Ministeri Adlercreutzin tervehdys Kotimaisten kielten keskuksen 50-vuotisjuhlaseminaarissa
Kotimaisten kielten keskus 50-vuotisjuhlaseminaari / Språkinstitutet 50 årsjubileumsseminarium (Valtiovallan tervehdys, opetusministeri Anders Adlercreutz).
Hyvä juhlayleisö, bästa festpublik!
Tänään on ilon päivä! 50 vuotta on kunnioitettava ikä – merkkipaalu, jota todella kannattaa juhlia!
Te Kotimaisten kielten keskuksessa olette palvelleet Suomen kansaa ja maatamme jo puolen vuosisadan ajan. Työnne kansalliskieliemme, kotoperäisten vähemmistökieliemme, kielipolitiikan, kielenhuollon ja sanakirjatyön parissa ansaitsee suuret kiitokset.
Olette tehneet kansanvallan eteen työtä. Ei ole nimittäin liioiteltua sanoa, että kieli on demokratian perusedellytys. Kieli mahdollistaa osallistumisen, tiedon saannin, vuoropuhelun ja kriittisen ajattelun. Kieli on myös edellytys avoimelle keskustelulle.
Kansalliskielemme muodostavat perustan itsenäisyydellemme, identiteetille, demokratialle, historialle, kulttuurille ja koulutusjärjestelmälle. Kotuksen tehtävä ja rooli on tässä korvaamaton – te olette maamme ainoa viranomaistaho, jolla on tämä ainutlaatuinen vastuu huolehtia kielistämme. Työskentelette sen puolesta, että suomi ja ruotsi ovat elinvoimaisia ja yhteiskuntaa kannattelevia kieliä Suomessa. Se on työtä, joka koskettaa jokaista maamme asukasta, jokaista kielten käyttäjää.
Bästa festpublik,
Det uppdrag ni har är brett: Ordboksarbete, språkpolitik, språkvård, namnvård, klarspråk – för att ge några exempel. På alla punkter handlar det om en verksamhet som berör oss alla, både som representanter för offentlig förvaltning och som privatpersoner. Men framför allt lär ni oss att språket och språkbruket är dynamiskt och att det förändras över tid. Ett tecken på ett levande språk är att det står i växelverkan med andra språk, och att det står i växelverkan med omvärlden och tiden. Ni hjälper oss att språkligt sett navigera rätt, att vårda och värna vårt språk.
Under Språkinstitutets första 50 år har mycket hunnit hända och ni har fått vara med om många reformer, inklusive många konkreta flyttar. Men det har inte rubbat er verksamhet, tvärtom. Ni har stått stadigt genom många förvaltningsförändringar. Den senaste reformen kring bildningsförvaltningen trädde de facto i kraft i början av detta år och numera är ni en del av Utbildningsstyrelsen. Som undervisningsminister gläds jag över det symboliska i det hela – språk och lärande sammankopplas alldeles konkret hos er. Jag hoppas och tror att något nytt och konstruktivt ska skapas i och med det nya upplägget.
Hyvät ystävät,
Kieli on avain ja perusta oppimiselle. Jokaisella lapsella on oikeus kehittää omaa kieltään, sillä kun vahvistamme kieltä, vahvistamme samalla osaamista ja edellytyksiä oppia. Siksi on erityisen ilahduttavaa, että olemme tällä hallituskaudella voineet osoittaa resursseja kahteen lisätuntiin äidinkielen ja kirjallisuuden opetukseen peruskoulun alemmille vuosiluokille. Jokaisella lapsella on oikeus saada riittävästi aikaa tutustua kirjaimiin, harjoitella sanojen ja lauseiden muodostamista ja löytää oma tapansa käyttää kieltä. Nämä lisätunnit vahvistavat oppilaiden perustaitoja ja tukevat heidän kasvuaan kohti vahvaa, rohkeaa ja omaäänistä kielenkäyttöä.
