Utvecklingsbidrag för motionsrådgivning från programmet Finland i rörelse

Bakgrund

Med utvecklingsstöd till motionsrådgivning stöds genomförandet av idrottslagen (390/2015), statsrådets redogörelse om idrottspolitiken (2018) och regeringsprogrammets program Finland i rörelse (2023) i form av motionsrådgivning för personer i olika åldrar.

Idrottslagen betonar ställningen för idrott och motion som främjar hälsa och välbefinnande i den helhet som utgörs av idrottsväsendet och samhällets olika sektorer. Lagens centrala mål är att främja olika befolkningsgruppers möjligheter att röra sig och idka idrott och motion, befolkningens välbefinnande och hälsa samt fysiska funktionsförmåga, barns och ungas tillväxt och utveckling, medborgar- och föreningsverksamhet inom idrott och motion samt strävandena att minska olikvärdigheten inom idrotten. 

Enligt statsminister Petteri Orpos regeringsprogram (2023) är målet att öka den fysiska aktiviteten i varje enskild åldersgrupp. Regeringsprogrammet har också som mål att stärka jämställdheten mellan könen och jämlikheten inom motion och idrott. 

I regeringsprogrammet i åtgärderna i programmet Finland i rörelse står att man ska öka motionsrådgivningen till familjer på rådgivningarna samt stärka livsstilshandledningen och motionsrådgivningen i kommunerna och välfärdsområdena genom att utnyttja möjligheterna inom hälsoteknologin.

Motionsrådgivning och dess mål

Motionsrådgivning är kundorienterad individuell handledning och handledning i grupp som syftar till att uppmuntra kunden att röra på sig mera och främja dennes arbets-, studie- och funktionsförmåga samt välbefinnande.

Målet för utvecklingsunderstöden är att 

• utöka utbudet av aktivitetsrådgivning för personer i alla åldrar som rör på sig för lite med tanke på sin hälsa
• stärka motionsrådgivning av hög kvalitet som en tjänst som tillhandahålls av kommuner eller samkommuner och i samarbete med välfärdsområdena.

Med projektunderstödet kan man starta eller utveckla en motionsrådgivningstjänst. Understöd kan sökas för:

1. start av en motionsrådgivningstjänst (kommunen har ännu inte någon motionsrådgivning).
2. utvidgning av motionsrådgivningstjänsten till nya målgrupper.
3. utveckling av den befintliga servicekedjan för motionsrådgivning (t.ex. arbete med kontaktytor mellan kommunen, välfärdsområdet och andra aktörer)

Med utvecklingsunderstödet stöds start och utveckling av motionsrådgivningstjänsten samt byggandet av servicevägar för olika ålders- och målgrupper. Motionsrådgivningens serviceväg bygger på samarbete mellan flera parter och målet är att klienten ska få stöd i att tillägna sig en fysiskt aktiv livsstil. En förutsättning för en serviceväg av hög kvalitet är att man har kommit överens om samordning och ansvarsområden. I motionsrådgivningen fäster man vikt vid att uppnå en fysiskt aktiv livsstil samt bättre hälsa och välbefinnande för dem som rör på sig för lite. Dessutom uppmuntras man att dra nytta av hälsoteknologins möjligheter som en faktor som förstärker motionsrådgivningen. Målet är att verksamheten etableras.

Motionsrådgivningen framstår som en enhetlig servicehelhet för klienten, även om uppbyggnaden av den förutsätter samarbete över sektorsgränserna. Tjänsten ska utformas enligt den valda målgruppen. Bland annat idrottstjänster, småbarnspedagogik, läroanstalter på andra stadiet, sysselsättningstjänster och aktörer inom välfärdsområdet kan delta i servicevägarna. Andra samarbetspartner kan vara företagshälsovården, lokala föreningar, församlingar, Motionärens Apotek, medborgar- och arbetarinstitut samt privata serviceproducenter.

