Hyppää sisältöön

Hundra verksamhetsenheter får rätt till statsandel för performativ konst

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 29.10.2021 15.37 | Publicerad på svenska 29.10.2021 kl. 16.32
Pressmeddelande

Hundra verksamhetsenheter har godkänts som berättigade till statsandel för performativ konst för viss tid på tre år eller tills vidare. Av verksamhetsenheterna inom musikbranschen godkändes 31 såsom berättigade till statsandel. Av andra verksamhetsenheter inom performativ konst, såsom verksamhetsenheter inom teater, dans och cirkus, godkändes 69 enheter såsom berättigade till statsandel. I och med statsandelsreformen för scenkonst sker det samtidigt en betydande höjning i statsandelarnas belopp.

Inom musikbranschen godkändes 26 verksamhetsenheter såsom tills vidare berättigade till statsandel. Med undantag för en sådan enhet är alla verksamhetsenheter som godkänts som tills vidare berättigade till statsandel sådana som tidigare har fått statsandel med stöd av teater- och orkesterlagen. Fem verksamhetsenheter godkändes för en viss tid på tre år. 

Av verksamhetsenheterna inom musikbranschen är 13 symfoniorkestrar, 14 kammar- och stomorkestrar, av vilka två fokuserar på barockmusik. Två orkestrar är så kallade underhållningsorkestrar. Statsandel beviljas också till en orkester med fokus på barnmusik, en folkmusikgrupp och en kammarkör. Dessutom beviljas statsandel för en jazzgrupp/en produktionsplattform.

Av verksamhetsenheterna inom området för annan performativ konst godkändes 58 enheter som tills vidare berättigade till statsandel. Av verksamhetsenheterna är 53 sådana som tidigare har fått statsandel med stöd av teater- och orkesterlagen och fem sådana som tidigare fått statsunderstöd enligt prövning av Centret för konstfrämjande. Elva verksamhetsenheter godkändes som statsandelsberättigade för en viss tid på tre år. Sammanlagt 12 nya verksamhetsenheter inom teater-, dans- och cirkusbranschen som inte tidigare har fått statsandel godkändes.

Av verksamhetsenheterna för övrig performativ konst är 53 talteatrar, 14 dansteatrar och två verksamhetsenheter för cirkuskonst. Av de ovannämnda är sex svenskspråkiga och nio är i sin verksamhet tydligt specialiserade på barnföreställningar. 

Beslutet baserar sig på en helhetsbedömning där målen med statsandelen har beaktats med avseende på den performativa konstens mångsidighet, den kulturella mångfalden och den riksomfattande och regionala tillgången till tjänster samt tjänsternas tillgänglighet. Bland de verksamhetsenheter som godkänns som statsandelsberättigade tills vidare finns företrädare för olika områden och genrer inom performativ konst. Framträdandena erbjuds för olika publikgrupper. Verksamhetsenheterna finns också inom ett nationellt vidsträckt område och regionala aspekter har beaktats.

– Kulturtjänsterna är en viktig del av regionernas livskraft och det finländska civiliserade samhället. Det är viktigt att det finns ett utbud av kulturtjänster på olika håll i landet. Statsandelssystemet bildar ryggraden för konst- och kulturtjänsterna och mobiliserar samtidigt också kommunal och privat finansiering för kultur, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen

– Jag anser att vi genom detta beslut har lyckats nå andan i statsandelsreformen, att se över tillämpningsområdet för performativ konst i vid bemärkelse och trygga tillgången till konst- och kulturtjänster regionalt och nationellt för olika kundgrupper. Även målet om ett smidigt statsandelssystem uppfylls, och nya aktörer har kunnat omfattas av finansieringssystemet samtidigt som olika aktörer har fått tillgång till mer finansiering, fortsätter Kurvinen.

Ministeriet fick 115 ansökningar, varav en återtogs. Av ansökningarna kommer 36 från musikbranschen och 79 från andra verksamhetsenheter inom performativ konst. Alla verksamhetsenheter som för närvarande erhåller statsandel och 30 verksamhetsenheter som inte tidigare har fått statsandel för sin verksamhet ansökte om statsandel. Statsandelsnämnden för performativ konst har gett undervisnings- och kulturministeriet ett sakkunnigutlåtande om ansökningarna.

Årsverken och priser per enhet för performativ konst 2022

Enligt budgetpropositionen för 2022 står det 2022 sammanlagt ca 94 miljoner euro till förfogande för statsandelarna för performativ konst. I anslaget ingår ett tillägg på åtta miljoner euro som anvisats för genomförandet av statsandelsreformen för performativ konst.  I sin helhet ökat anslaget med cirka 12 miljoner euro jämfört med 2021. Via den övergripande reformen av statsandelssystemet ökar dessutom anslaget för aktörer inom det fria fältet som stöds via Centret för konstfrämjande med 6,8 miljoner euro.

Verksamhetsenheterna för performativ konst beviljas sammanlagt 3931,5 årsverken, vilket är 430,5 årsverken mer än 2021. Verksamhetsenheterna inom musikbranschen anvisas 1155 årsverken och verksamhetsenheterna för övrig performativ konst 2776,5 årsverken. Priset per enhet utan mervärdesskatt för verksamhetsenheter inom musikbranschen är 54 321 euro (år 2021 för orkestrar 49 763 euro) och priset per enhet höjt med moms är 55 983 euro (år 2021 för orkestrar 50 962 euro). 

Priset per enhet utan mervärdesskatt för övrig performativ konst är 62 254 euro (år 2021  60 016 euro) och priset per enhet ökat med mervärdesskatt 64 539 euro (år 2021 62 339 euro). Priset per enhet med mervärdesskatt används för de privata verksamhetsenheter som inte omfattas av systemet för återbäring av mervärdesskatt.

Vid fastställandet av verksamhetsenheternas årsverken och priser per enhet för 2022 har ministeriet också fastställt en finansieringsplan för tre eller sex år, beroende på om verksamhetsenheten har omfattats av statsandel för tre år eller tills vidare. 

Finansieringsplanen är inte bindande, men planen utgör grunden för beslut om årsverken under de följande åren och det är inte meningen att frångå planen, om inte statsbudgeten eller betydande förändringar i verksamhetsenhetens verksamhet förutsätter det. Däremot justeras och fastställs enhetspriset årligen.

Godkända såsom berättigade till statsandel för performativ konst samt årsverken för 2022 (på finska)

Ytterligare information:
Musik: Mari Karikoski, kulturråd, tfn 0295 330 209
Övrig performativ konst: Katri Santtila, kulturråd, tfn 0295 330 285

Mer om detta ämne

Scenkonst (UKM)
Reform av statsandelssystemet för performativ konst (UKM)