UKM:s förvaltningsområde i budgetpropositionen 2013

Målet är jämlika möjligheter till utbildning av hög kvalitet från förskolepedagogik till högskoleutbildning. Tillgången till kompetent arbetskraft tryggas genom att satsa på utbildning och utveckla bl.a. studerandeurvalen och utbildningssystemet. Inom kultur-, idrotts- och ungdomspolitiken betonas branschernas långsiktiga betydelse för välfärden samt likvärdig och jämlik tillgång till tjänsterna i hela landet.

Av besparingsskäl fryses statsandelsindexet inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde samt universitetsindexet för 2013. En indexhöjning görs i teatrarnas, orkestrarnas och museernas statsandelar. Förhöjningen finansieras av tippningsmedel.

Ungdomsgarantin träder i kraft 2013

Alla arbetslösa under 25 år och nyutexaminerade arbetslösa under 30 år erbjuds en arbets- eller utbildningsplats eller en aktiv åtgärd inom tre månader av arbetslöshet. Utbildningsgarantin innebär att alla elever som slutfört den grundläggande utbildningen garanteras en utbildningsplats i gymnasium, yrkesläroanstalt, läroavtalsutbildning, verkstad, inom rehabiliteringen eller på annat sätt. För att nå unga utanför utbildnings-, arbetskrafts- och sociala tjänster utvecklas verkstadsverksamheten och det uppsökande ungdomsarbetet utvidgas.

För samhällsgarantin för unga, dvs. ungdomsgarantin, reserveras årligen ca 60 miljoner euro för undervisnings- och kulturministeriet samt arbets- och näringsministeriet.

För att förverkliga garantin ökas och omorganiseras nybörjarplatserna inom yrkesutbildningen för att motsvara befolkningsutvecklingen och arbetskraftsbehovet.

Läroavtalsutbildning skall i högre grad användas inom ungas utbildning. Utbildningsersättningen som utbetalas till arbetsgivaren höjs till 800 euro per månad för dem som omfattas av utbildningsgarantin.

Därutöver gör kompetensprogrammet för unga vuxna det möjligt för unga i åldern 20-29, som har blivit utan en examen eller studieplats innan garantin trädde i kraft, att avlägga en yrkesexamen. Genom kompetensprogrammet försöker man nå upp till 36 000 studerande under 2013-2016. Man strävar till att nå målet genom att omorganisera yrkesutbildningen samt genom att öka den yrkesinriktade tilläggsutbildningen och läroavtalsutbildningen för unga vuxna med endast grundskoleutbildning. 27 miljoner euro reserveras i anslag för kompetensprogrammet för unga 2013 i syfte att öka den yrkesinriktade tilläggsutbildningen och läroavtalsutbildningen.

Kvalitet och jämlikhet i den allmänbildande utbildningen

Inom den allmänbildande utbildningen främjar man jämlikhet inom utbildning samt förverkligandet av likvärdig rätt till bildning. Man föreslår 975 miljoner euro till allmänbildande utbildning, varav 852 miljoner består av statsandelar och -understöd.

Enligt förslaget skall ca 100 miljoner euro riktas till att utveckla och förbättra kvaliteten på den allmänbildande utbildningen, varav 60 miljoner euro riktas till att minska undervisningsgruppernas storlek inom den grundläggande utbildningen. Rätten till en trygg och flexibel skoldag stärks genom ökad morgon- och eftermiddagsverksamhet samt genom att stöda skolornas klubbverksamhet. Läskunnighet bland barn och unga stärks genom att man inleder det riksomfattande programmet Läslust (Lukuinto).