Kunden kan uppsöka motionsrådgivning själv eller hänvisas till många olika tjänster, såsom familjecenter, småbarnspedagogik, elevhälsan, ungdomstjänster och arbets- och näringstjänster, företagshälsovård eller tjänster för äldre.

Motionsrådgivning kan tillhandahållas i form av en individuell eller en gruppbaserad tjänst. Idrottsrådgivning är kundorienterad individuell handledning och grupphandledning med målet att öka kundens rörlighet och främja arbets-, studie- och funktionsförmågan samt välbefinnandet. Inom motionsrådgivningen får klienten stöd i att identifiera sina egna styrkor, möjligheter och intressen samt att ställa upp realistiska mål för att öka sin fysiska aktivitet. Det långsiktiga målet är bättre välbefinnande, hälsa och livskvalitet hos kunden. 

Lokalt samarbete är utgångspunkten i utvecklingsprojekten inom motionsrådgivning. Olika aktörer bör sätta upp gemensamma mål för att säkerställa en kundorienterad serviceväg. Samarbetsnätverket ska byggas upp utifrån målgruppen. Ett bredare regionalt samarbete stöder enhetlig praxis och utvecklingsarbete.

Centrala framgångsfaktorer vid motionsrådgivning

Motionsrådgivning är en välfärdstjänst där ett multiprofessionellt verksamhetssätt är centralt. Multiprofessionalitet uppstår genom samarbetspartner, till exempel välfärdsområden eller arbets- och näringstjänster, som når och identifierar den valda kundmålgruppen, är medvetna om fördelarna med fysisk aktivitet och tar upp det med kunden samt hänvisar kunderna till motionsrådgivningstjänsten. I motionsrådgivningen utnyttjas hälsoteknologins möjligheter.

Motionsrådgivningtjänst

• För tjänsten har fastställts en eller flera målgrupper. 
• Motionsrådgivningens serviceväg är en planmässig helhet där parterna samarbetar både inom sektorer och över sektorsgränserna.
• En omsorgsfull plan har utarbetats för att nå och förmedla budskapet till målgrupperna.
• Verksamheten har ett gemensamt mål, där man har kommit överens om aktörernas roller och praxis.
• Tjänsten genomförs i samarbete mellan kommunernas verksamhetsområden, kommunerna, samkommunerna eller välfärdsområdena.
• I tjänsten samarbetar man med lokala aktörer, såsom organisationer och företagare.

Motionsrådgivningens effekter

• Dokumentation och statistikföring främjar kvaliteten på rådgivningen och samarbetet mellan aktörer.
• Klienterna, aktörerna på servicevägen samt ledningen och beslutsfattarna informeras om effekterna.
• Bedömningen av effekterna av används som motivering för verksamhetens utveckling och kontinuitet.

Motionsrådgivningen utförs på ett högklassigt sätt av yrkesutbildade personer

• Motionsrådgivarna är utbildade yrkespersoner som använder effektiva metoder i rådgivningen.
• Yrkespersonernas kompetens stärks.
• Motionsrådgivningen har en överenskommen registreringspraxis.
• Motionsrådgivarna utvecklar tjänsten i lokala och regionala nätverk.

De sökande ombeds i sin ansökan beskriva den motionsrådgivningstjänst som finns i kommunen eller som ska startas och de utvecklingsåtgärder som planeras. Planen ska också innehålla en modell för motionsrådgivningens serviceväg och aktörernas roller i den. Dessutom ska den instans som ansvarar för motionsrådgivningstjänsten och ansvariga personer utses.

Ansökan om understöd lämnas i regionalförvaltningsverkets e-tjänst. Om du har problem med ansökan, kontakta den tjänsteman som ger mer information om understödet.

Ansökan ska vara framme/ha lämnats in via e-tjänsten senast den 6 november 2025 kl. 16.15. Ansökan avslås om den lämnas in till regionförvaltningsverket efter utsatt tid. Sökanden ansvarar för att ansökan kommer fram inom utsatt tid.

