Arbetsgrupp presenterar alternativ för studiestödets strukturella utveckling
Målet med förslagen är att förbättra studiestödets användbarhet samt att möjliggöra målinriktade studier på heltid och avläggande av examen på utsatt tid.
En arbetsgrupp som har berett studiestödets strukturella utveckling överräckte sin promemoria till kultur- och idrottsminister Paavo Arhinmäki på tisdagen 18.12. Arbetsgruppen har enligt uppdraget berett strukturella ändringar i studiestödet som beviljas på dels andra stadiet, dels för högskolestudier.
Arbetsgruppen anser att studiestödets tillräcklighet kan förbättras genom att, förutom den redan överenskomna åtgärden att binda studiestödet till ett index, att höja hyresgränsen för bostadstillägget, att höja statsgarantin för studielånet samt genom att ta i bruk en försörjarhöjning i anslutning till studiepenningen. Dessa lösningsalternativ ökar enligt förslaget den studerandes disponibla medel så att studier på heltid blir möjliga.
Enligt förslaget bör man frångå den förminskande effekt som föräldrarnas inkomster har på studiestödet då studiestöd beviljas studerande i åldern 18-19, som studerar på andra stadiet och som bor självständigt. Den här åtgärden kan förverkligas stegvis. Därutöver finns det skäl att förtydliga vissa grunder för hur studiestödstiden fastställs på andra stadiet.
Alternativen för stöd som beviljas för högskolestudier är att begränsa utbetalning av studiestöd till ett visst bestämt antal läsår, att begränsa ett studiepenningsbetonat studiestöd till den utsatta tiden samt att ta i bruk studielånsersättning eller läsårsbelöning för studerande som inlett sina studier från och med 1.8.2014 och framåt.
De flesta lösningsförslagen förutsätter till en början ökningar i studiestödsanslagen. Anslagsökningarna kunde finansieras med de nyallokeringar som de strukturella förändringarna möjliggör och genom att frångå rätten att i beskattningen dra av studielånsräntorna.
Minister Arhinmäki tackade arbetsgruppen och sade att en radikal förändring av det nuvarande, fungerande studiestödssystemet vore kortsiktig politik: ? Till exempel skulle en ökad betoning på lån öka olikvärdigheten mellan studerande och troligtvis göra att fler studerande arbetar, vilket i sin tur skulle leda till förlängda studietider. I egenskap av studiestödsansvarig minister kan jag inte vara med om att stöda en sådan utveckling. Studiestödssystemet bör utvecklas på basis av den nuvarande strukturen.?
Arhinmäki tog i sitt tal även fram studiestödsmodellen, som gemensamt skapats av alla studerandeorganisationer och som han ser som en fungerande grund för fortsatt arbete med utvecklandet av studiestödssystemet.
Förutom undervisnings- och kulturministeriet finns finansministeriet, Folkpensionsanstalten, studentorganisationerna samt regeringspartierna representerade i arbetsgruppen.
Arbetsgruppens förslag till studiestödets strukturella utveckling (sammandrag på svenska)
Ytterligare information:
konsultativa tjänstemannen Virpi Hiltunen (UKM) tfn 0295 3 30110
specialmedarbetare Minna Kelhä (UKM) tfn 0295 3 30151