Hyppää sisältöön

Ungdomar i Finland i OECD-toppen i PISA 2022-undersökningens innehållsområde för kreativt tänkande

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 18.6.2024 10.55
Pressmeddelande

Resultaten av delområdet för kreativt tänkande i OECD:s PISA 2022-undersökning publicerades den 18 juni 2024. I undersökningen utreddes hur unga i åldern 15 år i olika länder kan ta fram olika lösningar på problemsituationer i vardagen. I Finland presterar unga högt när det gäller kreativt tänkande, och i synnerhet flickorna presterar på toppnivå. Undervisningsminister Anna-Maja Henriksson gläder sig över ungdomarnas goda resultat i Finland och över att skillnaderna mellan skolorna i Finland är små i fråga om kreativt tänkande.

De första PISA-resultaten för 2022 i fråga om matematik, läskunnighet och naturvetenskaper rapporterades i december 2023. Utöver dessa huvudområden i PISA-undersökningen utvärderades som ett fjärde, innovativt innehållsområde elevernas kreativa tänkande (creative thinking). I detta delområde för undersökningen deltog 64 länder och ekonomiska regioner.

Kreativt tänkande definierades som förmågan att ta fram, utvärdera och vidareutveckla idéer som kan resultera i nya och fungerande lösningar samt att ta fram ny kunskap och ge uttryck för sin kreativitet på ett verkningsfullt sätt. Kreativt tänkande utvärderades inom tre delområden i fråga om elevernas förmåga att 1) ta fram alternativa idéer, 2) ta fram kreativa idéer, 3) utvärdera och utveckla idéer. 

Högklassiga prestationer bland ungdomar i Finland

I Finland klarade sig 15-åringarna bra i utvärderingen av kreativt tänkande. Medelvärdet för deras kunskaper var högre än i OECD-länderna i genomsnitt. Singapore, Sydkorea, Kanada och Australien presterade bättre än Finland i fråga om kreativt tänkande. Nya Zeeland, Estland, Danmark och Lettland placerade sig på samma nivå som Finland. 

I innehållsområdet för kreativt tänkande nådde 39 procent av 15-åringarna i Finland prestationsnivå 5 eller 6, vilka OECD definierar som spetsnivåer. I OECD-länderna nådde i genomsnitt 27 procent av eleverna dessa nivåer.

Undervisningsminister Anna-Maja Henriksson är glad över resultaten, enligt vilka 15-åringarna i Finland hör till de internationellt sett bästa när det gäller kreativt tänkande. 

- Kreativitet och innovation har en central betydelse för Finlands framtid och framgång. Resultaten av PISA 2022-undersökningens delområde för kreativt tänkande visar att de finländska skolorna ur detta perspektiv har lyckats fint i sin uppgift att utbilda framtidens förmågor, säger minister Henriksson.

Flickorna i Finland toppresterare i kreativt tänkande

I de olika utvärderande undersökningarna har flickorna presterat bättre än pojkarna i fråga om såväl läskunnighet som matematik och naturvetenskaper. I utvärderingsområdet för kreativt tänkande i PISA 2022 klarade sig flickorna bättre än pojkarna i alla deltagarländer. I Finland var könsskillnaderna till och med de största i hela OECD. 

Nästan hälften av flickorna i Finland presterade på toppnivå i kreativt tänkande. Bland dem fanns det endast få personer med svaga kunskaper. Särskilt väl klarade flickorna av de uppgifter som gick ut på att lösa sociala problem. Kunskaperna hos pojkar i Finland låg närmare OECD-medelvärdet, men också de klarade uppgifterna i genomsnitt relativt bra.

Små skillnader mellan skolorna i Finland i fråga om kreativt tänkande

Enligt de PISA-resultat för 2022 som publicerades redan tidigare är skillnaderna mellan skolorna i Finland internationellt sett fortfarande ganska små, och så är fallet även när det gäller kreativt tänkande. 

I jämförelserna på skolnivå utmärkte sig de finländska skolorna också i och med att skillnaderna mellan skolor med högre och lägre genomsnittlig socioekonomisk bakgrund var relativt små. Eleverna i skolor i städer klarade dock uppgifterna något bättre än eleverna i skolor på landsbygden.

Kunskaperna i läskunnighet bakom resultaten för elever med invandrarbakgrund 

En allmän trend i OECD-länderna var att elever med invandrarbakgrund klarade uppgifterna i kreativt tänkande sämre än majoritetsbefolkningen, och skillnaden jämfört med majoritetsbefolkningen var exceptionellt stor. Denna skillnad förklaras dock till stor del av att det kreativa tänkandet mättes genom uppgifter där det inte bara krävdes textförståelse, utan framför allt skriftlig framställning.

Kreativt tänkande i de finländska skolornas vardag

I grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen anses kreativitet allmänt utgöra en utgångspunkt som styr undervisningen och lärandet. Kreativitet ses också som en färdighet som man kan lära sig med hjälp av olika läroämnen och mångvetenskapliga lärområden i olika slags lärmiljöer. I värdegrunden för den grundläggande utbildningen fastställs stärkandet av kreativiteten som en av de viktigaste uppgifterna för undervisningen. 

Unga i Finland klarade särskilt bra av social problemlösning som baserar sig på samarbete, vilket också är ett mål i läroplanens principer för utvecklandet av verksamhetskulturen. Över hälften av eleverna ansåg att de uppmuntras till att lägga fram egna idéer och lösningar i skolan.

- - -  
Mer information:

  • Ninja Hienonen, universitetslektor, Tammerfors universitet, tfn 050 318 2273
  • Päivi Nilivaara, forskardoktor, Tammerfors universitet, tfn  050 917 1621
  • Mari-Pauliina Vainikainen, professor, Tammerfors universitet, tfn 050 437 7303
  • Tommi Karjalainen, undervisningsråd, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 02953 30140

Undersökning om kreativt tänkande (Forskningscenter för utbildning, utvärdering och inlärning)