Obs!
Regionförvaltningsverkens verksamhet upphör den 31 december 2025 och merparten av ämbetsverkets nuvarande uppgifter överförs till Tillstånds- och tillsynsverket. Beslut om ansökningar som lämnats in i denna ansökan fattas av Tillstånds- och tillsynsverket.

Bruksanvisning för e-tjänsten:
Ansökningar lämnas i regionalförvaltningsverkets e-tjänst. För att använda tjänsten krävs Suomi.fi-identifiering, där bankkoder, mobilcertifikat eller ett chipförsett id-kort används. Den sökande fyller i ansökningsblanketten i e-tjänsten, bifogar de bilagor som begärs till blanketten och skickar in ansökan via e-tjänsten. Eventuella kompletteringar till ansökan och begäran om omprövning av beslutet lämnas också in via e-tjänsten. När projekten har slutförts lämnas också redovisningarna in via e-tjänsten. Tillstånds- och tillsynsverket skickar beslutet till sökanden via tjänsten.

Understöden underställs prövning. Bedömningen av ansökningarna och den inbördes jämförelsen av dem grundar sig på en helhetsbedömning där följande beaktas:

1. Ansökningsspecifika villkor för beviljande av understöd

Projektunderstöd söks under perioden 1.1.2026–31.12.2026. Projektfinansiering beviljas för ett år. 

Projekten ska vara tydligt angivna försöks- eller utvecklingsprojekt där man utvecklar verksamhetsmodellerna, -sätten, -metoderna och -strukturerna eller tillämpar praxis som tidigare upplevts vara bra och verksamhetsmodeller i nya omgivningar. 

Vid beviljandet betonas kommunsamordning, projekt som är gemensamma för flera aktörer, tvärsektoriellt, tväradministrativt och tvärprofessionellt samarbete samt principen om integrering av fysisk aktivitet. I samarbetet mellan förvaltningsområdena betonas betydelsen av samarbetet mellan kommunala aktivitetstjänster, utbildningssamkommunerna och välfärdsområdena samt gemensamma åtgärder för att öka motion och fysisk aktivitet. I projekten betonas samarbete med lokala aktörer, till exempel idrottsföreningar, organisationer, församlingar och företag. Det är önskvärt att dessa aktörers åtgärder och/eller tjänster inkluderas i projekten.  

Om understöd söks för ett projekt som är gemensamt för flera kommuner eller utbildningsanordnare, utses en av kommunerna till administratör för ansökan. Den administrerande organisationen ansöker om understödet och svarar för dess användning samt eventuell återbetalning och för redovisning av understödet. Till ansökan ska fogas ett avtal om principerna för de deltagande organisationernas arbets- och ansvarsfördelning samt om användningen av understödet och ansvaren i anslutning till det. Understödet får överföras till en projektpartner endast om tillstånd att vidarefördela understödet har begärts av regionförvaltningsverket och ett sådant tillstånd har beviljats och antecknats i understödsbeslutet.

Självfinansieringen ska utgöra minst 40 procent av projektets faktiska totalkostnader. Självfinansieringen kan inte vara kalkylerad, exempelvis kalkylerade hyror för kommunens egna lokaler, överföringsposter eller talkoarbete, eftersom detta inte inbegriper intäkter eller utgifter som antecknas i bokföringen. Självfinansieringen ska kunna påvisas i bokföringen i samband med redovisningen. Det understöd som beviljas kan täcka högst 60 procent av projektets totalkostnader.

Det fästs särskild uppmärksamhet vid understödsverksamhetens genomslagskraft. Understödsverksamheten syftar till att stödja verksamhetsmodeller som på ett permanent sätt kan integreras i det normala servicesystemet även utan externt ekonomiskt stöd. Med tanke på upprätthållandet av åtgärderna inom projektet och etableringen av projektet är det viktigt att sökandena förbinder sig på lång sikt till de planerade åtgärderna och finansieringen av dessa. 

