Statspriset för scenkonst till Mikko Roiha
Statens scenkonstkommission har beviljat statspriset för scenkonst 2008 till regissör Mikko Roiha. Priset på 15 000 euro överräcktes av kultur- och idrottsminister Stefan Wallin på lördagen i Tammerfors. Statspriset för scenkonst kan beviljas antingen för en prestation eller för ett förtjänstfullt konstnärligt arbete som blivit färdigt under de senaste tre åren, eller för långvarigt och förtjänstfullt konstnärligt arbete.
Minister Wallin överräckte också Nordiska Dramatikerpriset som i år tilldelas Juha Jokelas Fundamentalisten. I Finland har pjäsen efter premiären på Teater Jurkka (2006) redan uppförts vid sex teatrar och dess färöiska uppförande finns på Tammerfors Teaterfestivals gästspelprogram.
Kandidater till Nordiska dramatikerpriset var Fundamentalisten av Juha Jokela (Finland), Óhapp! av Bjarni Jónsson (Island), Om et øjeblik av Peter Asmussen (Danmark) och Valerie Jean Solanas ska bli president i Amerika av Sara Stridsberg (Sverige). Norge och Färöarna har inte föreslagit kandidater detta år.
Priset utdelas av Nordisk Teaterunion (NTU) vartannat år i samband med det Nordiska Teatermötet. Priset beviljades första gången 1992. I år delas Nordiska dramatikerpriset ut för nionde gången. Prissumman är 5000 euro. NTU:s nationella centra har kallat in var sin tävlingsjury, som har valt landets bidrag bland de inhemska pjäser som haft sin urpremiär under de senaste två åren. NTU:s styrelse har utsett vinnaren bland de nationella förslagen.
Statens scenkonstkommissions prismotivering (statspriset för scenkonst):
Ohjaaja Mikko Roiha on uransa alusta alkaen esittäytynyt tinkimättömän omaperäisenä teatterin tekijänä, oman tiensä kulkijana. Omaperäisyys ei ole Roihalle kuitenkaan eristäytymistä tai itsetarkoituksellista omituisuutta. Hänen teatterikäsityksensä perustuu vankasti meitä ympäröivän maailman ja yhteiskunnan näkemiseen – varsinkin suomalaiskansallisen todellisuuden tarkasteluun – ja sen tulkitsemiseen teatterin keinoin.
Roihalle erityisen läheisiä ovat toisaalta kotimaiset näytelmät, varsinkin klassikot, ja toisaalta lastennäytelmät. Roiha peilaa nykymenoa tuoreiden klassikkotulkintojen lävitse tavalla, joka sekä kunnioittaa niiden itseisarvoa että heijastaa niissä nykyaikaa. Wuolijoen Niskavuori-näytelmien perhekuvauksen melodraamaan on Roihan lukemana tullut uutta mehevyyttä ja ironian monisärmäisyyttä. Minna Canthin Anna-Liisa ja Papin perhe, Jotunin Tohvelisankarin rouva ja Kiven Seitsemän veljestä ovat Roihan käsissä muuntuneet häkellyttävän moderneiksi teoksiksi. Käsittely on ollut ronskia, mutta alkuperäisen näytelmän ydintä ei ole hukattu.
Taiteellisia ja taloudellisia riskejä pelkäämättä Roiha on avannut teatterin ovet vaikeasti tavoitettavalle varhaisnuorten ikäluokalle ja luonut esityksiä, joilla on kosketuspintaa sen ikäisten kokemuksiin. Kaiken perustana on Roihan taiteilijanvakaumus, joka spekuloimatta asettuu heikomman tai joukosta syrjään jääneen ihmisen puolelle.
Mikko Roiha on vaikuttanut myös maantieteellisesti laajalti suomalaisessa teatterikentässä. Ohjaajanuransa aikana hän on ennättänyt työskennellä ainakin 15 ammattiteatterissa. Työt ovat poikkeuksetta olleet kauden huippuja. Niiden merkitys ei ole vain upeissa katsojakokemuksissa. Mikko Roihalla on taito saada näyttelijät irti maneereista ja laajentamaan oleellisesti ilmaisuskaalaansa.
Mikko Roiha tunnetaan myös teatterikollektiivin kunnioittajana - samanaikaisesti vastuullisena työnjohtajana sekä tasapuolisena, kuuntelevana ja kommunikoivana työparina. Teatterissa, eri taiteilijoista koostuvassa kollektiivisessa työyhteisössä, tämä on arvokas ominaisuus.
Nordiska juryns motivering: Juha Jokela Fundamentalisten
"En upplivande, intelligent och trösterik pjäs om religion, om människor fjättrade av religion och om kollisionen mellan olika religionsuppfattningar. Människans behov av att tro på något som är större än hon själv råkar här i konflikt med hennes egen litenhet. Pjäsen hjälper en att inse att fundamentalism är så mycket mera än trångsynta män i turban och den ger läsaren möjlighet att sätta sig in i fundamentalismens tankevärld i stället för att bara fördöma. Dessutom blir man tvungen att begrunda sin egen relation till det immateriella. Texten tränger ovanligt djupt ner i mänsklighetens grundläggande frågor.
Fundamentalisten är i sin enkla dramaturgiska uppbyggnad genial. Pjäsens språk avslöjar den osäkerhet som döljer sig bakom rollfigurernas invanda roller och tankemönster."
-- -- --
Ytterligare information:
- statspriset för scenkonst: konstsekreterare Ansa Aarnio (Centralkommissionen för konst), tfn (09) 160 77945
- Nordiskt Dramatikerpris: direktör Riitta Seppälä (Informationscentralen för teater i Finland), tfn 040 576 8136