Undervisningsministeriets förvaltningsområde i budgetförslaget för 2009

År 2009 förbättras kvaliteten på den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen byggs ut. Universitetens anslag ökar med sammanlagt 21 procent och forskningens med 15 procent. Anslagen för kultur, idrott och ungdomsarbete ökar med ca 10 procent. Finansiering anslås också för åtgärder som motverkar utslagningen av unga och främjar deras sysselsättning.

Satsningen på bättre grundläggande undervisning, POP-programmet, framskrider

Satsningarna för att höja kvaliteten på den grundläggande undervisningen ökar med sammanlagt ca 20 miljoner euro. Framför allt riktar anslagen sig till undervisning och stödåtgärder för elever som behöver särskilt stöd och elevhandledning. 16 miljoner euro anslås för att minska storleken på undervisningsgrupperna.

Den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen för invandrare anvisas 9,5 miljoner euro. En miljon euro satsas på kompletterande utbildning för lärare med invandrarbakgrund.

Inom ramen för finansieringen av gymnasierna föreslås studier i enskilda ämnen med vissa begränsningar ingå i de kalkylerade priserna per enhet. Den föreslagna lagändringen ökar inte statens utgifter och avses framför allt främja utbildningen av invandrare och andra vuxenstuderande.

Yrkesutbildningen byggs ut

Antalet studieplatser inom den yrkesinriktade grundläggande och tilläggsutbildningen utökas med över 4000. I överensstämmelse med regeringsprogrammet fördelas ökningen i enlighet med de regionala behoven av arbetskraft och förläggs särskilt till tillväxtcentra. Målsättningen är varje elev ska garanteras en fortsatt studieplats efter avslutad grundskola. Utbildningen av skogsmaskinsförare tilldelas extra anslag inom ramen för det nationella skogsprogrammet.

Projektet Yrkesstart och därtillhörande utvidgade pilotprojekt för utbildning på arbetsplatsen tilldelas 4 miljoner euro. Yrkesstart stöder övergången till grundläggande yrkesutbildning för unga och bidrar till att stärka deras färdigheter för yrkesstudier. Avsikten med pilotprojekten är att skapa nya modeller för yrkesutbildning på arbetsplatsen.

De kalkylerade priserna per enhet för yrkesinriktad grundläggande utbildning i form av läroavtal föreslås sänkas på basis av den faktiska kostnadsutvecklingen. På motsvarande sätt föreslås en höjning av priserna per enhet och anslagen för tilläggsutbildning i form av läroavtal.

Helhetsreformen av vuxenutbildningen går vidare

Under 2009 förbereds en helhetsreform av den yrkesinriktade vuxenutbildningen, högskoleutbildningen för vuxna, den arbetskraftspolitiska utbildningen för vuxna och personalutbildningen. Målsättningen är att fördelningen mellan förvaltning, utbud, finansiering och de studerandes förmåner ska bli tydligare. Reformen avses införas i början av 2010.

Ökad finansiering för universitet och forskning

Universitetens finansieringsandel stiger till sammanlagt 1 750 miljoner euro. Förutom den höjning som gjorts på grund av att löneavtalen på medelnivå stigit i enlighet regeringsprogrammet, höjs anslagen för driftskostnaderna med 20 miljoner euro. Dessutom anslås 10 miljoner euro på grund av den höjda hyresnivån. Satsningarna på den strukturella utvecklingen i kvalitetshöjande syfte fortsätter. Målsättningen är att förstärka de enskilda universiteten och deras genomslagskraft samt en ökad satsning på forskning på internationell toppnivå.

Regeringens ekonomisk-politiska ministerutskott fattade beslut om en tilläggsfinansiering på 150 miljoner euro i början av år 2010 för att trygga betalningsförmågan och förbättra verksamhetsförutsättningarna för de universitet som i början av år 2010 omvandlas till offentlig-rättsliga institutioner. I budgetförslaget anslås 50 miljoner euro av beloppet redan 2009 för universiteten så snart den nya universitetslagen träder i kraft.

Aalto-universitetets driftskostnader anvisas nästa år ett extra anslag på 13,9 miljoner euro. I Aalto-universitetets grundkapital görs en investering på 200 miljoner euro.

Yrkeshögskolornas kvalitet höjs och deras genomslagskraft stärks i enlighet med målsättningen för strukturutvecklingen genom att bilda större enheter med en tydligare profil, skala bort överlappande funktioner och skapa ett nätverk av regionala verksamhetspunkter.

För att understödja universitetsreformen och strukturutvecklingen av högskolorna föreskrivs för privatpersoners donationer på högst 250 000 euro skattefrihet under en bestämd tid, två år.

Finlands Akademis fullmakt att bevilja forskningsanslag ökar från 12,9 miljoner euro till sammanlagt 258 miljoner euro. Extra finansiering på en miljon euro anslås dessutom för att utveckla forskarkarriären.

Driftskostnaderna för universitetens servicecenter Certia anvisas 5 miljoner euro.

Studiestödet höjs

I studiestödets bostadstillägg beaktas inte längre den studerandes makes inkomster. Utgifterna för reformen är 1,8 miljoner euro. Anslagen för studiestödet stiger med sammanlagt 34,5 miljoner euro, vilket täcker höjningarna av studiestödet i enlighet med regeringsprogrammet för 2008

Kultur-, idrotts- och ungdomspolitikens verksamhetsförutsättningar stärks

Konst- och kulturpolitiken har som mål att skapa gynnsamma förutsättningar för aktörer på konst- och kulturfältet och att göra det möjligt för medborgarna att ta del av mångsidiga och högklassiga konstupplevelser och kulturtjänster samt att främja olika aktörers möjligheter att bilda och delta i nationella och internationella nätverk.

