Arbetsgruppen för utbildning för hållbar utveckling: Hållbar utveckling blir viktig fokusering i utbildningspolitiken

Arbetsgruppen anser att visionen för det finländska utbildningssystemet är att alla individer kan arbeta för en hållbar utveckling som möter dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Målet är att fostra människor som är engagerade och motiverade för en hållbar livsstil och som utvecklar sina kunskaper om hållbar utveckling och hur den främjas inom ramen för livslångt lärande. För att målet ska nås föreslår arbetsgruppen dels en allmän policy, dels specifika åtgärder för de olika utbildningssektorerna. Till den allmänna policyn hör bl.a. institutionella åtaganden för en hållbar utveckling på politisk, normativ och praktisk nivå, integrering av aspekten hållbar utveckling på alla utbildningsnivåer, utbildning för personalen i skolor, läroanstalter och högskolor samt tvärvetenskaplig undervisning. Den allmänna policyn omfattar också åtgärder för att utveckla nättjänster, skapa nätverk och öka medborgarnas möjligheter att delta i frågor som gäller hållbar utveckling.



Målet för den allmänbildande utbildningen för hållbar utveckling är enligt arbetsgruppen att fostra miljömedvetna medborgare som engagerar sig för en hållbar livsstil. Arbetsgruppen konstaterar att ett helhetsperspektiv på undervisningen och en tätare växelverkan med det omgivande samhället är centrala utmaningar i läroplansreformen när vi tänker på en hållbar utveckling. Skolorna behöver nya verksamhetsmodeller, partnerskap och samarbetsformer om lärandemiljön ska kunna utvidgas till det kringliggande samhället. Arbetsgruppen föreslår att man i den allmänbildande utbildningen utvecklar samarbetsmodeller och sprider information om modeller som gett goda resultat. Målet för 2014 är att alla elever erbjuds möjligheter till deltagande och inflytande i skolan och att alla skolor har fungerande former för samarbete med andra aktörer inom samma livsmiljö.

I yrkesutbildningen är hållbar utveckling ett av bedömningskriterierna i yrkesproven. Arbetsgruppen föreslår en uppföljning av hur en hållbar utveckling i och med yrkesproven kommer till synes i olika yrkesfunktioner fram till 2014. I yrkesutbildningen på natur- och miljöområdet är målet för 2014 att läroanstalterna inom branschen blir regionala resurscentrum för miljökompetens och hållbar utveckling.

Arbetsgruppen föreslår att alla yrkeshögskolor skall bygga alla utbildningsfunktioner på hållbar utveckling före utgången av 2009. De anställda och de studerande bör medvetet kunna förverkliga principerna för hållbar utveckling både i studierna och i FoU-verksamheten. I synnerhet lärarna bör få bättre möjligheter att utveckla sin sakkunskap ur perspektivet hållbar utveckling i undervisningen. I syfte att höja kompetensen i hållbar utveckling måste lärarnas utbildning skyndsamt kompletteras, anser arbetsgruppen.

Arbetsgruppen föreslår att man i universiteten utreder möjligheterna att integrera frågor kring hållbar utveckling i undervisningen och forskningen och försöka ta in dessa frågor i examina och forskningsprojekt. Arbetsgruppen föreslår vidare att varje universitet före 2012 har åtminstone ett universitet som de bedriver utvecklingssamarbete med och som det stöder vid utvecklingen av den vetenskapliga verksamheten och utbildningen.

I fråga om det fria bildningsarbetet föreslår arbetsgruppen att hållbar utveckling beaktas i vuxenutbildningen som en nyckel till ett fungerande demokratiskt samhälle. Studierna skall ge medborgarna redskap att kritiskt utvärdera olika lösningar som hänför sig till hållbar utveckling samt olika lokala och globala lösningar och träffa sina personliga val utifrån dem. Under 2006-2012 gäller det att särskilt lyfta fram aspekten social och kulturell hållbar utveckling.

Arbetsgruppen konstaterar att principerna för hållbar utveckling bör påverka forskningen genom integrering. Forskningens resultat bör bedömas och värderas också med tanke på främjandet av en hållbar utveckling. Den naturvetenskapliga grundforskningen avseende en hållbar miljö bör förstärkas. Även inom samhällsvetenskaperna, de ekonomiska vetenskaperna, kulturvetenskaperna och hälsovetenskaperna behövs grundforskning i hållbar utveckling. En utmaning utgör forskningens genomslagskraft, dvs. hur man skall få ut forskningskunskapen till medborgarna och beslutsfattarna så att den styr medborgarnas beteende samt det politiska och ekonomiska beslutsfattandet i riktning mot hållbar utveckling. För ökad genomslagskraft i forskningen bör de som utnyttjar forskningskunskapen tas med i forskningsprocessen redan i planeringsskedet.

Arbetsgruppen föreslår att det tillsätts en uppföljningsgrupp med uppgift att genomföra och följa upp Finlands nationella strategi för utbildning för hållbar utveckling. Gruppen skall också organisera den nationella och internationella rapporteringen.

Arbetsgruppens rapport innehåller också Finlands verksamhetsplan för programmet Baltic 21 E; planen baserar sig på den försöksfas i utbildningen för hållbar utveckling som genomfördes 2002-2005 och täckte hela utbildningssystemet. Riktlinjerna för den nationella strategin under årtiondet för utbildning för hållbar utveckling baserar sig i hög grad på arbetsgruppens riktlinjer för verksamhetsplanen för Baltic 21.

-- -- --

Ytterligare information: arbetsgruppens ordförande, undervisningsrådet Monica Melén-Paaso, tfn (09) 160 77439, GSM 0400 940 664 och Unesco-kommissionens generalsekreterare, kulturrådet Zabrina Holmström, tfn (09) 1607 7386

>> Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2006:6
>> Information om FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling (2005-2014)