Finnish students high performers in PISA

Det huvudsakliga forskningsområdet var läskunnighet, och Finlands genomsnitt placerade sig på tredje plats direkt efter Shanghai (icke OECD-land) och Korea. De matematiska kunskaperna i Finland kom i genomsnitt på andra plats inom OECD-länderna och på sjätte plats bland alla länder som deltog. Shanghai, Singapore, Hongkong, Korea och Taiwan placerade sig före Finland. I naturvetenskapliga färdigheter uppvisade Finland det nästbästa resultatet efter Shanghai.

Läskunnigheten bland finländska unga har försämrats något, men hör fortfarande till de bästa av OECD-länderna

Det nationella genomsnittet för läskunnighet visar att läskunnigheten bland finländska unga fortfarande är i toppklass bland OECD-länderna. Jämfört med utvärderingen från år 2000 (då läskunnigheten senast var huvudområde för undersökningen), har poängen dock försämrats något. Antalet personer med lässvårigheter har ökat från 7 procent till 8 procent och antalet personer med utmärkta läskunskaper har minskat från 18 procent till 15 procent. Antalet personer med utmärkta läskunskaper är fortfarande klart större än i övriga OECD-länder i genomsnitt.

Skillnader i läsförmågans olika delskalor

När man ser på de olika delskalorna i läsförmågan kan man konstatera att de finländska elevernas kunnande klart har försämrats i informationssökning, läsförståelse och tolkning. Däremot har nivån så gott som förblivit densamma jämfört med år 2000 i delskalan för reflektion och utvärdering.

Flickorna har ett svindlande försprång i läskunnighet

I PISA 2009 utvärderingen hade flickorna bättre läsförmåga än pojkarna i alla länder. Inom OECD-länderna var Finland det land där skillnaden mellan könen var störst. Av personer med svag läskunnighet var en klar majoritet pojkar. På motsvarande sätt var flickorna i majoritet av antalet personer med utmärkta läskunskaper. Flickorna läser också betydligt mera på fritiden än pojkar.

Intresset och strategierna viktiga för läskunskapen

I Finland påverkas läsförmågan speciellt av ungdomarnas attityder till läsning och hur effektiva strategier som används vid läsningen. Också hur mångsidigt eleven läser förklarar nivån i läsförmågan. Alla de här faktorerna förklarar variationen i läsförmågan i Finland mera än i OECD-länderna i medeltal. Elevens socioekonomiska bakgrund, som förknippas med hemmets ekonomiska, kulturella och sociala kapital, förklarar i Finland en mindre del av variationen än i de övriga OECD-länderna i genomsnitt.

Skillnaderna mellan skolorna fortfarande små

Skillnaderna mellan skolorna är fortfarande rätt små när det gäller läsförmågan. Variationen mellan skolorna i Finland i PISA 2009 utvärderingen var endast 8 procent av den totala variansen.
I den internationella jämförelsen var denna andel minst, fast skillnaderna mellan skolorna har vuxit något sedan utvärderingen år 2000. Då var skolornas del vad gäller variationen i elevernas läsning 5 procent.

Den matematiska kunskapen på samma nivå, naturvetenskapliga kunskaperna en aning sämre

De finländska ungdomarnas matematiska kunskaper är fortfarande på en hög och jämlik nivå. De matematiska kunskaperna har hållit sig på samma nivå som 2003 då matematik var undersökningens huvudområde. Andelen elever i Finland med svaga matematiska kunskaper var minst jämfört med övriga OECD-länder. Kunskaperna i naturvetenskap har däremot försämrats en smula jämfört med resultaten från 2006 då naturvetenskap stod i centrum. Trots det är de finländska ungdomarnas naturvetenskapliga kunskaper på toppnivå inom OECD-länderna.

PISA-undersökningen blir mera omfattande och redan 65 deltagare

I PISA-undersökningen utreds hur ungdomar i åldern 15 år behärskar framtidens samhälle, arbetslivets utveckling och kunskap och färdigheter som är centrala för ett gott liv. Undersökningen görs med tre års mellanrum och granskar kunskaper inom läskunnighet, matematik och naturvetenskaper.

Det första året undersökningen gjordes (2000) deltog 32 länder. I den fjärde undersökningen, utvärderingen för 2009, deltog 65 länder/områden. Undersökningen 2009 startade den andra heltäckande rundan och nu står läskunskapen i centrum, precis som första gången. Läsning har i PISA definierats som förståelse av skrivna texter, att kunna använda, reflektera och engagera sig i skrivna texter för att nå egna mål, utveckla information och färdigheter och aktivt delta i samhällslivet.

PISAs mål är inte i första hand att utvärdera hur den grundläggande utbildningen uppnår sina mål och att granska innehållet, utan att utvärdera elevernas färdigheter och beredskap inför de kunskaper som behövs i så vardagliga situationer som möjligt.
203 skolor valdes till PISA-undersökningen (Programme for International Student Assessment) 2009 i Finland. Till urvalet hörde 6 415 elever. Av eleverna svarade 91 % på provfrågorna. I Finland var det Forskningsinstitutet för utbildning vid Jyväskylä universitet som genomförde undersökningen.

Ytterligare information:
Undervisnings- och kulturministeriet:
- direktör Eeva-Riitta Pirhonen tfn (09) 160 77268
-undervisningsrådet Jari Rajanen, tfn (09) 160 77463
- specialplanerare Tommi Karjalainen, tfn (09) 160 77325

Forskningsinstitutet för utbildning (Jyväskylä universitet):
- professor Jouni Välijärvi, PISAs nationella koordinator, tfn 050 567 7210, [email protected]
- specialforskare Sari Sulkunen, PISAs utvärdering av läskunnigheten, tfn 040 762 9559, [email protected]

Publikationen PISA 2009 -tutkimuksen ensituloksia (på finska) samt övrigt material i anslutning till undersökningen finns på undervisnings- och kulturministeriets webbplats på adressen: www.minedu.fi/pisa