Bildningens riktning -kolumn
En unik språkgemenskap

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 11.6.2025 17.32
Typ:Kolumn

”Vår språkgemenskap är unik. Jag känner faktiskt inte till att man på något annat håll i världen på samma sätt arbetar för att bevara gemenskapen mellan olika nationalspråk”, säger Karen Ellemann, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet, under ett seminarium i anslutning till Finlands och Ålands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet.

Den nordiska språkpolitiska deklarationen, som Ellemann presenterar, är ett av många teman som diskuterats under Finlands och Ålands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. Huvudtemat för ordförandeskapsprogrammet ”Norden 2025: Enat och starkt” är samhällssäkerhet, inklusive beredskap inför kriser och starkare resiliens. Ett ytterligare mål är att bidra till barns och ungas rättigheter och öka välfärden och delaktigheten i Norden.  

Vi är snart halvvägs i ordförandeskapet och inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde har vi hunnit arrangera såväl seminarier och konferenser som ministermöten med utgångspunkt i dessa teman. Frågor som lyfts på agendan är bland annat artificiell intelligens och generativa språkmodeller, hur digitalisering kan hjälpa nordisk språkförståelse, de ungas välbefinnande i en digitaliserad värld, resiliens, skydd av kulturarv, kulturens roll i samband med säkerhetsfrågor och kompetensutveckling. Glädjande är att vårens evenemang har varit både välbesökta och präglade av en genuin vilja att komma samman. ”Det här är ett ypperligt forum för att skapa nätverk”, konstaterade en seminariedeltagare.

Utgångspunkten för det nordiska samarbetet är att det ska fokusera på områden där en gemensam nordisk insats skapar ett mervärde för de nordiska länderna och deras medborgare. Historiskt sett förenas vi av både historia, kultur, närbesläktade språk och gemensamma värderingar. Dessa frågor är också centrala i den nordiska språkpolitiska deklarationen som undertecknades i maj 2024, en välkommen uppdatering eftersom den gamla språkdeklarationen daterades 2006 då digitaliseringen inte var en del av vår vardag. Just nu lanseras ett arbetsprogram i anslutning till deklarationen och där poängteras bland annat betydelsen av undervisning i nordiska språk samt behovet av att väcka intresse för nordiskt samarbete bland unga, terminologisamarbete, språkteknologiska möjligheter samt behovet av att stärka integration och mobilitet. 

Två återkommande teman har dykt upp i inläggen och diskussionerna under evenemangen: dels ett osäkert världsläge som lyfter betydelsen av ett nära nordiskt samarbete till en helt ny nivå, dels behovet av att på olika sätt satsa på de unga, oberoende av om det handlar om deras välbefinnande eller att väcka deras intresse för nordiska frågor. 

Under det nordiska språkseminariet i mars fick publiken ta del av nordiska digitala vykort, videohälsningar av unga i Norden, som reflekterade kring hur vi kan öka intresset för Norden bland ungdomar. För det är ett faktum att det är idag vi lägger grunden för hur det nordiska samarbetet och den nordiska språkförståelsen ska se ut i morgon och därför är de ungas röst viktig. I förslagen lyfte de fram olika former av kulturgemenskaper, sociala medier och musik som viktiga faktorer och visst är det glädjande att höra att de fortsättningsvis ser kulturens genomslagskraft också i nordiska sammanhang. Mot den bakgrunden känns den gångna våren faktiskt hoppingivande.  För vad är väl bättre än att se Sverige inbjudande glänta på bastudörren med orden ”Yksi, kaksi, kolme, sauna” och höra Finland glatt svara ”Ich komme”? 

Pamela Granskog
Specialsakkunnig

Läs mer om ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2025


I kolumnserien bildningens riktning behandlar undervisnings- och kulturministeriets ledning och sakkunniga de ärenden som är under beredning och bakgrunden till dem.