Regeringen föreslår kompletteringar i budgetpropositionen för 2026

Torsdagen den 20 november lämnade regeringen en proposition om komplettering av budgetpropositionen för 2026 till riksdagen. I propositionen ingår bland annat förslag som hänför sig till nya trafikprojekt och stöd till Ukraina. Inkomstposterna sänks med 189 miljoner euro i den kompletterande budgetpropositionen. Behovet av anslag ökar med 455 miljoner euro.

Regeringens investeringsprogram

I den kompletterande budgetpropositionen föreslås sammanlagt cirka 303 miljoner euro i nya fullmakter och anslag för regeringens tidsbundna investeringsprogram. De nya anslagen för 2026 utgör cirka 98 miljoner euro av detta belopp. Fullmakterna och anslagen för investeringsprogrammet stiger i och med den kompletterande budgetpropositionen till sammanlagt 4,2 miljarder euro. Investeringsprogrammet uppgår i sin helhet till något under 4,6 miljarder euro, varav cirka 0,3 miljarder euro finansieras inom ramen och resten i huvudsak med kapitalinkomster.

Som en del av investeringsprogrammet föreslås att följande trafikledsprojekt inleds:

• För genomförande av projektet dubbelspår Limingo–Uleåborg föreslås en fullmakt på 199 miljoner euro och ett anslag på 10 miljoner euro.
• För förbättring av riksväg 4 vid Vestonmäki (Joutsa, Toivakka) föreslås en fullmakt på 18 miljoner euro och ett anslag på 2 miljoner euro.
• För genomförande av överdäckningsprojektet i Kuppis föreslås ett anslag på 3,25 miljoner euro.
• För planering av landsväg 152 Tavastehusleden–Tusbyleden (ringväg IV) föreslås ett anslag på 2,5 miljoner euro.
• För planering av projektet för en planskild anslutning vid Vuohimäki på stamväg 51 föreslås ett anslag på 0,4 miljoner euro.

Regeringen har beslutat att i investeringsprogrammet inkludera också den investering i en höjning av utbildningsnivån som regeringen kom överens om vid sin halvtidsöversyn i våras samt projekt som förbättrar kontinuiteten i vården inom välfärdsområdena. Dessutom ska det i investeringsprogrammet inkluderas sådana investeringar i artificiell intelligens och digitalisering som avses förbättra produktiviteten inom den offentliga förvaltningen. Sammanlagt ökar dessa projekt anslagsbehovet med 150 miljoner euro, vilket täcks genom att använda statens egendom utan att öka upplåningen. Åtgärderna fördelas enligt följande:

• Antalet nybörjarplatser vid högskolorna ökas som en engångsåtgärd 2026. För nybörjarplatser och studiestödsutgifter i anslutning till dem föreslås cirka 11 miljoner euro 2026 och sammanlagt cirka 44 miljoner euro 2026–2028. De nya nybörjarplatserna riktas till examina inom branscher som stöder den ekonomiska tillväxten, såsom kärn- och energiteknik. 
• För personer som utexaminerats från andra stadiet och blivit utan högskoleplats införs en avgiftsfri studiesedel på 30 studiepoäng, som kan användas vid öppna universitetet eller öppna yrkeshögskolan. För detta föreslås 18,6 miljoner euro 2026 och sammanlagt cirka 56 miljoner euro 2026–2028.
• För välfärdsområdenas tidsbegränsade projekt för utveckling av husläkar-, vårdteam- och yrkesutövarmodeller föreslås 40 miljoner euro för 2026. Minst hälften av detta anslag ska användas till nya utvecklingsprojekt som bygger på yrkesutövarmodellen.
• För investeringar i artificiell intelligens föreslås ett tillägg på 10 miljoner euro för 2026 för finansministeriets utgifter för utveckling av arbetssätten och digitaliseringen.