För renovering av mögelskadade skolor och anläggningskostnader för läroanstalter reserveras 58 miljoner euro, varav 12 miljoner euro är byggfullmakter för nya projekt. Understödet är ämnat för att bygga eller för grundliga renoveringar av utrymmen för uppskattningsvis 1 200 elever.
Beredningen, förvaltningen och styrningen av lagstiftningen om småbarnsfostran och dagvårdstjänster överförs vid ingången av 2013 till undervisnings- och kulturministeriet. Meningen med överföringen är att stärka kontinuiteten i förskolan och den grundläggande utbildningen. Beredningen av lagen om förskolepedagogik inleds.

Gymnasieutbildningens mål och timfördelning förnyas

Kvaliteten på gymnasieutbildningen stärks och målen och timfördelningen förnyas. Studentexamen utvecklas bl.a. genom att man i högre grad kan utnyttja den i studerandeantagningarna. Invandrares förutsättningar för gymnasiestudier förbättras genom utbildning som förbereder för gymnasiet.

Finansieringen av gymnasieutbildningen förnyas så att utbildningens kvalitet och den regionala tillgängligheten tryggas, bl.a. genom att utnyttja distansundervisning, då antalet personer i gymnasieålder minskar.

Tillgången till yrkesutbildning tryggas

737 miljoner euro riktas i förslaget till yrkesutbildning, varav 724 miljoner euro är statsandelar och -understöd till yrkesutbildning.

Samhällsgarantin för unga, och utbildningsgarantin som ingår i den, träder till fullo i kraft 2013 och förutsätter att tillgång till utbildning och flexibla utbildningsvägar tryggas.

Personer som inte avlagt examen skall få det lättare att få en plats inom grundläggande yrkesutbildning. Man organiserar utbildningsplatserna så att det finns tillräckligt med platser särskilt på metropolområdet och i tillväxtcenter. Antalet studieplatser inom yrkesutbildningen ökar från och med ingången av 2013 med 500 platser utöver den 1200 platser som redan i augusti 2012 förverkligades.

Utbildningarnas ansökningar och urval effektiveras genom att systemet med ansökan till och uppgifter om utbildningsutbudet förnyas. Finansieringen av yrkesutbildningen förnyas så att på ett bättre sätt än tidigare stöder hela åldersgruppens utbildningsmål, utbildningens genomströmning, övergången till yrkeslivet samt erkännande av tidigare förvärvad kunskap.

500 miljoner euro till vuxenutbildning

Ca 503 miljoner euro föreslås för vuxenutbildningen, varav totalt ca 467 euro reserveras för driftskostnader för fritt bildningsarbete, yrkesinriktad tilläggsutbildning, läroavtalsutbildning och yrkesinriktade specialläroanstalter. Som en del av åtgärderna för att balansera statsbudgeten minskar man den totala mängden läroavtalsutbildning och priset per enhet granskas för den yrkesinriktade tilläggsutbildningen.

Som en del av kompetensprogrammet för unga vuxna ökar man den yrkesinriktade tilläggsutbildningen och läroavtalsutbildningen för unga vuxna med bara grundskoleutbildning.
Systemet med fristående examen stärks som en del av systemet med erkännande av kompetens som erhållit i arbetslivet och finansieringen utvecklas.

2,7 miljarder euro till högskole- och forskningskostnader

2, 7 miljarder euro reserveras i förslaget till högskole- och forskningskostnader. Statsfinansieringen av universitetens verksamhet är 1 852 miljoner euro och statsandelarna och -understöden till yrkeshögskolorna 412 miljoner euro. Finlands Akademis fullmakt att bevilja forskningsanslag föreslås vara 283 miljoner euro.

Universitetens finansiering förnyas från och med ingången av 2013. Av basfinansieringen bestäms 75 procent på basis av verksamhetens omfattning, kvalitet och verkningsfullhet och 25 procent på basis av övriga utbildnings- och forskningspolitiska målsättningar. Statsfinansieringen riktas särskilt enligt avlagda examina och studiepoäng samt på basis av vetenskapliga publikationer och forskningsfinansiering.

Sibeliusakademin, Bildkonstakademin och Teaterhögskolan går samman och bildar Konstuniversitetet från och med ingången av 2013.