Det har genomförts mycket utvecklingsarbete och många enskilda projekt för motionsrådgivning. När understöd beviljas beaktar Tillstånds- och tillsynsverket hur väl man i projektplanen har beaktat befintliga forskningsdata samt god praxis, handlingsmodeller och rekommendationer från tidigare motsvarande projekt. 

Understöd kan inte beviljas för kommersiell verksamhet, byggande, tävlingsidrott eller träningsverksamhet eller för sådan grundläggande verksamhet som är lagstadgad eller kan anses ingå i organisationens ordinarie verksamhet. Stöd beviljas inte för projekt vars främsta syfte är forskning, att ordna ett enskilt evenemang eller att skaffa material. 

En central princip för statsunderstöd är att samma verksamhet inte beviljas stöd via flera understödssystem. I ansökan är sökanden skyldig att meddela eventuella andra understöd som sökts eller beviljats och som gäller verksamhet enligt denna ansökan.

2. Allmänna grunder

I enlighet med sin strategi arbetar undervisnings- och kulturministeriet för att allas förmågor och kompetens stärks, att samhället förnyas genom kreativ, utforskande och ansvarsfull verksamhet och att förutsättningarna för ett meningsfullt liv tryggas på lika villkor. Undervisnings- och kulturministeriets strategi finns på adressen.

I bedömningen och jämförelsen av ansökningarna kan det därmed räknas till fördel om verksamheten eller projektet bidrar till att främja jämställdhet, likabehandling, delaktighet, ömsesidig respekt och hållbar utveckling i enlighet med verksamhetslöftet i UKM:s strategi. 

3. Allmänna förutsättningar enligt statsunderstödslagen

Undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja understöd endast om de allmänna förutsättningarna för beviljande av understöd enligt statsunderstödslagen uppfylls. Ministeriet beaktar de allmänna förutsättningarna också vid beslut om understödets belopp.

Allmänna förutsättningar för beviljande av statsunderstöd (7 § 1 mom. i statsunderstödslagen):

• Det ändamål för vilket statsunderstöd söks är samhälleligt godtagbart.
• Beviljandet av statsunderstöd är motiverat med avseende på de mål som har ställts upp för användningen av statsunderstöd.
• Beviljandet av statsunderstöd är nödvändigt med beaktande av annat offentligt stöd som sökanden erhållit samt arten och omfattningen av det projekt eller den verksamhet som är föremål för statsunderstödet.
• Beviljandet av statsunderstöd orsakar endast ringa snedvridning av konkurrensen och verksamheten på marknaden.

Om understödet riktas till lönekostnader, kan understödet beviljas endast av särskilt vägande skäl, om understödstagaren har fått straff för anlitande av utländsk arbetskraft som saknar tillstånd eller för utlänningsförseelse av arbetsgivaren eller om den som ansöker om statsunderstöd genom ett lagakraftvunnet beslut har påförts en påföljdsavgift enligt arbetsavtalslagen (7 § 2 mom. i statsunderstödslagen).

4. Hinder för beviljande av understöd

En sökande som tidigare fått understöd av regionförvaltningsverket ska se till att de redovisningar för användningen av understödet som förutsätts i understödsbesluten har lämnats in inom utsatt tid. Tillstånds- och tillsynsverket avslår ansökan om sökanden väsentligt försummat sin skyldighet att ge regionförvaltningsverket uppgifter för kontroll av användningen av tidigare beviljade understöd. 

Ansökan avslås också om den lämnas in efter utsatt tid.