Satsningar på bland annat stödet till Ukraina och trafiken

Det föreslås ett anslag på 100 miljoner euro för Finlands deltagande i Natos PURL-initiativ till stöd för Ukraina (Prioritized Ukraine Requirements List) som ska användas till att finansiera anskaffningar av försvarsmateriel från Förenta staterna. För det civila materiella biståndet till Ukraina och transportkostnaderna för det föreslås dessutom ett tillägg på 5 miljoner euro.

För genomförande av projektet riksväg 9 Tammerfors–Orivesi, fas 1, på vägavsnittet Alasjärvi–Käpykangas föreslås en fullmakt på 109 miljoner euro och ett anslag på 22 miljoner euro. 

För anskaffning av en ny isbrytare föreslås ett anslag på 10,6 miljoner euro, eftersom fullmakten att anskaffa den ingår i den tredje tilläggsbudgeten för 2025.

För köp av tjänster inom flygtrafik föreslås ett tillägg på 8,9 miljoner euro.

För kapitalisering av Flygbanan Ab och Östbanan Ab föreslås ett anslag på sammanlagt 7 miljoner euro för finansiering av planeringskostnaderna för projekten 2026. Anslaget är återföring av anslag som tidigare återtagits.

För inledande av persontågstrafik mellan Torneå och Haparanda föreslås 1,9 miljoner euro och för persontågstrafiken mellan Helsingfors och Hangö 0,8 miljoner euro. Tilläggen genomförs som en överföring från anslagen för basunderhållet av transportinfrastrukturen. 

Preciseringar i tidigare beslut

Det föreslås att den företagsstödsbesparing på 7,8 miljoner euro som inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde har riktats till bland annat produktionsstödet inom filmbranschen återtas och i huvudsak omfördelas. Som ersättande sparåtgärder föreslås följande:

• Universitetens och yrkeshögskolornas finansiering minskas med sammanlagt 2,9 miljoner euro.
• I utgifterna för utveckling av arbetssätten och digitaliseringen inom statsförvaltningen görs ett avdrag på cirka 2,4 miljoner euro.
• Utrikesministeriets husbyggnadsutgifter minskas med 1,2 miljoner euro.
• I de understöd som beviljas för främjande av digitalisering inom grundläggande utbildning, småbarnspedagogik och fritt bildningsarbete görs ett avdrag på lite under 0,4 miljoner euro. 

Det föreslås att fullmakten på 100 miljoner euro för kapitalisering av Finlands Industriinvestering Ab ändras till ett anslag på 50 miljoner euro.

Det föreslås att den statliga finansieringen av FPA:s prövningsbaserade rehabilitering minskas med 2,34 miljoner euro.

Den så kallade norska modellen för stödet för hemvård av barn kommer inte att införas vid ingången av 2026, vilket minskar anslagsbehovet med sammanlagt 1,7 miljoner euro.

Ett urval andra ändringar och anslagsökningar

Det föreslås att uppgifterna inom statsrådets kommunikation samlas från ministerierna till statsrådets kansli från och med den 1 juli 2026. Det föreslås att sammanlagt 5,3 miljoner euro överförs från ministeriernas omkostnader till statsrådets kanslis omkostnader 2026, vilket motsvarar hälften av det årliga anslag som är föremål för överföringen.

Det föreslås en fullmakt på 10 miljoner euro för underhåll, grundlig renovering och utveckling av lokalerna i sanatoriet i Pemar. Fullmakten är delvis villkorlig så att det krävs motsvarande privata satsningar. Detta föranleder ett anslagsbehov på 1,5 miljoner euro 2026.

Den helhetsbedömning av FoU-finansieringen som ingick i den egentliga budgetpropositionen behöver kompletteras eftersom medel delvis kommer att överföras till ett nytt försvarstema på grund av en programändring inom EU:s strukturfonder. Därför föreslås det för Geologiska forskningscentralen en fullmakt på 37 miljoner euro för genomförandet av forskningsinfrastrukturen för pilotanläggningen Mintec.

Det föreslås att 12,8 miljoner euro överförs från understöden för forsknings- och utvecklingsverksamhet för att användas till innovationsstöd för skeppsbyggnad.

