Undersökning: Kulturarvet stärker finländarnas mentala kristålighet
Enligt den senaste Kulturarvsbarometern är kulturarvet en central del av finländarnas identitet och välbefinnande. Dess betydelse sträcker sig från vardagsgemenskap till kristålighet och vilja att försvara landet. Barometern visar hur finländarnas uppfattningar om kulturarv och kulturmiljö har förändrats mellan 2017 och 2025.
miljöministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och Museiverket informerar
Enligt kulturarvsbarometern upplever 87 procent av deltagarna att kulturarvet är en väsentlig del av den finländska identiteten. Allt fler ser också sitt kulturarv som europeiskt.
I barometern frågades för första gången om kulturarvets betydelse i krissituationer. Av deltagarna ansåg 72 procent att kulturarvet stärker den mentala kriståligheten och viljan att försvara landet. Kulturarvet upplevs också förena människor och öka samförståndet och välbefinnandet.
”Skydd av kulturegendom och kontinuitet i kulturtjänster har identifierats som en del av den mentala kriståligheten i säkerhetsstrategin för samhället. Kulturarvsbarometerns resultat visar att medborgarna delar denna uppfattning. Resultatet tyder på att man i ett instabilt världsläge söker stöd i sådant som representerar långa kontinuiteter, som traditioner, det egna språket eller nationella symbolbyggnader och konst. Det är det gemensamma kitt som behövs i tider av omvälvning”, säger Ulla Salmela, direktör för Museiverkets avdelning för kulturmiljötjänster.
Kulturarvet värderas allt högre
I den senaste barometern anser 93 procent av deltagarna att det är mycket eller ganska viktigt att bevara kulturarvet. År 2017 var andelen 87 procent. 70 procent anser att det är viktigt att kulturarvet tryggas också i krissituationer.
Kulturarvet uppskattas brett i alla befolkningsgrupper. Skillnaderna i uppskattningen mellan ålders- och utbildningsgrupper har minskat jämfört med resultaten från 2021. Fortfarande är uppskattningen högre ju äldre och mer välutbildad den som svarar är.
Kulturarv och kulturmiljö förstås i vid bemärkelse. Enligt deltagarna är det värt att värna om exempelvis seder, traditioner och färdigheter, språk, natur, grönområden och landskap, värderingar och attityder samt människors gemensamma upplevelser och berättelser. Allt fler lyfter fram byggnader och den byggda miljön som exempel på kulturarv som bör värnas.
Kulturarvet gör områden mer attraktiva
Majoriteten av deltagarna instämmer i att kulturarvet bidrar till att göra områden mer attraktiva. Kulturarvet anses öka bostadsområdenas värde och den inhemska turismen. Endast 11 procent anser att kulturarvet begränsar utvecklingen och handlingsfriheten.
Av deltagarna önskar 59 procent att kulturarvet beaktas bättre än i nuläget i beslutsfattandet på kommunnivå.
Av deltagarna anser 70 procent att nytt kulturarv uppstår ständigt. Som framtidens kulturarv betraktas exempelvis nätgemenskaper, datorspel, artificiell intelligens, restaurering av älvar, cykelkultur och betongelementhus.
Lite under hälften anser att moderna byggnader är lika värda att bevara som äldre byggnader. Ändå anser en majoritet att det befintliga byggnadsbeståndet bör användas i stället för att rivas.
Undersökningen ger stöd för noggrann bedömning av konsekvenserna för landskapet i kraftverksprojekt för förnybar energi. Endast 29 procent av deltagarna upplever att vind- och solkraftverk i industriell skala passar in i de flesta landskap.
Delaktigheten i kulturarvet har ökat – finansieringsviljan har minskat
Kulturarvet upplevs som en gemensam sak, men viljan att använda medel för att skydda det har minskat med sju procentenheter jämfört med 2021. Användning av offentliga medel för att skydda kulturarvet har fortfarande majoritetens stöd, men man förhåller sig mer försiktigt till användning av skattemedel och statligt ekonomiskt stöd, vilket sannolikt speglar den allmänt strama ekonomiska situationen.
Människorna upplever att de kan påverka bevarandet av kulturarvet och överföringen av det till kommande generationer. Att definiera kulturarvet ses inte längre lika tydligt som en uppgift enbart för experter. Fler än tidigare anser att ansvaret för kulturarvet i första hand ligger hos invånare och samhällen snarare än myndigheter.
Kulturarvsbarometern är en enkät som med fyra års mellanrum kartlägger finländarnas uppfattningar om kulturarvet och kulturmiljön. Barometern ger värdefull information som stöd för beslutsfattande och forskning och visar attitydförändringar mellan 2017, 2021 och 2025.
Enkäten genomfördes av Verian i augusti 2025 för undervisnings- och kulturministeriet, miljöministeriet och Museiverket. I barometern deltog 2 215 fastlandsfinländare över 18 år.
- Mer information on Kulturarvsbarometern (museovirasto.fi)
- Ett sammandrag av undersökningens resultat och annat material finns på Museiverkets webbplats (museovirasto.kuvat.fi)
Mer information:
Hanna Hämäläinen
planerare
miljöministeriet
tfn 0295 250 095
[email protected]
Mirva Mattila
kulturråd
undervisnings- och kulturministeriet
tfn 0295 330 269
[email protected]
Ulla Salmela
avdelningsdirektör, Kulturmiljötjänster
Museiverket
[email protected]
tfn 0295 336 251