Konst- och kulturanslagen ökas med totalt 43,4 miljoner euro. Reformen av finansieringen i form av statsandelar för konstinstitutioner ökar anslagen för teatrar, orkestrar och museer med 16 miljoner euro. Undervisningsministeriet anser det viktigt att den statliga tilläggsfinansieringen i sin helhet viks för konst- och kulturinstitutioner. .

Projektet Åbo- Europas kulturhuvudstad 2011 får sammanlagt 3 miljoner euro i finansiering. Grundandet av ett Tali-Ihantala-center anvisas 1 miljon euro. Digitaliseringen av nationalbibliotekets samlingar fortsätter inom ramen för projektanslaget på 2 miljoner euro.

Inhemsk film stöds med 2,5 miljoner euro, kulturexporten med 1,7 miljoner euro och utvecklingen av biblioteken med en miljon euro. Även främjandet av medieläskunnighet, scenkonst, dans och cirkuskonst beviljas extra anslag.

En skattefri kultursedel tas i bruk 2009. En ändring i skattelagen gör det möjligt för arbetsgivaren erbjuda sina anställda en personalförmån som utöver möjligheter till motion och idrott på eget initiativ också med vissa begränsningar kan användas för kulturell verksamhet. Den övre gränsen för skattefrihet föreslås bli 400 euro.

Socialskyddet för stipendietagare tryggas från och med den 1 januari 2009. Därigenom garanteras att stipendiesumman inte minskar på grund av socialskyddsavgifter Reformen gäller stipendier beviljade efter det lagändringen träder i kraft och inkluderar ett socialskydd för konstnärsstipendier. För finansieringen av socialskyddet för konstnärsstipendier reserveras ca 1,1 miljoner euro. I samband med reformen av socialskyddet ökar antalet stipendieår med 50 till 545 stipendieår

Idrottsbudgeten växer med ca 12,6 miljoner euro. Tyngdpunkten ligger på motions- och idrottsvanor som främjar hälsan, aktiv medborgarverksamhet inom idrott och motion, idrottsmässig verksamhet för barn och unga samt etisk och ansvarsfull toppidrott med sikte på internationella framgångar. Antidoping-verksamheten stärks och antalet dopingtest utökas så att de är uppe i 2000 test år 2010.

Den största extra satsningen riktas till idrottsorganisationerna, som får nästan hälften av ökningen. Det extra statsbidraget beviljas både grenförbunden och andra idrottsorganisationer. Ett nytt bidrag ges i form av ett treårigt bidrag för föreningar i syfte att utveckla idrotts- och motionsverksamhet. Verksamhetsförutsättningarna för kommunerna förbättras genom att pris per enhet per invånare som utgör beräkningsgrunden för statsandelarna höjs till 12,00 per kommuninvånare (tidigare 10,90) samt höjda anslag för byggandet av idrottsanläggningar med över 2 miljoner euro.

Ett extra anslag för ungdomsarbete på 5 miljoner euro siktar på att främja ett aktivt medborgarskap hos de unga, stärka deras sociala identitet och förbättra deras levnadsvillkor samt riktas särskilt till ungdomsverkstäderna. Undervisningsministeriet svarar för genomförandet av regeringens utvecklingsprogram inom ungdomsarbete och för koordineringen av politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd. Genomförandet av utvecklingsprogrammet anvisas 3 miljoner euro.

Tippningsvinstmedlen ger 431 miljoner euro

Tippningsvinstmedlen beräknas ge ca 431 miljoner euro. Den ökade vinstandelen uppskattas bli ca 1,5 % och inbringa 414 milj. euro. Dessutom tillkommer utdelningen av vinster som inte lösts ut under tidigare år, vilket betyder ytterligare 17 miljoner euro som nu delas ut. I praktiken ska det extra anslaget användas för att stärka de nuvarande verksamhetsområdena och nya initiativ. Under den kommande tvåårsperioden ökar anslagen för forskning med 4,1 miljoner euro, för konst med 14,2 miljoner euro, för idrott och motion med 12 miljoner samt för arbete med unga med 4,3 miljoner euro. Statsandelarna för biblioteken finansieras med 11 procent av tipsmedlen. År 2009 on är det sista året bibliotekens lagstadgade statsandelar finansieras med tipsmedel.

Ökade anslag för utbildning och kultur

Statsandelarna och -bidragen till kommunerna och andra som ordnar utbildnings- och kulturtjänster beviljas medel ur undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde för sammanlagt 3,8 miljarder euro, vilket är en ökning på 167 miljoner euro. Den allmänbildande undervisningen får ca 2 miljarder euro, den yrkesinriktade utbildningen 624 miljoner, yrkeshögskolorna 389 miljoner och biblioteken 120 miljoner euro. Statsandelen för undervisnings- och biblioteksväsendet utgör 41,89 procent av de kalkylerade utgifterna för 2009.

Fullmakten att bevilja statsandelar skolbyggen uppgår enligt budgetförslaget till 41 miljoner euro och motsvarande fullmakt för biblioteksbyggen till 4,5 miljoner euro.
_ _ _

Ytterligare information:
Utbildnings- och forskningspolitiken
- överdirektör Sakari Karjalainen, telefon (09) 160 77220
- planeringsdirektör Kirsi Kangaspunta, telefon (09) 160 77252

Kultur-, idrotts- och ungdomspolitiken
- överdirektör Riitta Kaivosoja, telefon (09) 160 77053
- överinspektör Janne Puhakka, telefon (09) 160 77317

Allmän ekonomiplanering
- ekonomichef Eero Pulkkinen, telefon (09) 160 77434
- ekonomiplaneringschef Matti Väisänen, telefon (09) 160 77442