Vad har redan gjorts för att förbättra förutsättningarna för kontinuerligt lärande?

För att förbättra förutsättningarna för kontinuerligt lärande har

studiemöjligheterna gjorts mer flexibla
utbildningssystemet öppnats upp
digitala tjänster som stöder kontinuerligt lärande utvecklats
möjligheterna att studera när man är arbetslös förbättrats
incitamenten för arbetsgivarna utvecklats.

Vid yrkeshögskolorna och universiteten har villkor att erbjuda kontinuerligt livslångt lärande förbättrats och lagstiftningen har förbättrats. Högskolorna kan bland annat skapa ett nytt utbud och verksamhetsmodeller (t.ex. den öppna högskolans utbud, separata antagningar, skräddarsydda studiemoduler, uppdragsutbildning) som svarar på förändringarna i arbetslivet och kompetensbehoven. Det kontinuerliga lärandet ska beaktas i större utsträckning också i finansieringen. Samarbetet mellan läroanstalterna på andra stadiet och högskolorna har stärkts och antagningen av studerande har förnyats.

Inom yrkesutbildningen har utvecklingen av det kontinuerliga lärandet haft samband med att skapa individuella studievägar, göra utbildningen mer kompetensbaserad och kundorienterad, göra genomförandet av utbildningen flexiblare och undanröja skrankor, revidera finansieringsmodellen och ta in arbetskraftsutbildningen som en del av helheten.

Grundutbildningen för dem som passerat läropliktsåldern, dvs. den grundläggande utbildningen för vuxna, har förnyats 2018. Studierna baserar sig på en individuell studieplan som utöver de allmänbildande studierna inom den grundläggande utbildningen också kan innehålla yrkesstudier och perioder då den studerande bekantar sig med arbetslivet.

För att främja lärande under arbetskarriären har man genomfört separata program eller beviljat understöd (examensinriktade fortbildningar, pilotprojekt inom yrkeskompetens, kompetensprogrammet för unga vuxna och programmet för yrkesutbildning för invandrare).

Digitala tjänster som stöder kontinuerligt lärande utvecklas. Redan nu används tjänsten KOSKI, som bland annat innehåller uppgifter om studieprestationer och studierätter.

I finansministeriets projekt Aurora testas utnyttjandet av artificiell intelligens. Inom projektet görs ett pilotförsök som gäller etablering i arbetslivet med hjälp av kontinuerligt lärande.

Undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen och arbets- och näringsministeriet skapar en digital servicehelhet som förenar tjänsterna för kontinuerligt lärande, kartläggning och identifiering av kompetens, karriärplanering, handledning samt förvärvande och utveckling av kompetens.

Undervisnings- och kulturministeriet har också för avsikt att uppdatera den nationella referensramen för examina i riktning i riktning mot en referensram för kunnande.

Arbetslösas möjligheter att studera har förbättrats. En person kan studera högst 6 månader med arbetslöshetsunderstöd, om studierna ger yrkesfärdigheter eller stöder företagsverksamhet. Arbetslösa har redan tidigare haft möjlighet att delta i arbetskraftsutbildning eller frivillig utbildning, om arbets- och näringsbyrån godkänt studierna.

Genom en lagändring har den skattemässiga behandlingen av utbildning som betalas av arbetsgivaren förtydligats och utvidgats. Incitament för arbetsgivarna är till exempel lönesubventionerad läroavtalsutbildning och FEC-modellen, dvs. Further Educated with Companies.

Tidigare beredning

En bred arbetsgrupp som tillsattes av undervisnings- och kulturministeriet utarbetade våren 2019 en rad förslag för att utveckla det kontinuerliga lärandet.

Beredningen har föregåtts av statens Jubileumsfond Sitras projekthelhet Kompetensens tid.