Finland avlägger examen på andra stadiet under samma tid som OECD-länderna i genomsnitt

Education at a Glance 2011 presenterar för första gången information om avläggande av examina och genomströmningen på andra stadiet (gymnasier och yrkesskolor). Under den utsatta tiden, dvs. tre år, var andelen studerande som inlett sina studier 2002 och som avlagt examen på andra stadiet 69 procent, vilket i stort sett är medelnivå inom OECD-länderna. I genomsnitt 68 procent av studerande i OECD-länderna slutförde sina studier.

Flickor slutför sina studier oftare än pojkar. Inom gymnasieutbildningen slutför fler sina studier än inom yrkesutbildningen. Trots det var antalet slutförda examina bland finländska pojkar (67 procent) högre än medeltalet bland pojkarna i OECD-länderna (63 procent). Flickornas genomströmning (77 procent) var på medelnivå bland flickorna i OECD-länderna (78 procent).

Det kan finnas flera orsaker till att det drar ut på tiden med att avlägga examen. Därför tog man också med personer som avlade examen två år efter den utsatta tiden. Dåsteg andelen personer som avlagt sin examen på andra stadiet till 80 procent. I OECD-länderna var genomsnittet för personer som avlade sin examen två år senare än den utsatta tiden 81 procent. I Luxemburg stiger andelen med 30 procent i och med de två extra åren, och i Spanien med 20 procent.

Men tanke på skillnader i skolsystemen bör jämförelsen ses som riktgivande.


Det går att minska på barns socioekonomiska inverkan på inlärningsresultat

I publikationen Education at a Glance 2011 jämför man den socioekonomiska bakgrundens inverkan på inlärningsresultaten på basis av PISA-resultaten och konstaterar att läskunnigheten varierar stort enligt vilken socioekonomisk bakgrund man har, särskilt i Nya Zeeland och i Frankrike. Personer från en lägre socialgrupp klarar sig sämre än andra. Även personer med invandrarbakgrund uppvisar sämre resultat än elever i genomsnitt. Inom hela OECD är sannolikheten för första generationens invandrare att kunskapsmässigt placera sig i den sämre fjärdedelen dubbel jämfört med barn som är födda i landet.

Inom OECD-länderna är ca en tredjedel av personerna som löper risk för att marginaliseras (elever som enligt PISAs index för ekonomisk, social och kulturell ställning placerar sig i den sämre fjärdedelen) personer som uppvisar bättre inlärningsresultat än den socioekonomiska bakgrunden förutspår. Flickor med en sämre bakgrund uppvisar betydligt bättre inlärningsresultat än pojkar enligt vad som förväntas med tanke på bakgrunden. Av flickor från de lägre socialgrupperna var det 40 procent, och bland pojkarna bara 23 procent, som översteg förväntningarna i mätningarna av läskunnighet.

Trots att sambandet mellan inlärningsresultaten och elevens bakgrund är uppenbar i alla länder, finns det avsevärda skillnader mellan länderna i fråga om graden av avhängighet. I fyra av länderna eller områdena som placerar sig högt i PISA -undersökningen, Shanghai-Kina, Sydkorea, Finland och Kanada är den socioekonomiska inverkningen på PISA-resultaten mindre än OECD:s genomsnitt. Därför kan man anta att landets utbildningssystem har betydelse för inlärningsresultatet. Det går alltså att förmildra den negativa inverkan som barnens sociala bakgrund kan ha på inlärningsresultaten.

Utbildning ökar inkomsten

I Finland var det 39 procent av personer i åldern 25-34 och 37 procent av personer i åldern 25-64 som har slutfört studier på högskolestadiet. Med i beräkningen är personer som genomgått utbildning på institutnivå, vilket särskilt inverkar på den relativa andelen av hela den vuxna befolkningen som slutfört studier på högskolestadiet. Finländska unga placerar sig på 18 plats av OECD-länderna i fråga om utbildningsnivå.

Personer med högskoleutbildning i OECD-länder tjänade under 2009 i genomsnitt över 50 procent mer än personer med utbildning på andra stadiet. Oberoende av utbildningsnivå var skillnaden mellan könen väsentlig. Kvinnors lön var i OECD-länderna i genomsnitt 78 procent av männens, i Finland 79 procent. I fråga om lönejämställdhet är Slovenien det mest jämställda OECD-landet. I Slovenien är kvinnornas löner 93 procent av männens, inberäknat alla utbildningsnivåer. Också i Spanien och i Ungern översteg kvinnornas löner minst 85 procent av männens.

I Education at a Glance granskar man också lönenivån hos personer som avlagt examen efter grundstadiet på basis av den internationella yrkesklassificeringen ISCO:s kategorier. I pilotundersökningen deltar fyra länder: Storbritannien, Kanada, Finland och USA. ISCO:s nio klasser har delats upp i grövre klasser: ledning och sakkunniga, kontors- och serviceanställda, utbildade som utför fysiskt arbete, övriga arbetstagare.

Trots att personer som avlagt högskoleexamen arbetar inom samma yrkesgrupp som personer som avlagt en lägre examen, fick de ofta högre lön än personer med lägre utbildning. Detta beror antagligen på att de på grund av sin utbildning förutsattes kunna hantera ett bredare spektrum av uppgifter och att de på ett bättre sätt kan anpassa sig till krav som förändras. Skillnaden till särkilt lednings- och krävande sakkunniguppgifter var ändå så stor att uppgifternas mångsidighet inte kan ses som den enda orsaken. De preliminära resultaten för de fyra länderna pekar på att skillnaderna till stor del beror på branschen eller företagets storlek. Personer med högre utbildning arbetar inom sådana branscher och inom sådana större företag som kan erbjuda bättre inkomster.

Tabell över hur examina på andra stadiet avläggs inom utsatt tid enligt utbildningsform i OECD-länderna (på finska, pdf)
 
Ytterligare information:
- utbildningsrådet Matti Kyrö (Utbildningsstyrelsen), tfn 040 348 7124
- konsultative tjänstemannen Ville Heinonen (undervisnings- och kulturministeriet), tfn 040 7179272
- www.oecd.org

Publikationen Education at a Glance 2011 (ISBN 978-92-64-11420-3) kan beställas via Suomalainen kirjakauppa www.suomalainen.com