Hyppää sisältöön

Statliga pris för informationsspridning 2021 delades ut – Ungas perspektiv lyfts fram i många av de prisbelönta arbetena

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 16.9.2021 10.00
Pressmeddelande
Bild: Jaakko Lukumaa

Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen har delat ut åtta statliga informationsspridningspris för exemplariskt arbete inom informationsspridning. Prisutdelningsceremonin ägde rum torsdagen den 16 september på Riksarkivet.

Pristagarna återspeglar i synnerhet de teman som lyfts fram under coronakrisen, såsom oron för de ungas välbefinnande och mentala hälsa. Bland pristagarna finns sällsynt många unga och bland verken är det ovanligt många som beskriver de ungas värld, och det på exceptionellt många olika sätt att sprida information med unga i en aktiv roll. Coronatiden har också lyft fram vikten av tillförlitlig information i frågor som gäller hälsa och välbefinnande.

– Innevarande år ger firandet en alldeles utmärkt inramning. Samhället börjar så småningom öppna upp efter pandemin tack vare forskningsbaserad kunskap, och coronavaccinerna som utvecklats med hjälp av den. 2021 är också temaåret för forskningsbaserad kunskap. Statens pris för informationsspridning påminner oss om hur viktigt det är att informera effektivt om forskningsbaserad kunskap, och att kunskapen når ut till dem som behöver den, sade minister Kurvinen.

Undervisnings- och kulturministeriet beviljar på framställning av delegationen för informationsspridning årligen ut statspris för informationsspridning. Prisen beviljas för betydande aktuellt eller exemplariskt och långsiktigt informationsspridningsarbete. Delegationen för informationsspridning är undervisnings- och kulturministeriets sakkunnigorgan, som följer de senaste rönen inom forskning, konst och de tekniska områdena i Finland och utomlands

Priset för projektet Gutsy Go – Make Peace Visible är 20 000 euro. De övriga priserna uppgår till 15 000 euro. Inom arbetsgrupperna fördelas prissumman jämnt med respektive mottagare.

Statens pris för informationsspridning

Styrelseordförande, ansvariga producent Aram Aflatuni, utbildare Pedram Aflatuni och verksamhetsledare Veera Ikonen från projektet Gutsy Go - Make Peace Visible som främjar ungas delaktighet och samhälleliga påverkan

Gutsy Go lär unga att hitta lösningar på problemen i sin närmiljö och att kommunicera om dem på ett effektivt sätt. Genom verksamheten mår ungdomar bättre och känner sig mer delaktiga. Samtidigt erbjuder den erfarenheter för att möta olika slags människor, teamarbete, problemlösning och hur man använder medier.

Gutsy Go har haft verksamhet sedan 2016 och kombinerar på ett nytt och intressant sätt pedagogik, deltagande ungdomsarbete och fredsarbete. Dess genomslagskraft ökas av en innovativ tillämpning av medier samt samarbete, inte minst med skolarna, men även med Duodecim, Ungdomsforskningssällskapet och Yle.

Aram Aflatuni, Pedram Aflatuni och Veera Ikonen har länge arbetat med ungdomar. Denna erfarenhet syns i projektet Gutsy Go. I praktiken har man konstaterat att verksamheten drivs av att delaktighet och gemenskap uppstår då man jobbar för andras bästa. När man får kontakt med individens ädla sida överförs den ungas uppmärksamhet utåt, mot gemenskapen. Gutsy Go får ungdomarna att känna sig behövda. Projektet når unga där de tillbringar sin tid, det vill säga i skolan och på sociala medier.

Med tanke på informationsspridningen är det väsentligt att GutsyGo utmanar ungdomarna att själva ta reda på saker och ting, att hitta på lösningar till vardagsproblem och att informera effektivt om dem.

Filosofie doktor, docent Marke Ahonen för verket Oopiumia ja ajatusharjoituksia - Kirjoituksia antiikin lääketieteestä ja filosofiasta (Gaudeamus)

Marke Ahonens bok berättar om vilken inställning till sjukdomar den antika tidens läkare och filosofer hade. Under antiken kunde läkarna vara filosofer och filosoferna läkare. Läkarna behandlade fysiska besvär med opium, medan filosoferna däremot behandlade psykiska sjukdomar med tankeövningar. Detta återspeglas i namnet på Ahonens verk ”Opium och tankeövningar.”

Verket framskrider via enskilda sjukdomar och patientfall. Boken påminner om det närmare 3 000 år långa sambandet mellan västerländsk medicin och filosofi. Ahonens verk får en att tänka på skillnaderna mellan medicin och filosofi i dagens mindfulness och coaching.

Ahonen ser mer skillnader än likheter mellan antikens och nutidens medicin. I antiken behandlades till exempel rabies på fruktansvärda sätt. Under pandemin är Ahonens bok en påminnelse om antikens dödliga pestepidemier. Medicineringen hjälpte inte, eftersom man inte kände till sjukdomsalstrarna.

