Skip to content

EUROSTUDENT VII-forskningsartiklarna publicerades – Teman var ansökan till högskoleutbildning, preparationskurser, könskodade utbildningsval och integrering av internationella studerande

Undervisnings- och kulturministeriet
15.4.2021 11.00 | Publicerad på svenska 16.4.2021 kl. 15.39
Pressmeddelande

I EUROSTUDENT VII-undersökningen utreddes högskolestuderandenas levnadsförhållanden, studier, sociala bakgrund och utkomst. Enkäten som genomfördes våren 2019 besvarades av över 7 000 högskolestuderande. Finlands nationella resultat publicerades i september 2020. De fem forskningsrapporter som nu publicerats stöder och fördjupar den nationella rapporten tematiskt.

Temana i forskningsrapporterna har valts med beaktande av skrivningarna i statsminister Sanna Marins regeringsprogram. Därmed fördjupar artiklarna kunskapsunderlaget för att främja verkställandet av regeringsprogrammets skrivningar.

– Det kunskapsunderlag som används i den nationella EUROSTUDENT VII-rapporten och i dessa forskningsartiklar är värdefullt och unikt. Denna fortsatta forskning fördjupar vår förståelse och stärker det evidensbaserade beslutsfattandet som gäller högskoleutbildningen, konstaterar överdirektör Atte Jääskeläinen.

Motivationsfaktorerna för ansökan till utbildning har samband med könskodade branschval

Resultaten av Jenni Lahtinens, Tina Lauronens och Virve Murtos artikel om utbildningsval som överskrider könsgränserna och differentierade karriärvägar visar att sannolikheten för val som bryter mot traditionella könsgränser ökar för män med åldern. 

Ju senare män inleder högskolestudier, desto större sannolikhet är det att de studerar inom ett område som är atypiskt för deras kön. När det gäller kvinnor verkar det som om en högre ålder inte på samma sätt direkt breddar möjligheterna i fråga om utbildningsval.

Studerande önskar mångsidiga studiearrangemang och stödformer

Johanna Korkeamäkis och Mirkka Vuorentos artikel om anmälda hälso- och funktionsbegränsningars inverkan på högskolestudierna lyfter fram behovet av att aktivt främja likabehandling i högskolestudierna.

Enligt internationella undersökningar kan man främja de studerandes förmåga att klara av sina studier på många olika sätt. Vid bedömningen av konsekvenserna av coronapandemin är det viktigt att särskilt beakta studerande som upplever olika begränsningar i funktionsförmågan och att i större utsträckning satsa på lösningar som främjar studiernas tillgänglighet och smidighet. Även i fråga om den sociala tryggheten bör man bättre beakta studerande som upplever svårigheter i studierna.

Vad får utländska examensstuderande att stanna i Finland?

Henna Juusolas, Hanna Noris, Anu Lyytinens, Vuokko Kohtamäkis och Jussi Kivistös artikel handlar om internationella studerandenas motiv för att söka sig till Finland samt olika politikåtgärders inverkan på studerandenas vilja att stanna kvar i Finland efter studierna.

I svaren betonades en politik som främjar öppenheten i samhället, den ekonomiska tillväxten och skapandet av arbetstillfällen samt arbetsmarknadspolitiken. Utöver de arbetskraftspolitiska målen kan det också vara nödvändigt att beakta samhällets mottaglighet i fråga om utländska studerande. 

Den mest betydelsefulla faktorn vid valet att stanna kvar i Finland verkar vara familjesituationen, dvs. huruvida den studerande har barn och hur många. I ljuset av denna analys ser det ut som om de studerande redan med ett barn planerar att stanna i Finland, och dessa tankar stärks om de har fler barn.

Preparationskurserna har samband med utbildningens popularitet

Juhani Saaris, Alina Inkinens och Suvi Jokilas artikel handlar om deltagande i preparationskurser och studerandenas motiv för att söka till högskoleutbildning. I artikeln begrundas ansökan till utbildning och hur den studerandes bakgrund påverkar den. Yngre studerande och internationella examensstuderande påverkas av föräldrarnas förväntningar, medan äldre och i synnerhet kvinnor vill främja andras välfärd genom sina studier.

I artikeln granskas också deltagande i preparationskurser, som enligt artikeln har samband med utbildningens popularitet. I resultaten framhävs särskilt juridiken, medicinen och veterinärmedicinen, där mer än 70 procent av de godkända sökandena har genomgått en preparationskurs. Avvikande branscher i den annars rätt linjära trenden är utbildningarna inom kommunikation och informationsvetenskap (talvetenskap, kommunikation) samt i synnerhet utbildningarna på konstområdet, där det just inte finns någon marknad för preparationskurser.

De som har kommit in på områden med stor konkurrens genom preparationskurser har oftare än andra åtminstone en förälder som är högutbildad. Deltagande i preparationskurser har en koppling med vilja att hjälpa andra och å andra sidan med en strävan efter att uppnå en bättre position i samhället.

Marginalgrupper utgör en betydande del av alla studerande

I Hanna Noris, Anu Lyytinens, Henna Juusolas, Vuokko Kohtamäkis och Jussi Kivistös artikel undersöks högskoleutbildningen i fråga om tre olika marginella grupper - personer med invandrarbakgrund, personer med funktionsnedsättning och personer med psykiska sjukdomar. 

På basis av den här studien utgör marginella grupper en betydande del av studerandena vid de finländska högskolorna. Därmed är det skäl att fästa större uppmärksamhet vid utformningen av politikåtgärder med anknytning till jämlikhet både på system- och högskolenivå. Ett viktigt steg i beaktandet av marginella grupper är att identifiera mångfalden inom grupperna.

Närmare en fjärdedel av de högskolestuderande som svarat på Eurostudent-enkäten hade en fysisk skada, funktionsnedsättning eller ett långvarigt hälsoproblem. Knappt 15 procent av deltagarna hade någon långvarig psykisk sjukdom.

Det fanns inte någon stor skillnad mellan invandrare och finländska studerande i fråga om när de tror att de utexamineras. Det fanns inga skillnader i den allmänna inställningen till framtiden: största delen förhöll sig optimistiskt till framtiden och sina möjligheter att hitta arbete. Visserligen var andra generationens invandrare mer villiga än andra att åka utomlands för att söka arbete om det inte finns jobb i Finland. Hos personer med psykiska sjukdomar återspeglades olika svårigheter i studierna och livet överlag som en mer pessimistisk syn på framtiden. Hos dem var risken för att studierna avbryts också större än hos andra marginella grupper.

Mer information: 

  • Kaisu Piiroinen, undervisningsråd, tfn 0295 330 359
  • Sami Niinimäki, överinspektör, tfn 0295 330 303