År 2021 fick vi en ny Nationalspråksstrategi. Strategin var ett svar på Språkinstitutets oro för nationalspråkens ställning i en föränderlig språkmiljö. Vår nationalspråksstrategi är ett verktyg för att skydda, utveckla och garantera två levande nationalspråk i Finland – finska och svenska – genom konkreta åtgärder, långsiktig planering och ett tydligt fokus på språkliga rättigheter och språkens framtid. Strategin stärker både individens rättigheter och samhällets tvåspråkiga grund.
Att ha en nationell strategi som stakar ut språkpolitiken för det finska och svenska språket i framtiden, över regeringsperioderna, är oerhört viktigt. Det innebär att språkpolitiken inte är tillfällig eller beroende av en viss regering – den är långsiktig och ger en språklig stabilitet. Vår Nationalspråksstrategi är ett resultat av det påverkansarbete ni på olika sätt utför. Tack för det!
Bästa festpublik!
Att språket förändras över tid och rum är sig inget nytt. Idag kan jag inte låta bli att citera Olof von Dalin, en banbrytande svensk skald och journalist som bland annat grundade den svenska tidskriften Den svenska Argus och moderniserade det svenska språket under 1700-talet. Olof von Dalin försvarade det svenska språket - och hans ord kunde lika gärna gälla det finska som det svenska språket. Så här säger han, enligt det språkbruk man hade på 1700-talet:
Det är Lent och likwäl Starkt, Rent ocg likwäl Rikt,
(Det är lent och likväl starkt, lent och likväl rikt)
Enfaldigt och likwäl Högt, Tappert och likwäl Läckert.
(Enfaldigt och likväl högt, tappert och likväl läckert)
Det är beqwämt och liufligt til skaldekonst och obunden Skrifart,
(Det är bekvämt och ljuvligt till skaldekonst och obunden skrift)
till Sång och Tahl, til Historier och Romaner,
(till sång och tal, till historier och romaner)
til alwarsamt och Lustigt, til Kyrkor och Skåde-Spel,
(till allvarsamt och lustigt, till kyrkor och skådespel)
till predikningar och Argus.
(till predikningar och Argus)
Intet mer fattas, än at wi det aga och upodla;
(intet mer fattas än att vi det äga och odla)
Men oaktat alt detta, will man hellre tala och skriwfa utländska,
(men oaktat allt detta vill man hellre tala och skriva utländska)
blott derfö at det är utländskt.
(blott därför att det är utländskt.)
Olof von Dalinin sanat voisivat yhtä hyvin kuvata keskustelua, jota käydään 2000-luvulla. Historia osoittaa, että kansalliskielemme ovat eri aikoina olleet alttiina paineille, jotka ovat vaarantaneet niiden asemaa. Tämä keskustelu on ajankohtainen myös tänään.
Tiedämme, että on olemassa huolta englannin kielen ylivallasta ja siitä, että kansalliskieltemme käyttöalat kaventuvat. Tuoreessa selvityksessä suomen kielen tilasta 2020-luvulla todetaan, että kielen asema on hyvä, mutta englannin kielen käytön laajeneminen varsinkin korkeakouluissa luo paineita englannin käytön laajenemiseen muuallekin yhteiskunnassa.
Lähtökohta on tietenkin se, että monikielisyys on rikkaus. Mutta samalla meidän on huolehdittava kansalliskielistämme – huolehdittava siitä, että meillä on jatkossakin asiantuntijoita, jotka voivat puhua vaikeista ja monimutkaisista kysymyksistä omalla äidinkielellämme, ja siitä, että kielemme riittää tämän keskustelun käymiseen myös tulevaisuudessa.
Selvityksessä suomen kielen tilasta Kotuksen asema valtiollisena kielenhuollon ja sanakirjatyön yksikkönä on näkyvästi esillä. Kotuksen tehtävät ja toimintaedellytykset ovat keskeisiä suomen kielen elinvoimaisuudelle.