Vissa av de antika hälsodiskussionerna fortsätter än i dag. Till exempel trodde filosofen Seneca att han levde i livsstilssjukdomarnas guldålder, då han såg de slappa och hedonistiska människornas beteende.

I antiken ansågs melankoli däremot vara en sjukdom som kräver behandling. Men man kunde även se den som en avvikande egenskap som inte behöver korrigeras.

Ahonen känner till antikens ursprungskällor, rättar till feltolkningar och serverar sina uppgifter i lämpliga bitar och med en smidig text.

Filosofie magister Anne Bergman och filosofie doktor Carola Ekrem för verket Stora finlandssvenska festboken (Svenska litteratursällskapet)

Människans liv är inte bara vardag; vår årsrytm bestäms av många festliga dagar och situationer. Vi festar alla lite annorlunda, med betoning på olika fester, beroende på våra egna seder, värderingar och traditioner.

Folkloristerna Anne Bergman och Carola Ekrem är experter på festseder och traditioner och de har gjort ett betydelsefullt arbete genom att från många arkivkällor sammanställa en aldrig tidigare skådad omfattande, mångsidig och fascinerande presentation av festerna, våra sedvanors viktigaste del. De skarpsynta skribenterna presenterar en fantastisk dukning av våra festtraditioner, som berättar vilka vi är och vad vi uppskattar.

Festtraditionerna lever inte av sig själva, utan det är ett medvetet beslut att upprätthålla dem. Omtolkning och skapande är nödvändigt för att traditionerna ska kunna bevaras levande. Stora finlandssvenska festboken kartlägger och berättar hur och varför man i Finland firat högtidsdagar, samt livets viktiga riter från gångna decennier till nutid. Detta är viktig informationsspridning.

Festboken ger inga färdiga svar och påstår inte att vissa seder är de rätta. Den ger läsaren härliga aha-upplevelser och tvingar läsaren att bedöma sina egna sedvanor och val. Finlandssvenskheten, som även ingår i titeln, är en lyckad avgränsning av det omfattande temat, som dock inte på något sätt reglerar läsar- och användarkretsen - verket är intressant för vem som helst.

Seder och bruk är alltid aktuella. Festsederna kristalliserar människolivets hela spektrum, mångkulturella och tidsmässiga kontakter, omedvetna uppfattningar och vanor som berättar mer om oss än vi tror. Festen gör oss konkret till en del av ett större kontinuum.

Det är värt att fira - skål!

(Vi vill också tacka Svenska litteratursällskapet för sin kulturgärning, att publicera verket för gratis nedladdning på sin webbplats.)

Redaktör, författare av facklitteratur Susan Heikkinen för verket Pullopostia Seilin saarelta – Potilas numero 43 (SKS Kirjat)

Pullopostia Seilin saarelta beskriver Saima Rahkonens öde, från ungdomen till kronisk mentalpatient. Som tjugoåring försökte Saima döda sin arbetskamrat och tillbringade resten av sitt liv på mentalsjukhus. Hon tillbringade sammanlagt femton år på Själö, där hon under sina sista år gömde lappar som hon skrivit. De hittades mer än 50 år senare. Redaktör Susan Heikkinen sammanställde först berättelsen om meddelandena som en artikel i Suomen Kuvalehti, och slutligen skrev hon en bok.

Författaren flätar Saimas livshistoria ur de arkivkällor som hon samlat in i stor utsträckning. Hon har strävat efter att skapa en hel berättelse, men påpekar även när händelseförloppet endast är en kvalificerad gissning. I hela boken figurerar de sju osäkra systrarna; kanhända, antagligen, troligen, knappast, månntro, gissningsvis och kanske. Osäkerheterna stör inte berättandet, som löper smidigt genom boken. Läsaren är hela tiden medveten om på vilken sida av fakta och fiktion man står.

Vid sidan av en privat kvinna som glömts bort av sin släkt pågår hela tiden en allmän historia: Utvecklingen av mentalvården i Finland. Mentalvården gjorde stora framsteg efter Saimas död, och i dag skulle hennes berättelse sannolikt vara mycket annorlunda. På så sätt berättar verket också om betydelsen av det moderna mentalvårdsarbetet.

Filosofie doktor, docent Marko Juntunen för verket Matkalla islamilaisessa Suomessa (Vastapaino)

Förorterna är ett ganska nytt fenomen i de finländska städerna. De har varit scener för både migration och invandring. Förorten åskådliggör väl de snabba och kraftiga förändringar som väckt känslor under de senaste decennierna.

Juntunens verk beskriver den mångkulturella vardagen i Kråkkärret i Åbo. Förorterna och det islamska Finland har många berättelser, många konflikter och mycket att ge; verket ger en röst åt förorterna och dess invånare. Fenomen som syns i Kråkkärret sker också i andra städer och förorter där den muslimska befolkningen har vuxit.

Författaren Marko Juntunen är docent i forskning i Mellanöstern och islam vid Helsingfors universitet. Juntunen är också översättare och tolk till arabiska. Han har iakttagit Kråkkärret redan länge.