Högskolornas studerandeurval förnyas, ansökningssystemet utvecklas och utbildning i studiehandledning ökar. Studieprocesserna utvecklas i syfte att förlänga arbetskarriärerna. Utbildningsutbudet riktas enligt de förutsedda utbildningsbehoven.

Yrkeshögskolorna minskar sitt utbildningsutbud med 2030 nybörjarplatser från och med 2013. En reform av yrkeshögskolornas finansieringsgrunder, tillstånd och utbildningsansvar är under beredning.

Forskningsresultat och kompetens skall på ett omfattande sätt kunna utnyttjas. Med forskningspolitiska medel främjas bildandet av forskningskoncentrationer, internationalisering och kontakter till forsknings- och kompetensnätverk. Genom forskningsfinansiering stärker man forskningsinfrastrukturer, förutsättningarna för toppforskning samt bl.a. koncentrationer av spetskunnande.

Högskolestuderandes måltidsstöd höjs

Man föreslår en höjning på 0,10 euro av högskolestuderandes måltidsstöd från och med ingången av 2013. I fråga om skolresestödet bereder man sig på kostnader till följd av förhöjda priser. Grunderna för beviljandet av studiestöd och skolresestöd preciseras.

434 miljoner euro till kultur och konst

Inom kulturpolitiken stärker man kulturens grund och förbättrar kulturtjänsternas likvärdiga tillgänglighet. Man förbättrar också förutsättningarna för aktörer inom kreativa arbeten samt utnyttjandet av den kreativa ekonomin.

För kultur- och konstområdet reserveras 434 miljoner euro. För teatrarnas, orkestrarnas och museernas statsandelar, som inte berörs av indexfrysningen, föreslås totalt 118 miljoner euro. Indexhöjningarna för 2013 ta ur tippningsmedel.

För konstinstitutionernas utrymmeskostnader reserveras för nästa år 19,8 miljoner euro, vilket är en höjning på 1 miljon euro jämfört med förra året. 5 miljoner euro föreslås för biblioteksanläggningsprojekt.

Man föreslår att 3,6 miljoner euro reserveras för de ersättningar som utbetalas till upphovsmän på basis av utlåning av deras verk på allmänna bibliotek. Anslaget är lika stort som för nuvarande.

De strukturella reformerna inom konstförvaltningen fortsätter. Centret för främjande av konst inleder sin verksamhet och beredningen av reformen av förvaltningsmodellen inom Statens konstmuseum fortsätter. Beredningen av sammanslagningen av Nationella audiovisuella arkivet och Centret för mediefostran och bildprogram fortsätter.

Institutet för Ryssland och Östeuropa upphör att verka som en statlig institution vid årsskiftet och en ny stiftelse bildas för att erbjuda kulturtjänster för den ryskspråkiga befolkningen.
0,7 miljoner euro riktas till att utöka samlingarna i Statens konstmuseum 2013, dvs. lika mycket som 2012.

Planeringen av Nationalmuseets utrymmen för växlande utställningar påbörjas som en del av förberedelserna för självständighetens jubileumsår.

Stöd till barns och ungas motions- och idrottshobbyer

Inom idrottspolitiken har man som mål att garantera tillgängligheten till idrottstjänster och att främja en rörlig livsstil. Man vill avlägsna hinder som står i vägen för barns och ungas hobbyverksamhet genom att understöda på lokal nivå och att hålla kostnaderna rimliga. Inom toppidrottens förändringsarbete stöder man lösningar som är effektivare än de nuvarande och som kan bygga en grund för framgång inom internationell tävlingsidrott.

I förslaget reserveras totalt 152,4 miljoner euro till utgifter inom idrottsväsendet, varav 6,3 miljoner är ämnat som statsandel för ombyggnaden av Helsingfors Olympiastadion.

