Studiestödet reformeras

Praxis för beviljande av studiestöd skall enligt förslaget ändras så att nya studerande som inleder studier med avsikt att avlägga lägre och högre högskoleexamen först beviljas studiestöd för att avlägga lägre högskoleexamen. Efter avlagd kandidatexamen beviljas studiestöd för studier med avsikt att avlägga högre högskoleexamen. Ändringen skulle garantera att stödtiden räcker till för studierna. En examen i två steg uppmärksammas också i och med att maximitiden för stöd kan förlängas enligt prövning.

För att uppmuntra till regelbundna studier föreslår man att uppföljningen av hur högskolestudierna framskrider effektiveras och att praxis för uppföljningen förenhetligas. Gränsen på 4,8 studiepoäng per stödmånad som i nuläget används vid uppföljandet av studieframgången höjs till fem studiepoäng och i fortsättningen fäster man större uppmärksamhet vid att studierna framskrider regelbundet genom att uppföljningen på ett mera omfattande sätt även täcker det föregående läsårets prestationer.

Ändringar föreslås också i hur studiestödsmånaden utnyttjas och i beviljandetav statsborgen för studielån. Syftet med ändringarna är att uppmuntra studerande att använda studiestödet som helhet så att studiestödets nivå räcker till för att säkra en utkomst under hela studietiden. Enligt förslaget ändras definitionen på en stödmånad ändras så att studiestödstid förbrukas även om en högskolestuderande enbart lyfter bostadstillägget. Studerande uppmuntras att ta studielån för finansiering av sina studier genom att statsborgen för studielån beviljas alla högskolestuderande som är berättigade till det i samband med beviljandet av studiepenning utan särskild ansökan. Studielånets trygghet som studiefinansieringsform förbättras genom att inkomstgränsen för studielånets ränteunderstöd höjs med 54 procent. På så sätt kan en person som avlagt examen, men har låg inkomst och obetalt studielån få räntorna betalda av staten, förutsatt att låntagaren har haft en skattebelagd inkomst som i medeltal inte överstiger 1 195 euro per månad.

För att studiestödet bättre ska räcka till föreslår man att man frångår den särskilda ekonomiska behovsprövningen för lön för arbetspraktik eller inlärning i arbetet samt för stipendium från läroanstalten. Rätten till statsborgen för studielån utvidgas så att den också kan beviljas utan behovsprövning som grundar sig på föräldrarnas inkomster till 18 år fyllda gymnasieelever som bor självständigt - dvs. på samma grunder som för studerande vid yrkesläroanstalter. Maximibeloppet för statsborgen för studielån höjs till 600 euro per månad för studier utomlands.

För att främja tillgängligheten till utbildning föreslås rätten till skolresestöd utvidgas till studerande som avlägger fristående examen inom den grundläggande yrkesutbildningen och till vissa andra yrkesutbildningar, samt att begränsningarna som gäller beviljandet av skolresestöd luckras upp. Enligt förslaget skall skolresestöd beviljas för en längre tid än nio månader per år om studierna kräver det.

Målet med lagförslaget är att förbättra förutsättningarna för de studerande att använda studiestödet planenligt så att stödtiden skall räcka till för studier på heltid under studiestödstiden. Förslaget hänför sig till statens budgetproposition 2011. Avsikten är att lagen träder i kraft 1.8.2011.

- - -

^a kan höjas på grund av föräldrarnas inkomster
^b kan sänkas på grund av föräldrarnas inkomster

Maximibeloppet för statsborgen för studielån för myndiga studerande är 300 euro per månad och för studerande under 18 år 160 euro per månad. Statsborgen för en som idkar andra än högskolestudier utomlands är 360 euro per månad och för en som studerar på högskolenivå utomlands 440 euro per månad.

Bostadstillägget är 80 % av de godkända boendeutgifterna. Boendeutgifter som beaktas är högst 252 euro per månad.


Ytterligare information:
- regeringssekreterare Piritta Väinölä (UKM), tfn 09 160 77443, 040 152 790
- konsultativa tjänstemannen Virpi Hiltunen (UKM), tfn 09 160 77034, 040 578 6991