Ändringar vid årsskiftet inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde

  Bestämmelser som gäller intensifierat och särskilt stöd träder i kraft. De ändringar i bestämmelserna om intensifierat och särskilt stöd som fastställs i lagen om grundläggande utbildning träder i kraft 1.1.2011. Syftet är att stärka elevens rätt till systematisk tidig och förebyggande inlärning och till intensifierat stöd under uppväxten. För elever som under en längre tid behöver stöd samt utvidgat stöd fattas beslutet om särskilt stöd på samma grunder som idag. I beslutet om särskilt stöd ska anordnandet av undervisningen för eleven och de stödtjänster som han eller hon behöver bestämmas exaktare än vad som nu är fallet. Anordnaren av undervisning kan ta i bruk läroplaner med de nya bestämmelserna den 1 januari 2011, dock senast den 1 augusti 2011. Ungdomslagen reformeras I och med ungdomslagsreformen (693/2010) preciseras bestämmelserna om den lokala ungdomspolitiken. Enligt förslaget skall det i kommunerna framöver finnas ett koordinerande nätverk för vägledning av och tjänster för unga. Nätverkat innefattar representanter för undervisnings-, social-, hälsovårds- och ungdomsväsendet samt arbets- och polisförvaltningen. Nätverket kan kompletteras med andra myndigheter och skall fungera i samarbete med andra samfund som erbjuder tjänster för unga. Flera kommuner kan vid behov bilda ett gemensamt nätverk. Nätverket tar sig inte an enskilda unga personers angelägenheter. Nätverkets målgrupp är alla unga som bor i kommunen. I lagen finns fyra skilda uppgifter inskrivna om styrnings- och servicenätverken för unga. Enligt förslaget införs i lagen också bestämmelser om uppsökande ungdomsarbete. Syftet är att nå unga som är i behov av stöd och att hjälpa de unga att anlita tjänster och annat stöd som främjar deras uppväxt och självständighetsprocess. Tjänsten ska också främja de ungas möjligheter till utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Kommunen kan vid behov ordna uppsökande ungdomsarbete. En bestämmelse om situationer då vissa myndigheter bör utlämna unga personers identifierings- och kontaktuppgifter till det uppsökande ungdomsarbetet tas in i lagen. Information ska enligt förslaget utlämnas t.ex. i en situation där den unga inte fortsätter studera efter grundskolan eller avbryter sina studier. Samma gäller om en ung person under 25 år avbryter sina yrkesskole- eller gymnasiestudier samt unga som inte förmår fullgöra eller avbryter sin värnplikts- eller civiltjänstgöring. Man kan också låta bli att utlämna uppgifter om den unga om man på basis av den information man har bedömer att den unga på ett helhetsmässigt plan inte få hjälp av att man ger ut uppgifterna. Också andra myndigheter har rätt att ge ut den ungas uppgifter till det uppsökande ungdomsarbetet om man på basis av myndigheternas information bedömer att den unga är i akut behov av hjälp. Den unga blir på förhand informerad om möjligheten att uppgifterna utlämnas, och om det gäller en minderårig informeras även vårdnadshavaren. Det uppsökande ungdomsarbetet stärker möjligheten till tidigt stöd för unga. Om en barnskydds anmälan måste göras om den unga ges uppgifterna inte vidare till det uppsökande ungdomsarbetet. Statsrådets förordning om vissa genomsnittliga priser per enhet för undervisningsväsendet 2011 som står som grund för statsfinansieringen Det genomsnittliga priset per enhet per studerande är 6136,17 euro för gymnasiet, 10 624,23 euro för den yrkesinriktade utbildningen samt 7 681,66 euro för yrkeshögskolorna. Inom den grundläggande konstundervisningen är der fastslagna priset per enhet per undervisningstimme 70,10 euro. inom medborgarinstituten är det fastslagna priset per enhet per undervisningstimme 78,37 euro. Ändringar i systemet inom