Förslag från expertgrupp ska ge snabbare utbildning och arbete för invandrare

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 4.2.2016 9.30 | Publicerad på svenska 4.2.2016 kl. 10.00
Typ:Pressmeddelande

En styrgrupp tillsatt av undervisnings- och kulturministeriet har kartlagt åtgärder som ska vidtas omedelbart inom utbildning, kultur, idrott och ungdomsarbete på grund av asylsökandena och invandringen. Förslagen överräcktes till undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen i Mikkolan koulu i Vanda på torsdagen.

- Utbildning och att lära sig språket hör till de viktigaste sätten att stärka invandrarnas integration och sysselsättning i det nya hemlandet. Det behövs mer flexibla och individuella metoder än för närvarande. En lyckad integration förutsätter flera snabba reformer i våra nuvarande system och vi måste fortsätta utgående från experternas förslag genast, konstaterar undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen.

Den grundläggande utbildningen för vuxna förnyas så att den bättre motsvarar invandrarnas behov. I den grundläggande utbildningen för vuxna borde också ingå arbetslivspraktik. I fråga om unga invandrare som överskridit läropliktsåldern utreder man snabbt om anordnare av grundläggande utbildning har beredskap att från hösten 2016 ordna grundläggande utbildning eller förberedande undervisning i tillräcklig omfattning.

Personalen inom skolhälsovården måste fortbildas för att kunna identifiera och handleda barn och unga som varit med om kriser och traumatiska händelser. I utredningen föreslås att Utbildningsstyrelsen utarbetar stödmaterial som gäller elevvården och läroanstalternas säkerhet.

Invandrarnas vägar till utbildning och arbetslivet är långa, innehåller många överlappningar och ibland även oändamålsenliga studier. Man kan också vara tvungen att vänta för att få inleda integrationsutbildning. Det blir ofta en paus mellan integrationsutbildningen, som varar omkring ett år, och följande utbildningsskede. Man vill försnabba studievägen för personer som fått uppehållstillstånd genom att sänka tröskeln till integrationsutbildningen och utbildningar som följer på den. Kunskaperna i finska och svenska borde kunna utvecklas snabbare än i den nuvarande utbildningen.

Personer som avlagt högskolestudier eller yrkesinriktade studier handleds så fort som möjligt till en lämplig kompletterande utbildning. Försök med ansvarshögskoleverksamhet startar i yrkeshögskolan Metropolia och Jyväskylä universitet i februari 2016. Målet med försöken är att hitta en riksomfattande modell som kan tillämpas på andra högskolor.

Gemensamma teman i alla integrationsutbildningar ska vara språkstudier, det finländska samhället och arbetslivet samt utbildningsmöjligheter. Därefter är det meningen att studierna delas upp enligt målgrupper. Målet är att integreras i vanliga undervisningsgrupper så snabbt som möjligt.

Styrgruppen föreslår att utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning för invandrare utökas, likaså examensinriktad utbildning. Utbildningsavtalsmodellen införs som ett nytt, flexibelt sätt att avlägga yrkesexamen, delar av examen eller att förbättra arbetslivsfärdigheterna. Under våren 2016 kör man igång pilotprojekt där utbildningsavtalsmodellen utvecklas särskilt för invandrarnas behov.

Barns deltagande i småbarnspedagogik främjas för att stärka kunskaperna i finska eller svenska. Även mammors möjligheter att delta i språkutbildning främjas genom att man ordnar språkutbildning som mammorna kan delta i samtidigt som det ordnas småbarnspedagogik för barnen.
Man vill anställa fler lärare med invandrarbakgrund.

Styrgruppen begrundar även förebyggandet av kulturella konflikter. Här har elev- och studentkårerna en viktig roll. Det är skäl att öka delaktigheten i läroanstaltens och högskolans verksamhet i fråga om elever och studerande med invandrarbakgrund. I grundutbildningen för pedagoger och lärare måste studierna som gäller kulturell mångfald stärkas. Tillgången till läromedel som stödjer det mångkulturella arbetet säkerställs.

Mer information:
- ordförande för styrgruppen, direktör Kirsi Kangaspunta (UKM), tfn 02953 30136

- - -
  • År 2015 kom det totalt 32 400 asylsökande till Finland. Av dem var 5 500 minderåriga, och 2 800 av dem kom till landet ensamma.
  • De största grupperna som kommit till Finland är från Irak, Somalia, Albanien, Afghanistan och Syrien.
  • Hösten 2015 startade undervisnings- och kulturministeriet en snabbkartläggning av de asylsökandes utbildnings- och arbetserfarenhetsprofil.
  • För år 2016 har man reserverat anslag på ca 100 miljoner euro för invandrarnas utbildning under undervisnings- och kulturministeriets huvudklass. Av denna summa fördelas 75,6 miljoner euro till undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen.

Utredningen Maahanmuuttajien koulutuspolut ja integrointi; kipupisteet ja kehittämisehdotukset (på finska)