En förutsättning för statsunderstöd är att projektet deltar i uppföljningen av verksamheten och bedömningen av effekterna på det sätt som statsunderstödsmyndigheten kräver. Likes-enheten vid Jyväskylä yrkeshögskola tar i praktiken hand om uppföljningen av detta understöd på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet. Sammandragsrapporterna som utarbetas utifrån dessa uppföljningsuppgifter kan användas av alla projekt. Grunderna för behandling av personuppgifter i samband med uppföljningen och utvärderingen av projekt och den registrerades rättigheter beskrivs i dataskyddsbeskrivningen, se UKM, RFV. Uppföljningsinformationen ersätter emellertid inte redovisningen som ska lämnas in till regionförvaltningsverket senast den dag som anges i beslutet om statsunderstöd.

Bedömning av effekter av projekt som utvecklar motionsrådgivningen

En central framgångsfaktor för motionsrådgivningsprojekt är informationsproduktion och uppföljning av verksamheten. Syftet med bedömningen av effekter är att producera information om motionsrådgivningsprojekt till stöd för det lokala, regionala och nationella utvecklingsarbetet och beslutsfattandet. I kommunerna stärks motionsrådgivningen som en del av åtgärderna i programmet Finland i rörelse i Petteri Orpos regeringsprogram och genom utvärderingarna av motionsrådgivningsprojekten stöds en mer omfattande bedömning av effekterna av programmet. 

Vid bedömningen av projekt för utveckling av motionsrådgivningen används RE-AIM-bedömningsmodellen. I inledningsfasen hjälper det till att klargöra projektets mål och definiera hur projektet samlar in information om genomförandet. I bedömningsmodellens beslutsenkät rapporterar projekten om genomförandet och bedömningen av effekterna. 

Riksomfattande utvecklingsunderstöd för en motionsinriktad livsstil, dvs. helheten I rörelse erbjuder projekten olika stödåtgärder, såsom nätverksträffar, utbildning, material och kommunikationsstöd. Du kan också bekanta dig med dessa möjligheter på I rörelses webbsidor för eller genom att kontakta de som arbetar inom helheten I rörelse.

Understödets användningstid är 1.1.2026–31.12.2026. Understödet kan täcka högst 60 procent av de totala kostnaderna för projektet.

Statsunderstödet får endast användas för det ändamål som anges i understödsbeslutet. Grunden för understödsbeslutet är de kostnader och den finansiering som anges i ansökan. De faktiska totalkostnaderna ska föranledas av det projekt som anges i statsunderstödsansökan och statsunderstödsbeslutet.

Godtagbara kostnader är direkta kostnader för projektverksamheten:

• lönekostnaderna för den koordinator som anställts för projektet,
• arvoden till yrkesverksamma inom motionsrådgivningen samt löner och arvoden till motionsrådgivare,
• resekostnaderna för en koordinator som anställts för projektet, yrkesverksamma inom motionsrådgivning och motionsrådgivare,
• utbildningskostnader,
• marknadsföringskostnader,
• rimliga kostnader för anskaffning av träningsredskap och utnyttjande/anskaffning av hälsoteknologi (högst 30 procent av de totala kostnaderna, den överskjutande delen beaktas inte i de totala kostnaderna),
• hyreskostnader för andra än kommunens eller arrangörens egna lokaler.

Som en del av projektet kan man utveckla införandet av hälsoteknologi för att stärka motionsrådgivningen (hjälpmedel för uppföljning av och uppmuntran till fysisk aktivitet). Genom hälsotekniska lösningar som bygger på mätningar kan man effektivisera aktivitets- och livsstilshandledningen. I utvecklingen av motionsrådgivningen stöds åtgärder av experimentell karaktär, såsom anskaffning av aktivitetsmätare eller digitala och tekniska tjänster som stöder motionsrådgivningsprocessen. Anskaffningarna ska ha en tydlig koppling till utvecklingen av motionsrådgivningen och personalen som arbetar med tjänsterna ska ha tillräcklig kompetens för att införa och använda dessa tjänster. 

