Understöden för verkstadsverksamhet för unga baserar sig på prövning. Bedömningen och den inbördes jämförelsen av ansökningarna bygger på en helhetsbedömning.
Verkstadsverksamheten för unga och beviljandet av understöd styrs av bestämmelserna i ungdomslagen (1285/2016) om syftet med lagen samt om verkstadsverksamhet för unga, och av bestämmelserna i statsrådets förordning om ungdomsarbete och ungdomspolitik (211/2017) om verkstadsverksamhet (www.finlex.fi).
Vid bedömningen av ansökningarna beaktas följande grunder:
2.1. Ansökningsspecifika grunder för beviljande
När understöd beviljas för verkstadsverksamhet för unga och vid bedömningen av verkstadsverksamhetens art och samhälleliga verkningar beaktas kriterierna i 12 § i statsrådets förordning (211/2017). Vid bedömningen av ansökningarna om understöd beaktas dessutom hur den verkstadsverksamhet som sökanden genomför förverkligar målen i 2 § i ungdomslagen.
I ansökan ska följande lyftas fram:
1. I styrgruppen ska ingå sakkunniga som vägleder de unga till verkstadsverksamheten och/eller som är centrala partner med tanke på genomförandet av verkstadstjänsterna. Styrgruppen har till uppgift att styra, förutse och utvärdera de faktorer som påverkar innehållet i verkstadstjänsterna för unga samt samordna de strategiska funktionerna, rikta verksamhetens innehåll och analysera verkstadsverksamheten som helhet på lokal nivå. Styrgruppen ska sammanträda regelbundet.
2. Handlingsplanen ska innehålla en kortfattad beskrivning av planerna för det följande året.
- Vad tänker man göra tillsammans med ungdomarna?
- Hur förverkligar verkstaden för unga de mål och utgångspunkter som anges iungdomslagen?
- Hurdana träningstjänster erbjuder verkstaden för de unga?
- Hur genomförs det sektorsövergripande samarbetet i praktiken?
- Hur många gånger sammanträder styrgruppen under året?
3. Under ”utvärdering, uppföljning och genomslag” beskriv:
- Hur följer man upp hur de deltagande ungdomarnas vägar framskrider (uppföljnings- och utvärderingsplan för unga)?
- Hur får de unga som deltar i verksamheten respons på de framsteg som de gjort i träningen och på den kompetens de skaffat sig på verkstaden?
- Hur utvärderar och uppföljer man verksamheten, dess resultat och genomslag?
- Hurdan respons har verkstaden fått av målgrupperna och samarbetsnätverken?
Statsunderstöd kan beviljas för följande godtagbara kostnader:
1. Lönekostnader för personalen inklusive lönebikostnader.
Lönekostnader för tränare och annan behövlig personal som arbetar inom verkstadsverksamheten för unga. Om uppgiftsbilden för en person i ordinarie tjänst vid kommunen ändras och personen flyttas till verkstaden som anställd berättigar detta dock inte till understöd, ifall inte någon annan anställs för att ersätta denna person.
2. Rese- och transportkostnader. Eventuella skäliga kostnader för resor i anslutning till verkstadsverksamheten för unga.
3. Kurs-, utbildnings- och arbetsledningskostnader för personalen.
Kurs-, utbildnings- och arbetsledningskostnader för verkstadsverksamheten för unga
4. Kostnader för köp av tjänster för att främja verkstadsdeltagarnas livskompetens.
Kostnader för köp av sådana tjänster som anknyter till främjandet av verkstadsdeltagarnas
livskompetens och livsfärdigheter. Sådana tjänster är helheter som bidrar till deltagarnas
grundläggande vardagsfärdigheter, såsom studiehelheter som gäller exempelvis näring och
måltider, interaktionsfärdigheter eller olika upplevelsebaserade verksamheter som stärker de
ungas motivation.
5. Kostnader för material och redskap.
Kostnader för mindre anskaffningar av material och redskap.
6. Övriga kostnader
Av grundad anledning kan understöd också beviljas för andra kostnader för verkstadsverksamheten
för unga.
Statsunderstödsbeslutet kan ange i större detalj vilka kostnader understödet inte får användas för.
2.2. Allmänna grunder
Vid bedömningen och jämförelsen av ansökningarna fästs uppmärksamhet vid att den verksamhet som understöds motsvarar syftena och värdegrunden i ungdomslagen.
Syftet med ungdomslagen är att främja de ungas delaktighet och möjligheter att påverka samt förmåga och förutsättningar att verka i samhället, stödja de ungas utveckling, självständighetsprocess och gemenskapskänsla samt inhämtandet av kunskaper och färdigheter i anknytning till detta, stödja de ungas fritidssysselsättningar och verksamhet i det civila samhället, främja de ungas likställdhet och jämlikhet samt tillgodoseendet av deras rättigheter och att förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor. Syftet ska uppnås med utgångspunkt i solidaritet, kulturell mångfald och internationalism, hållbar utveckling, sunda
levnadsvanor, respekt för miljön och livet samt sektorsövergripande samarbete
2.3. Allmänna förutsättningar för beviljande av understöd enligt statsunderstödslagen
Regionförvaltningsverket kan bevilja understöd endast om de allmänna förutsättningarna för beviljande av understöd enligt statsunderstödslagen uppfylls. Regionförvaltningsverket beaktar de allmänna förutsättningarna också när beslut fattas om understödets belopp.