74 miljoner euro till ungdomsarbete

Inom ungdomsarbetet och -politiken betonas främjandet av ungas samhällsgaranti samt förverkligandet av ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet, särskilt i fråga om att utvidga det uppsökande ungdomsarbetet samt att utveckla ungas verkstadsverksamhet.

Enligt förslaget reserveras 52,6 miljoner euro av tippningsmedlen, samt 21,5 miljoner euro av budgetmedlen för ungdomsarbete. Det grundläggande ungdomsarbetet är fortsättningsvis tryggat. Av budgetmedlen riktas 27 miljoner till att stödja verkstadsverksamhet och till uppsökande ungdomsarbete, varav 8 miljoner euro går till ungdomsgarantin. Därutöver stöder man den samiska ungdomskulturen och språkboverksamheten.

532 miljoner euro av tippningsmedlen kommer till användning

Ca 532 miljoner euro av Veikkaus vinstmedel uppskattas vara till förfogande för finansiering av forskning, konst, idrott och ungdomsarbete. 517,5 miljoner euro är avkastning, resten kommer från fonden för outdelade vinstmedel. Genom fondandelen finansieras bl.a. ombyggnaden av Olympiastadion.

Man föreslår att 102,2 miljoner euro av vinstmedlen beviljas för att stödja forskning, 224,8 miljoner till konst, 152,3 miljoner euro till idrott och 52,6 miljoner euro till ungdomsarbete. Finansieringen av forskning, konst, idrott och ungdomsarbete täcks till 52-100 % av tippningsvinstmedel. Fördelningen sker i enlighet med den lag som gäller fördelningen av tippningsvinstmedel.

Ytterligare information:
Utbildnings- och forskningspolitik
- överdirektör Anita Lehikoinen, tfn 0295 3 30182 (högskoleutbildning och forskning)
- överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen, tfn 0295 3 30258 (allmänbildande och yrkesutbildning)
- direktör Kirsi Kangaspunta, tfn 0295 3 30136 (vuxenutbildning)
- statsekreterare Tapio Kosunen, tfn 0295 3 30168
Kultur- idrotts och ungdomspolitik
- överdirektör Riitta Kaivosoja, tfn 0295 3 30129
- direktör Rauno Anttila, tfn 0295 3 30062
- överinspektör Timo Oravainen, tfn 0295 3 30238
- statssekreterare Jarmo Lindén, tfn 0295 3 30194
Allmän ekonomiplanering
- direktör Matti Väisänen, tfn 0295 3 30337
- finanssekreterare Timo Ertola, tfn 0295 3 30083

Statens budgetproposition finns i sin helhet på webbadressen: http://www.vm.fi

I samband med budgetpropositionerna avlåts följande regeringspropositioner:

• ändring av lagen om undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) så att statsandelsindexet för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde fryses av besparingsskäl för 2013. Frysningen berör inte statsandelarna till teatrar, orkestrar och museer.
• anslutning till Unescos avtal om immateriellt kulturarv
• ändring av lagen om undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) så att vissa finansieringsgrunder för den grundläggande utbildningen, som grundar sig på lagen om statsandelar till kommunens bastjänster, ändras på grund av kostnadsinbesparingar
• ändring av § 23 och 27 i lagen om undervisnings- och kulturverksamhet så att priset per enhet sänks för att öka det beräknade antalet studerandeårsverken
• ändring av lagen om undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) så att prisen per enhet för yrkeshögskolorna sänks på grund av kostnadsinbesparingar
• tillfällig ändring av universitetslagen (558/2009) så att det som föreskrivs i moment 2 i § 49 inte tillämpas under 2013 i fråga om att ta i beaktande universitetsindexets verkningar på grund av kostnadsinbesparingar
• ändring av lagen om studiestöd samt av lagen om skolresestöd till studerande inom gymnasie- och yrkesutbildningen från och med 1.8.2013
• Institutet för Ryssland och Östeuropas omvandlande till stiftelse