjälp av riksomfattande datalager hur de studerandes studier framskrider samt andra uppgifter och utnyttjar dessa uppgifter i sin strategiska och pedagogiska ledning.
• Utbildningsanordnarna blir bättre på att möta kompetensbehoven i arbetslivet, Utbildningsanordnarna utnyttjar mer omfattande och systematiskt uppgifter (sysselsättning, fortsatta studier, respons på studerande och arbetsliv samt undervisningsförvaltningens prognostiseringsverktyg) som rör utbildningens genomslag i fråga om inriktningen av utbildningsutbud som är specifikt för olika sektorer.
• Kvaliteten på informationen i de riksomfattande tjänsterna och datalagren (till exempel ePUK, det riksomfattande studie- och examensregistret, studeranderespons och respons från arbetslivet) har förbättrats. Informationens omfattning och kvalitet i början och slutet av projektet.
• Processerna förknippade med produktionen av information, mätningen och bedömningen av dem och förmågan att analysera och utnyttja information har utvecklats.
• Det har skapats bestående och ekonomiskt hållbara modeller för att upprätthålla och vidareutveckla resultaten

Uppgifter som utbildningsanordnarnas ledning åtminstone ska följa och utnyttja ur de riksomfattande informationsresurserna:

• antalet faktiska studerandeår i förhållande till antalet målinriktade studerandeår eller andra motsvarande finansieringsgrunder
• antalet kompetenspoäng i förhållande till de faktiska studerandeåren
• avbrutna och fullföljda studier (uppnående av de mål som uppställts i PUK)
• studerandenas sysselsättning och övergång till fortsatta studier
• kvaliteten på och omfattningen av svaren i studerande- och arbetslivsresponsen
• de sätt som studerande förvärvat sitt kunnande på och sättens samband med sysselsättningen
• matchningen av utbildningsutbudet (förhållandet mellan arbetslöshetsgraden i olika branscher och antalet lediga jobb, arbets- och näringsministeriets arbetskraftsbarometer)

Uppgifterna ska utnyttjas så noggrant som är ändamålsenligt och utbildningsanordnarens egna uppgifter ska jämföras med uppgifterna på riksnivå.

Under projektets gång ska de ovannämnda uppgifterna följas upp från projektets början och i samband med halvtids- och avslutningsseminarierna (situationen i början, i mitten och i slutet).

Av budgetspecifikationen ska det tydligt framgå hur och för vilka ändamål sökanden avser använda det ansökta understödet. Av ansökan ska dessutom framgå hur man utvärderar och verifierar att resultaten är förenliga med målet för understödet.

Understödet beviljas av undervisnings- och kulturministeriet och kan täcka 100 procent av de faktiska totala kostnaderna för det projekt som understöds.

Understödstagaren kommer att få tillstånd att överföra understödet till någon annan. I detta fall ska understödstagaren och understödets användare utarbeta ett avtal om användningen av det understöd som överförs, i enlighet med mallen som utarbetats vid undervisnings- och kulturministeriet. 

2. Allmänna grunder

I enlighet med sin strategi arbetar undervisnings- och kulturministeriet för att allas förmågor och kompetens stärks, att samhället förnyas genom kreativ, utforskande och ansvarsfull verksamhet och att förutsättningarna för ett meningsfullt liv tryggas på lika villkor. UKM:s strategi kan läsas på webbsidan: https://okm.fi/julkaisu?pubid=URN:ISBN:978-952-263-630-0 

I bedömningen och jämförelsen av ansökningarna kan det därmed räknas till fördel om verksamheten eller projektet bidrar till att främja jämställdhet, likabehandling, delaktighet, ömsesidig respekt och hållbar utveckling i enlighet med verksamhetslöftet i UKM:s strategi.

3. Allmänna förutsättningar enligt statsunderstödslagen

Undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja understöd endast om de allmänna förutsättningarna för beviljande av understöd enligt statsunderstödslagen uppfylls. Ministeriet beaktar de allmänna förutsättningarna också vid beslut om understödets belopp.

Allmänna förutsättningar för beviljande av statsunderstöd (7 § 1 mom. i statsunderstödslagen):

• Det ändamål för vilket statsunderstöd söks är samhälleligt godtagbart.

• Beviljandet av statsunderstöd är motiverat med avseende på de mål som har ställts upp för användningen av statsunderstöd.

• Beviljandet av statsunderstöd är nödvändigt med beaktande av annat offentligt stöd som sökanden erhållit samt arten och omfattningen av det projekt eller den verksamhet som är föremål för statsunderstödet.

• Beviljandet av statsunderstöd orsakar endast ringa snedvridning av konkurrensen och verksamheten på marknaden.

Om understödet är riktat till lönekostnader kan det beviljas endast av synnerligen vägande skäl om understödets mottagare har dömts till straff för anlitande av utländsk arbetskraft som saknar tillstånd (7 § 2 mom. i statsunderstödslagen).

4. Hinder för beviljande av understöd

Om sökanden tidigare har fått understöd av ministeriet ska det ombesörjas att de utredningar om användningen av understöden som förutsatts i understödsbesluten har fullföljts inom tidsfristen. Ministeriet avslår ansökan om den ansökande parten väsentligt har försummat sin skyldighet att lämna ministeriet uppgifter för kontroll av användningen av tidigare beviljade understöd.

Ansökan avslås också om den lämnas in i pappersform efter utsatt tid.