Docent Jaana Seikkula-Leino: Allt mer fostran till företagsamhet i skolorna
Fostran till företagsamhet ordnas mer än tidigare i den grundläggande utbildningen och attityderna har utvecklats i en positivare riktning. Det framgår ur en forskning gjord av docent Jaana Seikkula-Leino. Lärarna vet dock inte tillräckligt om målen, innehållet och arbetsmetoderna när det gäller fostran till företagsamhet. I undersökningen utreddes hur läroplanerna för fostran till företagsamhet har införts i skolorna. Undersökningen överräcktes till undervisningsminister Sari Sarkomaa på måndagen. Undersökningen är en fortsättning på undersökningen som publicerades 2006. I den första delen utreddes hur de lokala läroplanerna utarbetas med tanke på fostran till företagsamhet.
Enligt Seikkula-Leino bör lärarnas kännedom om fostran till företagsamhet ökas. Läroplansgrunderna ska tas in som en obligatorisk del av lärarnas grundutbildning och fortbildning. Utbildningen skulle således omfatta även fostran till företagsamhet. Den frivilliga fortbildningen i fostran till företagsamhet ska göras motiverande och attraktiv för lärare.
Såväl i utbildningen av lärare som i fostran till företagsamhet i skolorna ska man använda elevcentrerade och företagsmässiga metoder. Viktiga teman i lärarnas fortbildning är enligt Seikkula-Leino till exempel en kollektiv planerings- och inlärningsprocess, fostran till företagsamhet av elever i olika åldrar samt planering på regional och läroanstaltsnivå och inom de ekonomiska regionerna.
Undervisningspersonalens kännedom om arbets- och näringslivet ska stärkas till exempel genom arbetslivsorientering för undervisningspersonalen. Vikten av fostran till företagsamhet med tanke på ortens utveckling bör understrykas också för de personer och nämnder som svarar för näringsfrågor i kommunerna, för utbildningsnämnderna samt för företagarna.
Seikkula-Leino konstaterar att läroplansreformen bör i framtiden fokusera på att öka lärarnas kunskaper, förenkla det lokala läroplansarbetet och utveckla kärnkompetensen såsom de företagsmässiga färdigheterna. Växelverkan mellan forskning, läroplanen och den praktiska pedagogiken ska intensifieras.
I undersökningen deltog 42 olika kommuner och undersökningsgruppen bestod av 443 personer. De kvantitativa survey-enkäterna sändes våren 2006 till kommunernas undervisningsväsen, de instanser som svarar för näringsfrågor, företrädare för företagare samt till nämndmedlemmar som svarar för den grundläggande utbildningen.
Läroplansreformen för den grundläggande utbildningen genomfördes under åren 2004-2006. I läroplansreformen för den grundläggande utbildningen finns fostran för företagsamhet med i temaområdet deltagande, demokrati och entreprenörskap. Vidare lyfts målen och innehållen för fostran till företagsamhet indirekt fram i målen för och innehållen i de olika läroämnena samt i de allmänna avsnitten i läroplansgrunderna.