Allmänna förutsättningar för beviljande av statsunderstöd är (7 § 1 mom. i statsunderstödslagen 688/2001):
- Det ändamål för vilket statsunderstöd söks är samhälleligt godtagbart.
- Beviljandet av understöd är motiverat med avseende på de mål som har ställts upp för användningen av statsunderstödet.
- Beviljandet av statsunderstöd är nödvändigt när man beaktar annat offentligt stöd som den sökande erhållit samt arten och omfattningen av projektet eller verksamheten.
- Beviljande av statsunderstöd orsakar endast ringa snedvridning av konkurrensen och verksamheten på marknaden
Om understödet hänför sig till lönekostnader, kan understödet endast beviljas av särskilt vägande skäl om stödtagaren har straffats för att ha anlitat utländsk arbetskraft som saknar tillstånd (7 § 2 mom. i statsunderstödslagen).
2.4. Hinder för beviljande av understöd
Understöd kan beviljas en sökande som undervisnings- och kulturministeriet har godkänt som berättigad till statsbidrag.
Understöd beviljas inte för ändamål för vilka det riktats ett separat understöd ur undervisnings- och kulturministeriets anslag.
Den som tidigare har fått understöd för verkstadsverksamhet av regionförvaltningsverket ska se till att de redovisningar för användningen av understödet som förutsätts i stödbesluten har lämnats in inom utsatt tid. Ansökan avslås om sökanden väsentligt åsidosatt sin skyldighet att ge regionförvaltningsverket uppgifter för kontroll av användningen av ett eller flera tidigare beviljade understöd.
3. Villkor för användningen av understöd
Understödet får användas endast för det ändamål som det har beviljats för. Stödtagaren får inte vidarefördela understödet.
Understödet är avsett att täcka det underskott för projektet som uppstår då man från de godtagbara kostnaderna drar av övriga understöd samt de intäkter projektet ger upphov till. Om understödet överstiger det realiserade underskottet, ska den överstigande delen återbetalas till regionförvaltningsverket.
Regionförvaltningsverkets understöd kan täcka högst en i understödsbeslutet fastställd andel av de godtagbara kostnaderna för den verksamhet eller det projekt som finansieras. Understödet får inte heller tillsammans med andra offentliga stöd överstiga beloppet av de godtagbara kostnaderna. De godtagbara kostnaderna definieras i understödsbeslutet och dess bilagor.
Understödet får täcka högst 75 procent av de totala kostnaderna för den verksamhet som finansieras. Den resterande andelen ska täckas med annan finansiering.
För kostnader för regional samordning kan beviljas högst 15 000 euro.
Den övriga finansieringen kan vara en eller flera av följande understödsformer:
- självfinansiering, som till exempel deltagaravgifter, medlemsavgifter, biljettintäkter, hyresintäkter osv., eller för kommunernas del statsandelar samt skatte- och avgiftsintäkter. Självfinansieringen ska kunna verifieras i bokföringen. Självfinansieringsandelen kan inte vara kalkylerad, t.ex. talkoarbete eller ”in kind-finansiering”, när den inte inbegriper inkomster eller utgifter som antecknas i bokföringen. (Med in kind-finansiering avses t.ex. rabatt som understödstagaren får och
som antecknas som en kalkylerad intäkt.)
- privat finansiering
- offentlig finansiering
- EU-finansiering
Understödstagarens ekonomi och förvaltning ska ordnas på tillbörligt sätt. Understödstagaren ska ikontoplanen allokera intäkterna från verksamheten och utgifterna för verksamheten till en egen kostnadsplats eller ett eget projekt som inrättats för projektet eller verksamheten (bokföringslagen 1336/1997 och bokföringsförordningen 1339/1997). Av kostnadsstället ska framgå alla godtagbara kostnader inklusive de åtgärder som vidtagits med statsunderstöd och självfinansiering.
Regionförvaltningsverket har rätt att i samband med utbetalningen av statsunderstöd och övervakningen av dess användning utföra nödvändiga granskningar som gäller statsunderstödstagarens ekonomi och verksamhet (Statsunderstödslagen 688/2001, 16 §).
Understödstagaren ska utreda sin eventuella skyldighet att iaktta upphandlingslagstiftningen och beakta den i sin verksamhet Även en understödstagare som inte hör till staten, kommunerna eller församlingarna kan vara skyldig att konkurrensutsätta sina upphandlingar enligt förfarandena i upphandlingslagen.
- Om understödstagaren uppfyller kännetecknen för en offentligrättslig inrättning (till exempel om över hälften av finansieringen är offentlig), ska understödstagaren iaktta upphandlingslagen i all sin upphandling.
- Om understödstagaren får understöd för en specifik upphandling till över 50 procent av upphandlingens värde, ska understödstagaren i den upphandlingen iaktta upphandlingslagen. (Lagen om offentlig upphandling och koncession 1397/2016)
Undervisnings- och kulturministeriet har bestämt att understödstagaren ska begära anbud från fler än en leverantör i sådana upphandlingar av varor och tjänster där upphandlingens värde underskrider det nationella tröskelvärdet, men där värdet utan mervärdesskatt överstiger 20 000 euro.