Det samma gäller självfallet också verksamheten på svenska. Språkinstitutet är unikt på många olika sätt och ett av dessa är det faktum att det finns en egen svensk enhet. Inom statsförvaltningen är det inte alldeles vanligt – och det är definitivt något som vi bör värna om. En stark svensk enhet tryggar och utvecklar det svenska språket och dess ställning i vårt land. Samtidigt är hela Språkinstitutet en tvåspråkig arbetsgemenskap och en förebild för hur en dynamisk tvåspråkig verksamhetsmiljö ger ett mervärde på alla plan.
Hyvä juhlayleisö!
Kotus ei vaali pelkästään kansalliskieliämme. Kotuksen yhteydessä toimivat suomen ja ruotsin kielen lautakuntien lisäksi myös karjalan kielen, romanikielen, saamen kielten ja viittomakielten lautakunnat. Kotoperäiset vähemmistökielemme tarvitsevat erityistä huolenpitoa ja niiden elinvoimaisuus on tärkeä osa yhteistä kulttuuriperintöämme. Pääministeri Petteri Orpon hallitus on hallitusohjelman mukaisesti sitoutunut kotoperäisten vähemmistökielten aseman vahvistamiseen. Hallitusohjelman mukaan kielellisiä oikeuksia edistetään jatkamalla kansalliskielistrategiassa ja kielipoliittisessa ohjelmassa määriteltyjen toimenpiteiden toteuttamista. Viime hallituskauden aikana julkaistu kielipoliittinen ohjelma on ensimmäinen kokonaisvaltainen kielipoliittinen ohjelma, jossa on huomioitu muut Suomessa puhutut kielet kuin kansalliskielet.
Ilahduttavaa on, että romanikielen ja karjalan kielen elvytyksessä on otettu edistysaskeleita. Romanikielen elvytysohjelma julkaistiin vuonna 2022, ja karjalan kielen elvytysohjelma keväällä 2025. Myös suomenruotsalaisen viittomakielen elvytysohjelma julkaistiin niin ikään syksyllä 2025. Opetus- ja kulttuuriministeriö on myös päättänyt teettää selvityksen siitä, miten viittomakielisten lasten asemaa varhaiskasvatuksessa ja perusopetuksessa voidaan vahvistaa. Selvityksen on tarkoitus valmistua vuoden 2026 loppuun mennessä.
Bästa vänner,
Näst efter kärlek, är språket det viktigaste vi kan ge våra barn. Språket är mer än ett verktyg. Det är grunden för vårt tänkande, vår identitet och vår plats i världen. Språket bär vår historia och vår kultur. Genom språket formar vi berättelser om vilka vi är. Att jobba med och för våra nationalspråk är ett jobb som tjänar varje språkbrukare i vårt land. Språkinstitutet förvaltar en mycket väsentlig del av vår identitet, historia och vårt kulturarv.
Hyvät ystävät, hyvä juhlayleisö,
2026 on kotimaisten kielten teemavuosi. Se antaa meille ainutlaatuisen mahdollisuuden nostaa esiin kielemme merkityksen – ei vain kulttuurimme ja historiamme kannalta, vaan myös tulevaisuutemme rakentamisessa. Teemavuosi muistuttaa meitä siitä, että kielemme elinvoima ei ole itsestäänselvyys. Se on jotakin, jota meidän on yhdessä vaalittava, vahvistettava ja vietävä eteenpäin.
Kotuksen työ on palvelusta koko kansakunnalle. Se on asiantuntijataho, joka huolehtii siitä, että kielemme ovat elinvoimaisia, ymmärrettäviä ja käytettävissä kaikilla yhteiskunnan tasoilla.
Haluan lopuksi onnitella ja kiittää Kotimaisten kielten keskusta tästä merkittävästä 50 vuoden työstä. Työstänne heijastuu syvä sivistyksen perinne ja vahva tulevaisuudenusko — usko siihen, että kielemme kantavat meitä myös jatkossa! Mina varmaste gratulationer till de första 50 åren!
Kiitos – tack!