Arbetsgrupp: Ökad intagning till klasslärarutbildningen i huvudstadsregionen
Utbildningsplatserna inom klasslärarutbildningen skall i ökande grad fr.o.m. år 2010 koncentreras till huvudstadsregionen från norra och östra Finland. Behovet av lärare i södra Finland ökar hela tiden, konstaterar arbetsgruppen Lärarutbildning 2020 i sin utredning. Arbetsgruppen anser att det inte av utbildnings- eller forskningsmässiga skäl är motiverat att driva utbildningsenheter (filialer) som är fristående från respektive moderuniversitet. Om universiteten av regionalpolitiska skäl vill upprätthålla filialenheter bör enheterna administrativt anslutas till ansvarsenheten för universitetens lärarutbildning. Arbetsgruppen överräckte sin promemoria till undervisningsminister Sari Sarkomaa på tisdagen.
Sarkomaa konstaterade att arbetsgruppens förslag på hur lärarutbildningens struktur skall utvecklas är tydliga och omfattande. - Förslagen behandlas i undervisningsministeriet som en del av det pågående arbetet för att utveckla universitetens strukturer. Besluten fattas i början av år 2008, sade Sarkomaa.
Sarkomaa stöder arbetsgruppens förslag på att öka speciallärarnas antal samt på att utveckla rektorernas fortbildning. - Många faktorer pekar på ett ökat lärarbehov och därför är det motiverat att öka intagningen av personer som utbildar sig till speciallärare. Det är positivt att arbetsgruppen fäste uppmärksamhet vid att öka kunskaperna i chefskap och kom med utvecklingsförslag på den här punkten. I framtiden behöver skolan yrkeskunniga rektorer, poängterade Sarkomaa.
Arbetsgruppen anser att personer med invandrarbakgrund skall beredas möjlighet att i ökande omfattning delta i lärarutbildning. Personer med invandrarbakgrund skall erbjudas en studiehelhet på 25 studiepoäng i finskt eller svenskt språk och kultur. I framtiden skall också de utbildade speciallärarna och lärarna i hälsokunskap bli fler, anser arbetsgruppen.
Grundläggande kunskaper i läroinrättningars ledningsfunktion och utveckling behövs inom lärarutbildningen, anser arbetsgruppen. Lärarutbildningen skall kunna erbjuda alternativ med inriktning på chefsuppgifter. Arbetsgruppen föreslår att rektorernas fortbildning skall omfatta en studiehelhet på 25 studiepoäng som utbildningsförvaltningen och universiteten gemensamt tar fram.
Arbetsgruppen för Lärarutbildning 2020 föreslår ökad inriktning på forskning inom lärarutbildningen med hjälp av ett för ändamålet avsett forskningsprogram och ökat nationellt samarbete.
I februari 2007 tillsatte undervisningsministeriet en arbetsgrupp för att utvärdera förändringarna i behovet av lärare fram till 2020. Gruppens uppgift var att reda ut på vilket sätt förändringarna skulle beaktas i dimensioneringen av lärarutbildningen och dess strukturer. Syftet var också att lägga fram ett förslag på det slags uppbyggnad av lärarutbildning på universitetsnivå som på bästa sätt gynnar forskningen i ämnet. Arbetsgruppen Lärarutbildning 2020 bestod av prorektor, professor Hannele Niemi på Helsingfors universitet, prorektor, professor Sven-Erik Hansen på Åbo Akademi, kvalitetsdirektör Ritva Jakku-Sihvonen på Utbildningsstyrelsen och direktör, professor Jouni Välijärvi på pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet. Prorektor Niemi var ordförande för arbetsgruppen.
- - -
Utredningen om utvecklingen av lärarutbildningen ansluter sig till den pågående utvecklingen av högskolornas struktur. Syftet är att tillämpa de nya högskolestrukturerna år 2012. Högskoleväsendet bygger då på universitet och yrkeshögskolor samt på samarbetsavtal dem emellan.
- - -
Ytterligare information:
- undervisningsrådet Armi Mikkola, tel. (09) 160 77426