För Tillstånds- och tillsynsverket föreslås 3,9 miljoner euro för det nationella förfarandet med företräde vid tillståndsbehandlingen i fråga om investeringsprojekt för grön omställning samt för förfarandet med företräde vid tillståndsbehandlingen i fråga om vissa av EU:s strategiska projekt och för verksamheten som kontaktpunktsmyndighet.

För stödåtgärder för den plötsliga strukturomvandlingen föreslås 2 miljoner euro.

För omkostnaderna för republikens presidents kansli föreslås ett tillägg på 1,5 miljoner euro.

För en volymökning när det gäller ägoregleringsverksamheten föreslås ett tillägg på 1,5 miljoner euro.

För förebyggande av spridning av afrikansk svinpest och beredskap för bekämpning av sjukdomen föreslås ett tillägg på sammanlagt 0,84 miljoner euro.

För Försvarsutbildningsföreningen föreslås som en anslagsöverföring från anskaffningar av försvarsmateriel 0,8 miljoner euro för utbildning som främjar den militära förmågan. 

Som ett led i genomförandet av programmet för östra Finland föreslås ett anslag på 0,7 miljoner euro för små och medelstora företags investerings- och utvecklingsprojekt i landskapen Kymmenedalen och Södra Karelen (fullmakten ingår i den tredje tilläggsbudgeten för 2025).

Andra faktorer som förklarar det ökade anslagsbehovet

Det föreslås att anslagen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (inklusive helheten REPowerEU) för 2026 höjs med sammanlagt cirka 106 miljoner euro, bland annat till följd av ändringar i tidsplanen för utbetalningarna. I den kompletterande budgetpropositionen ingår också vissa andra ändringar av tidsplanerna för anslagen. 

I anslaget för studiestöd föreslås ett tillägg på sammanlagt 23,6 miljoner euro. Tillägget beror på att användningen av studiestöd har ökat och på betalningsbefrielser i fråga om studielån som ska betalas med stöd av statsborgen.

Inkomstposterna sänks med 189 miljoner euro

Det föreslås att inkomstposterna sänks med sammanlagt 189 miljoner euro jämfört med budgetpropositionen. Kalkylen över skatteinkomster föreslås bli sänkt med 25 miljoner euro, vilket framför allt beror på att ikraftträdandet av höjningen av punktskatten på läskedrycker senareläggs. Skattehöjningen föreslås träda i kraft den 1 april 2026 i stället för det tidigare beräknade datumet, den 1 januari 2026, vilket minskar skatteintäkterna för 2026 med 28 miljoner euro.

Det föreslås att inkomsterna av blandad natur sänks med 164 miljoner euro. Ändringen förklaras i stor utsträckning av att intäkterna från auktioneringen av utsläppsrätter minskar med 75 miljoner euro och av att återbetalningarna 2026 från den europeiska fredsfaciliteten minskar med 158 miljoner euro på grund av ändringar i tidsplanen. Däremot föreslås det uppskattade beloppet av ränteinkomster som hänför sig till beskattningen bli höjt med 51 miljoner euro.

Statens nettoupplåning ökar med 644 miljoner euro

Det föreslås att anslagen för 2026 höjs med 455 miljoner euro, till sammanlagt cirka 90,8 miljarder euro. Med hänsyn till ändringarna i anslagen och inkomstposterna ökar statens nettoupplåning med 644 miljoner euro. Underskottet i statens budgetekonomi 2026 beräknas uppgå till sammanlagt cirka 9,3 miljarder euro. I underskottet sker en minskning av engångsnatur på cirka 2,3 miljarder euro på grund av att Statens bostadsfonds återstående kassa intäktsförs i statsbudgeten i samband med att fonden läggs ned. Intäktsföringen minskar inte statens skuldsättning eller skuldsättningen inom den offentliga ekonomin. Utan intäktsföringen skulle budgetekonomin uppvisa ett underskott på cirka 11,6 miljarder euro, vilket finansieras genom ökad skuldsättning.

Mer information: Mikko Martikkala, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 161 171, och Jussi Lindgren, finansministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 530 514