Med tanke på informationsspridningen är det viktigt att en faktabok baserar sig på långvarig och grundlig vetenskaplig forskning. Författarens djupa förtrogenhet med olika kulturer möjliggör en smidig övergång från vardagen i Kråkkärrets förort till globala problem.

Den vägda informationen om förorternas historia och deras invånare skapar förutsättningar för en bättre samhällsdebatt och hjälper läsaren att bilda sig en egen uppfattning om islam som en del av det mångkulturella Finland.

Regissören Sami Kieksi som att med hjälp av dokumentärfilmer når de marginaliserade rösterna

Sami Kieksi har gjort flera dokumentärfilmer. Ämnena är vardagliga; skuldsättning, mobbning, beroende av dataspel och att meka på bilar. Syftet bakom allt är att ge en röst åt dem som inte annars hörs i samhället. Dokumenten lyckas bryta fördomar och stereotyper; livet är mer mångfacetterat än man skulle tro på utsidan.

Dokumentären Logged in, som publicerades 2020, berättar om fem unga män och deras liv i spelvärlden. Regissör Sami Kieksi vill visa hur svårt det är att skapa sociala relationer och att få fotfäste i samhället.

Dokumentserien har gjorts uttryckligen genom att lyssna på de unga män som filmades. Målet är att lära sig av dem och förstå de mångsidiga konsekvenserna och motiven för livssituationer och val. I programmet pekar man inte ut någon eller kommenterar ovanifrån.

Dokumentet är ett aktuellt och rått inlägg om utslagning och samhällets möjligheter att stödja dem som blivit marginaliserade. Sami Kieksi använder inte själv ordet "marginaliserad". Människornas livssituationer, problem och behov varierar beroende på om de ses utifrån eller uppifrån eller om man själv lever mitt bland dem. De individuella berättelserna handlar inte bara om enskilda människors liv, utan också om samhällsstrukturer och seder i större utsträckning.

Regissören Sami Kieksi använder dokumentärfilmen som ett medel för att ge en röst till dem som har hamnat vid sidan om. Samtidigt offentliggör han information som annars skulle hamna i skuggan.

Läkaren, professor Juhani Knuuti för sitt outtröttliga arbete som hälsoupplysare

Alla olika medier svämmar över av olika hälsopåståenden, av vilka en del är förknippade med en betydande kommersiell verksamhet. Modefenomen, sociala nätverk och aktivt spridda missförstånd påverkar hur vi tolkar informationen om hälsa.

Professor Juhani Knuuti är direktör för det riksomfattande PET-centret och överläkare vid Åbo universitetscentralsjukhus. Vid sidan av sin omfattande vetenskapliga karriär har Knuuti aktivt tagit tag i felaktiga hälsopåståenden som framförts i offentligheten. Han har grundat sin kritik på vetenskaplig forskningsfakta och avsaknaden av den. Därför har han själv utsatts för kritik och till och med påtryckningar.

Knuuti behandlar hälsopåståenden i blogginlägg, i flera presentationer och har också skrivit en omfattande bok om ämnet Kauppatavarana terveys (Minerva 2020).

Knuutis verksamhet som ansvarsfull upplysare i hälsofrågor har skapat andra gemenskaper: Antidootti-bloggportalens publikationer styrs av engagemanget i forskningsdata och etiska regler. Medicine studerande har grundat en förening, som fortsätter att sprida hälsofakta grundat på vetenskap (Vastalääke ry, ”motgiftet”).

Professor Juhani Knuuti har i sin verksamhet på ett exemplariskt sätt lyft fram betydelsen av evidensbaserad hälsokunskap, vilket hjälper medborgarna att klara sig i djungeln av hälsopåståenden.

Läkaren Anni Saukkola för sina publikationer av hälsorelaterad information på ett sätt som lämpar sig särskilt för unga

Anni Saukkola är en läkare som i sitt eget arbete har lyckats utvidga sätten och kanalerna för att offentliggöra information. Saukkola förmedlar information till de sociala medierna, där var människorna finns. Saukkola delar hälsofakta på sitt Instagram-konto, som blivit populärt på en mycket kort tid. Hon lyfter framför allt fram hälsofrågor som oftast är förknippade med antaganden och inbillning.

Som en del av publiceringen av forskningsdata uppmuntrar Saukkola människor att fundera på hurdan information de förlitar sig på och från vilka källor de söker information. Saukkola nöjer sig inte enbart med att publicera information om hälsa i en riktning, utan diskuterar öppet med människor på sociala medier. Hon berättar också om svåra saker, såsom psykisk hälsa, på ett lättläst och förståeligt sätt.

I Saukkolas fall förenas information med dialog, vilket under pandemitiden har varit en i synnerhet behövlig och ansvarsfull handling.

Anni Saukkola är den nya generationens faktainformatör och tilltalar även unga i stor utsträckning. Vi behöver personer som sprider information med en dialog i flera kanaler, för att forskningsfakta ska vara så tillgänglig som möjligt och i allas användning.


Mer information: Generalsekreterare Reetta Kettunen, Delegationen för informationsspridning, tfn 040 733 5935.