Revidering av yrkeshögskolornas finansierings-, styrnings- och förvaltningsmodell
Utredningspersonerna Hannele Salminen och Pekka Ylä-Anttila föreslår en revidering av yrkeshögskolornas finansierings-, styrnings- och förvaltningsmodell. Rapporten förespråkar en modell där staten tar över ansvaret för grundfinansieringen i sin helhet, yrkeshögskolorna och deras upprätthållarorganisationer integreras till enhetliga juridiska personer och aktiebolaget blir den juridiska formen för alla yrkeshögskolor. Två alternativa modeller där man skulle göra små ändringar i det nuvarande systemet svarar inte lika bra på yrkeshögskolesektorns nuvarande problem och kommande utmaningar.
Enligt undervisningsminister Henna Virkkunen är utredningen en bra grund för en reform av finansierings-, styrnings- och förvaltningssystemet.
– Yrkeshögskolornas nuvarande finansierings- och styrningsmodell är inte tillfredställande med tanke på utvecklandet av yrkeshögskolornas kvalitet och verksamhet. Det är viktigt att den nya modellen innehåller delar som uppmuntrar yrkeshögskolorna till att förbättra kvaliteten på sin egen verksamhet och stärka förbindelserna till arbetslivet. Det är klart att en finansieringsreform i sig inte räcker utan att styrnings- och förvaltningsmodellen samtidigt måste förnyas, sade Virkkunen då hon mottog förslaget.
Utredningspersonerna föreslår en övergång till ett betydligt mer resultatorienterat finansieringssystem och förvaltningsmodellen förenklas så att en yrkeshögskola har endast en styrelse som svarar för strategin och ekonomin istället för nuvarande två styrelser. Styrnings- och förvaltningssystemet skulle enligt förslaget vara enklare, mera transparent och uppmuntrande än nu och stöda yrkeshögskolornas autonomi.
Yrkeshögskolornas uppgift är även i fortsättningen att producera utbildning med nära anknytning till arbetslivet samt tillämpad forskning som stöder regional utveckling. Reformerna bör vara sådana att de garanterar stabila verksamhetsförutsättningar för yrkeshögskolornas studerande och personal på lång sikt. Det nuvarande systemet och de små ändringar som gjorts stöder inte dessa mål på alla punkter.
Nätverket av yrkeshögskolor är fortfarande splittrat. Yrkeshögskolorna är 25 till antalet och de har ca 160 verksamhetsställen. Utbildningsutbudet är inom vissa branscher för stort jämfört både med efterfrågan på utbildning och med arbetsmarknadens behov. De senaste åren har det funnits utbildningsprogram där det har funnits betydligt flera studieplatser än sökande. Antalet avbrutna studier har är höga och stigande. Den svaga attraktionskraften förklarar den höga avbrytningsgraden.
Systemet som helhet är rätt ineffektivt. Den mest centrala orsaken till den svaga kostnadseffektiviteten är en kostnadsbaserad finansieringsmodell som ger otillräckliga incitament för att effektivera verksamheten. Genom att effektivera verksamheten kan resurser frigöras för utveckling av utbildningens kvalitet.
Yrkeshögskolornas förvaltning styrs av yrkeshögskolelagen samt, beroende på modell, kommunallagen, aktiebolagslagen eller stiftelselagen. Detta har ofta förorsakat förvirring, eftersom det är oklart vilken lag man borde följa.
Yrkeshögskolorna är en del av högskolesystemet där universiteten och yrkeshögskolorna i princip har egna klara uppgifter. I sin utbildningsuppgift anses det allmänt att yrkeshögskolorna har klarat sig bra. Däremot har forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten lyckats endast delvis och arbetsfördelningen med universiteten har fortfarande inte gjorts upp.
_ _ _
Ytterligare information:
- pedagogie doktor Hannele Salminen, Suomen Kuntaliitto, tfn 050-5110958
- ekonomie licentiat Pekka Ylä-Anttila, ETLA, tfn 050 525 3697
- direktör Anita Lehikoinen, tfn 09 160 77353
_ _ _
Arbetsgruppens förslag finns efter publiceringen att läsa på UKM:s webbplats.
Som stöd för sitt uppdrag beställde utredningspersonerna tre bakgrundsutredningar. Dessa lägger grunden för ramförslagen.
Kohtamäki, ym. (2010), Kansainvälinen maakatsaus korkeakoulujen ohjauksesta, rahoituksesta ja sisäisestä hallinnosta. Tampereen yliopisto, johtamistieteiden laitos, Higher Education Group.
Pääkkönen, J. (2010), Koulutuksen markkinoilla - arvioita ammattikorkeakoulujen tehokkuuseroista ja niiden syistä. VATT - valmisteluraportit.
Nikulainen, T. ym. (2010), Ammattikorkeakoulujen asema ja uudistuminen - taustakyselyn tuloksia. ETLA Keskustelualoitteita.
- - -
Finland har 25 yrkeshögskolor som hör till undervisnings- och kulturministeriets verksamhetsområde. Yrkeshögskolorna har 115 000 studerande som avlägger grundexamen och 5 600 som avägger påbyggnadsexamen. Yrkeshögskolornas statsandelar bestäms på basis av det kalkylerade elevantalet och antalet avlagda examina. Elevantalet väger 70 % och antalet examina 30 %. I statsbudgeten 2011 är yrkeshögskolornas kalkylerade kostnader 897 miljoner euro, varav staten står för 409 miljoner euro och kommunerna för resten.
Undervisningsminister Henna Virkkunen tar emot en utredning om yrkeshögskolornas ekonomiska och administrativa ställning och en revidering av denna vid ett seminaruim för högskolornas och forskningsinstitutens ledning 1.12.2010, Tammerfors yrkeshögskola, Festsalen, Kuntokatu 3