utbildningskommissionen Systemet inom utbildningskommissionen ändras. Utbildningskommissionerna ska enligt förslaget vara expertorgan på kvalitativ prognostisering. Systemet ska bestå av en styrgrupp för utbildningskommissionerna, utbildningskommissioner som företräder de olika utbildningsområdena samt expertgrupper som kompletterar dessa och utses för en viss tid. Förslaget ändrar systemet inom utbildningskommissionen på så sätt att en styrgrupp utses som ett nytt expertorgan som underlyder undervisnings- och kulturministeriet. Utbildningskommissioner slås ihop och antalet minskar med åtta stycken till 26. Styrgruppen kan tillsätta kompletterande expertgrupper. Måltidsstödet för högskolestuderanden stiger Måltidsstödet för högskolestuderanden stiger med 0,10 euro till 1,77 euro och extraunderstödet för en studentrestaurang utanför högskolans utrymmen stiger från 0,16 euro till 1 euro från och med 1.1.2011. Flera konstnärspensioner 2011 Antalet statliga konstnärspensioner ökar med motsvarande 16 fulla pensioner 2011. Totalt kan 51 nya pensioner beviljas, ännu 2010 var antalet 35. Antalet konstnärspensioner har för första gången stigit sedan antalet från och med början av 1990-talet gradvis sjönk från 65 fulla pensioner till den nuvarande nivån. Samtidigt flyttas anslagen för pensioner i statsbudgeten till undervisnings- och kulturministeriets huvudklass. Pensionen kan beviljas som full pension eller som delpension. År 2010 fick 42 sökande full ellerdelpension vilket var under tio procent av de sökande. 480 personer söker konstnärspension för 2011. Tio år tidigare var antalet ansökande drygt 300, vilket betyder att antalet sökande har stigit med över 50 procent från början av 90-talet. Socialskyddsreformen för stipendiaterna har inte ersatt behovet av extra konstnärspension. Socialskyddsreformen har inte hunnit inverka på de stora åldergrupper av konstnärer som nu går i pension. Pensionerna är en del av stödet till konstnärerna. De möjliggör en fortsatt konstnärlig verksamhet för många äldre konstnärer. I slutet av 2009 utbetalades totalt 1049 konstnärspensioner Undervisnings- och kulturministeriet beviljar konstnärspensionen. Centralkommissionen för konst och statens konstkommissioner bedömer de sökandes konstnärliga meriter. Vid beviljandet av pensionen beaktas den sökandes förmögenhetsförhållanden och utkomstmöjligheter. Statens konstverkskommission tillsattes för perioden 2011-2013. Kommissionen återgår till att vara en del av Statens konstmuseum. Undervisnings- och kulturministeriet har tillsatt statens konstverkskommission för perioden 2011-2013. Kommissionens ordförande är ledande experten, arkitekten Kristiina Koskiaho vid Senatfastigheter. Medlemmar är ansvarig konservator Siukku Nurminen vid Statens konstmuseum, fotokonstnär Veli Granö, målaren Irmeli Mäkilä, konstgrafikern Arto Nurro, konstnären Silja Puranen, bildkonstnären, mediakonstnären Jani Ruscica och bildhuggaren Kimmo Schroderus. Kommissionen har som uppgift att skaffa och placera konstverk i statens fastigheter, byggnader som är i statens bruk. Kommissionen, som grundades 1956, flyttas från och med 1.1.2011 från Centralkommissionen för kont till Statens konstmuseum. Kommissionen har också som uppgift att sköta statens konstsamling som för nuvarande innehåller nästan 13 000 verk. 1 100 000 euro har i statens konstbudget för 2011 riktats till anskaffningar och skötsel av samlingen. Nyttanslag för att stöda samisk språkbadsverksamhet Enligt statsrådets utvecklingsprogram för barn- och ungdomspolitik kommer ministeriet från och med ingången av 2011 att understöda samisk kultur- och språkbadsverksamhet med ett nytt anslag. Anslaget kan användas för verksamhet som försiggår på enaresamiska, skoltsamiska och nordsamiska. Anslaget uppgår år 2011 till 350 000 euro.