Kvalitetsprisen för kulturtidskrifter till Ny Tid och Särö

Enligt kulturminister Paavo Arhinmäki står mediebranschen ofta inför nya utmaningar, eftersom branschen digitaliseras och man inte har hunnit utveckla nya förtjänstmodeller i samma takt.

?Jämfört med kommersiell media har kulturtidskrifterna ändå alltid varit i en annan ställning. De har alltid arbetat med knappa resurser. Kulturtidskrifterna behöver skribenter, illustratörer, fotografer, layoutare, redigerare, chefredaktörer och utgivare på samma sätt som andra tidningar. Arbetet som utförs vid kulturtidskrifter är värderfullt journalistiskt arbete. Människorna där innehar ofta en djup och exceptionell kunskap om något specialområde såsom konst, filosofi, vetenskap, någon idé eller livsåskådning?, sade Arhinmäki.

Enligt Arhinmäki upprätthåller kulturtidskrifterna en oerhört viktig och mångstämmig samhällelig diskussion i Finland.

?Kulturtidskrifterna tjänar sina läsare på ett mycket mångsidigt sätt, men deras existens är också viktig för tidskriftsmakarna själva. Tidskriften är för många en hobby och passion som man sysslar med vid sidan av lönearbetet. Få kulturtidskrifter ärekonomiskt lönsamma. Jag anser ändå att det hör till deras natur – det är därför det finns ett statligt stödsystem?.

Enligt Arhinmäki är utgivning av kulturtidskrifter redan i sig en kulturgärning.

Prismotiveringar:

Ny Tid

Ny Tid grundades 1944 som en del av den folkdemokratiska rörelsen under namnet Folktidningen (senare Folktidningen Ny Tid). Banden till DFFF och senare till Vänsterförbundet har blivit svagare med tiden. Under övergången mellan 1980- och 90-talet frigjorde sig tidningen helt från partiet och blev en självständig kulturtidskrift. Sedan 1991 ges Ny Tid ut av det läsarägda bolaget Tigertext Ab.

Tidningen kallar sig öppet ?vänstertidning?. Begreppet vänster är för tidningen nyfikenhet och öppet intresse för aktuella händelser, inte partipolitik. Brechts ironiska ord passar bra in på tidningen: ?Vi satte oss bland de som hade fel, eftersom alla andra platser var upptagna?. Tidningen är enligt sin tradition fortfarande ?på fel sida?, den är kritisk, analytisk, den för en dialog och är villig att förnya sig. Redan på 60- och 70-talet var tidningen bland de första att föra fram miljö- och kvinnofrågor i diskussionen i Finland. Senare har den aktivt följt med det socialistiska systemets förfall och dess följder, de globaliseringskritiska rörelserna, hur en ny internationell ordning kommit till, flyktingströmmar samt Europas sociala uppbyggnad. För att citera Horace Engdahl: ?Ny Tid är det enda massmedium på svenska som tagit på allvar den sensationella idén att Europa betyder hela Europa och inte endast väst.?

Bakom Ny tid står inte bara en skicklig redaktion, utan också ett brett och hängivet nätverk av korrespondenter som alltid har ansett det vara en ära att få vara en del av Ny Tid. Tidningen har fungerat och fungerar som en plantskola för författare och redaktörer. Många skribenter som senare blivit kända har blivit publicerade första gången i Ny Tid. Nämnas kan till exempel Jörn Donner och Tove Jansson; mumintrollen debuterade i Ny Tid redan 1947.

Kulturredaktionen vid Helsingin Sanomat beskriver Ny Tid som Finlands ?oftast utkommande kulturtidning?. Denna beskrivning gör inte riktigt rättsvisa åt Ny Tid; det är en mer än ofta (varje vecka) utkommande kultur- eller opinionstidskrift. Den för läsaren till en fruktbar och mångsidig jordmån där en levande kultur och en förståelse för den egna tiden kan växa.

Särö

Särö är en litteratur- och kulturtidskrift som grundades 2006 och utkommer fyra gånger per år. Tidningen publicerar särskilt skönlitterära texter av nya poet- och prosaistförmågor, men till medarbetarstaben kan också nämnas kända författare och poeter från Maria Peura till A.W. Yrjänä.

Förutom ordkonst innehåller Särö bl.a. kritik, kolumner, essäer och serier. Det som publiceras väljs inte på basis av vad det talas mest om i litterära kretsar för tillfället, snarare tvärtom: vad eller vem har hamnat i skymundan, vad är på riktigt intressant? I Särö behandlas inte bara litteratur, utan också filmkonst och teater. Tidningen har till och med en egen veteskaplig avdelning.
Varje nummer har ett lockande tema. Den gästande chefredaktören Silvia Hossein stod bakom den färska numret Oi Iran! som på ett sällsynt sätt öppnade fönster mot den iranska kulturen. Det mörka grafiska uttrycket ger Särö en egen stämning.

Tidningen ges ut av Kirjallisuus- ja kulttuuriyhdistys Särö ry i Helsingfors. Gänget bakom tidningen kommer till stor del frön Östra Nyland. Tidningens chefredaktören Mark Mallon och den visuella redaktionssekreteraren Sanna Saastamoinen är bosatta i Berlin.

Ytterligare information: kulturrådet Laura Mäkelä, UKM, tfn 0295 3 30222