Strukturen för högskoleväsendet utvecklas

Förändringarna i omvärlden kräver strukturell utveckling av högskolorna. Utmaningarna hänför sig främst till åtgärder för att öka verksamhetens kvalitet och effektivitet och för att få det offentliga forskningssystemet att fungera bättre samt till internationaliseringen och förskjutningarna i befolkningens åldersstruktur. De båda högskolesektorerna har redan satt i gång ett flertal strukturella utvecklingsprojekt, en del av dem sektorövergripande.

Beredningsarbetet bygger i hög grad på målen i de projekt som högskolorna själva satt i gång och bl.a. på de principer som Rådet för universitetens rektorer lagt fram i sitt manifest. Linjerna stöder universitetens och yrkeshögskolornas profilering och uppkomsten av nya helheter.

Högskoleväsendet utvecklas som samlade enheter som bildas av universiteten, yrkeshögskolorna och fusioner mellan dem. Systemets strukturer kan variera regionalt. Utbildning och forskning, liksom även FoU-verksamhet koncentreras till större helheter inom vardera sektorn.

Syftet är att högskolorna bättre ska kunna möta regionernas olika behov. Man ska utveckla konkurrenskraftiga kompetenskoncentrationer, i synnerhet de stora högskolestäderna och huvudstadsregionen, som internationella forsknings- och teknologicentrum som förmår konkurrera på internationell nivå. Den regionala tillgången på utbildning säkras inom branscher som är centrala ur samhällssynvinkel. Utbildningen tillhandahålls i tillräckligt stora högskoleenheter med god resurstilldelning och med beaktande av de båda språkgrupperna. Målet är att utbudet av nybörjarplatser i universitetens kandidatutbildning år 2020 uppgår till 17 500 och nybörjarplatserna i yrkeshögskolorna till 22 500.

Högskolornas enheter och institutioner läggs om. Målet i universiteten är institutioner med minst 5-10 professurer. Institutionerna ska ha en tillräckligt stor och högtstående forskarkår och modern infrastruktur. I yrkeshögskolorna ordnas utbildningen på programnivå i grupper om minst 40 nybörjare.

I utvecklingen av högskoleexamina och utbildningsprogrammen läggs uppmärksamhet vid samarbets- och arbetsfördelningsfrågor mellan yrkeshögskole- och universitetssektorn. Målet är att möjliggöra en dynamisk utveckling av examina som motsvarar arbetslivets och individens behov och att säkra en ändamålsenlig resursanvändning. För de nya rättigheterna att utfärda examen införs från 2008 inom universitetssektorn ett ackrediteringsförfarande som tar hänsyn till kvalitets- och utbildningsbehovsaspekter.

I syfte att stärka genomslagskraften för högskolornas utbildnings- och forskningstjänster och för att tjänsterna ska kunna utnyttjas i affärsmässigt hänseende grundas mellan högskolorna och andra aktörer gemensamma bolag eller andra lämpliga organisationer. Universitetens fortbildningsstrukturer läggs i huvudsak om som verksamhet i bolagsform fram till 2010. Den öppna universitetsundervisningen utvecklas som en landsomfattande helhet så att utbudet är nationellt samordnat fram till år 2010.

Förverkligandet av målen och utvecklingen av det samlade högskolesystemet stöds genom behövliga lagstiftningsåtgärder.

-- -- --

Promemorian om principerna för den strukturella utvecklingen av högskolorna, som sammanställts av en beredningsgrupp vid undervisningsministeriet, hittas på adressen: http://www.minedu.fi/julkaisut/muut/2006/Korkeakoululaitoksen _rakenteellinen_kehittaminen.pdf

Ytterligare information: specialmedarbetare Vesa Vuorenkoski, tfn 040 742 6082