En preliminär plan för den träningsutrustning eller de hälsotekniska lösningar som ska anskaffas ska  beskrivas i kostnadskalkylen på ansökningsblanketten. 

Godtagbara lönekostnader är lönekostnader för personer som anställts för projektet, tilläggsersättningar för mertidsarbete för ordinarie anställda och vikariekostnader som orsakas av projektet. Till övriga delar kan lönekostnaderna för ordinarie personal inte inkluderas i projektets totalkostnader, såvida inte en fast anställd person har överförts till projektet och en annan person som utför motsvarande arbetsinsats har anställts för att ersätta den fast anställda personen. I detta fall är lönekostnaderna för antingen den fast anställda personen eller för vikarien godtagbara kostnader. Alla lönekostnader för projektet ska allokeras till projektets kostnadsställe.

Som godtagbara kostnader räknas vad gäller löner och arvoden för varje löntagare högst ett belopp som motsvarar en årslön på 80 000 euro inklusive lagstadgade bikostnader. Lönen kan betalas i form av penninglön eller naturaförmåner. Om en arbetstagares arbetstid delvis ingår i projektet ska stödmottagaren på ett tillförlitligt sätt till exempel med hjälp av arbetstidsuppföljning påvisa att arbetsinsatsen är direkt riktad till projektet. Även en arbetstidsplan eller arbetstidsbestämmelse anses vara tillräcklig dokumentation.

De godtagbara kostnaderna kan definieras närmare i understödsbeslutet och dess bilagor. Projektets alla totalkostnader (även andra än godtagbara kostnader) och intäkter ska i redovisningsskedet bokföras på det kostnadsställe som skapats för projektet.

I projektets totala kostnader kan man inte ange kostnader som inte direkt ökar den dagliga fysiska aktiviteten, såsom byggnads- och möbleringskostnader, möteskostnader, hyreskostnader för kommunens egna lokaler eller kostnader för organisationens lagstadgade eller grundläggande verksamhet. 

Understödet är avsett att täcka det underskott för projektet som uppstår då man från de godtagbara kostnaderna drar av övriga understöd samt de intäkter projektet ger upphov till. Om understödet överstiger det realiserade underskottet, ska den överstigande delen återbetalas. 

Understödstagarens ekonomi och administration ska ordnas på tillbörligt sätt. En styrgrupp ska tillsättas för projektet. 

Statsunderstödsmyndigheten har rätt att i samband med utbetalningen av statsunderstöd och övervakningen av dess användning utföra nödvändiga granskningar som gäller statsunderstödstagarens ekonomi och verksamhet (16 § i statsunderstödslagen). 

Understödstagaren ska reda ut sin eventuella skyldighet att iaktta upphandlingslagstiftningen och beakta detta i sin verksamhet. Även en understödstagare som inte hör till staten, kommunerna eller församlingarna kan vara skyldig att konkurrensutsätta sina upphandlingar enligt förfarandena i lagen om offentlig upphandling.

• Om understödets mottagare uppfyller kännetecknen för en offentligrättslig inrättning (t.ex. om över hälften av finansieringen är offentlig), ska mottagaren i all upphandling iaktta lagen om offentlig upphandling. 
• Om understödets mottagare får understöd för en specifik upphandling till över 50 procent av upphandlingens värde, bör mottagaren i den här upphandlingen iaktta lagen om offentlig upphandling. 
  (lagen om offentlig upphandling och koncession 1397/2016).

Undervisnings- och kulturministeriet har fastställt att en stödmottagare ska begära anbud av flera än en leverantör i varu- och tjänsteupphandlingar som understiger det nationella tröskelvärdet, men vars värde utan mervärdesskatt överstiger 30 000 euro.

En redovisning av användningen av understöden ska lämnas senast det datum som anges i beslutet. Redovisningen innefattar både en ekonomisk rapport och en verksamhetsrapport. Stödmottagaren måste lämna in ekonomisk rapportering per kostnadsställe eller projekt.