Utvecklingsunderstöd inom ramen för programmen Skolan i rörelse och Studier i rörelse för verksamheten vid högstadier och yrkesläroanstalter på andra stadiet perioden 1.12.2022–31.12.2023

Med utvecklingsunderstöden inom ramen för Skolan i rörelse och Studier i rörelse stöds riktlinjerna för en motionsinriktad livsstil i idrottslagen (390/2015), Statsrådets idrottspolitiska redogörelse (2018) och regeringsprogrammet (2019) samt i synnerhet genomförandet av programmet Skolan i rörelse och Studier i rörelse.

Målet är att understödet ska göra skolelever och studerande mera fysiskt aktiva och förbättra deras studieförmåga genom att utveckla en motionsinriktad verksamhetskultur vid högstadier och yrkesläroanstalter på andra stadiet under skol- och studiedagen. Ett särskilt mål är att de elever och studerande som rör på sig mindre ska bli fysiskt aktivare i dessa målgrupper.

Nationella centret för utbildningsvärdering (NCU) gjorde en bedömning av Skolan i rörelse (2018). Enligt bedömningen är införandet av motion i skoldagen fortfarande inte slutfört i många högstadier. I bedömningen rekommenderas att det fästs särskild uppmärksamhet vid denna målgrupp. Denna slutsats stöds fortfarande även av praktiska iakttagelser i programmet Skolan i rörelse. Det har gjorts en motsvarande iakttagelse i Studier i rörelse i fråga om yrkesläroanstalterna på andra stadiet. En sak som ytterligare stöder att åtgärderna riktas till högskolestuderande och studerande på andra stadiet är att forskningen har visat att dessa målgrupper rör på sig mindre än andra målgrupper i grundskolan och på andra stadiet.

Covid-19-pandemin har inneburit att välbefinnandet blivit eftersatt, och konsekvenserna av detta är långvariga. Motionsaktiviteten bland barn och unga minskade avsevärt under covid-19-pandemin. En förklaring till förändringen är i synnerhet att motionen under skol- och skolresorna minskat under distansundervisningen. Hos unga verkar polariseringen vad gäller motionen, det vill säga uppdelningen i unga som motionerar aktivt och unga som motionerar bara lite, ha ökat på grund av pandemin.

Genomförandet av målen ska ske med utgångspunkt i jämställdhet mellan könen och likabehandling i enlighet med idrottslagen. I projekten ska man fästa särskild uppmärksamhet vid att verksamheten är tillgänglig och tänka på möjligheter till anpassad motion. Ansökan ska innehålla en beskrivning av hur projektets verksamhet och de förväntade resultaten främjar jämställdhet och likabehandling bland elever och studerande.

Med att främja studieförmågan avses att lärandet, studiernas framskridande och välbefinnandet förbättras med fysiska, funktionella och motionsbaserade metoder. Studieförmågan är skolelevernas och studerandenas arbetsförmåga. Med Skolan i rörelse- och Studier i rörelse-verksamhet kan man stödja till exempel den studerandes förankring i studiegemenskapen, grupptillhörighet, gemenskapskänsla, sociala färdigheter, ork och välbefinnande samt erbjuda upplevelser av glädje, delaktighet, lärande och kunnande.

Med en motionsinriktad verksamhetskultur vid skolan och läroanstalten avses personalens och elevernas attityder, verksamhet och kompetens samt läroanstaltens omständigheter, strukturer, verksamhetssätt och ledning. En motionsinriktad verksamhetskultur ska utvecklas i samarbete med studerandena och personalen. Utvecklingsarbetet ska vara systematiskt och organiserat. Resultaten av utvecklingsarbetet ska följas upp och utvärderas. Det centrala i utvecklingsarbetet är att integrera verksamheten i skolans/läroanstaltens och elevernas vardag, att bedriva utvecklingsarbetet på ett brett plan och arbeta tillsammans. Ledningen ska vara engagerad i genomförandet av projektet (se Ledningens kontrollista och kontrollista för rektor)
​​​​​​​
De som lämnar in projektansökningar ska registrera sig i Skolan i rörelse-programmet  och/eller i Studier i rörelse-programmet. En bedömning av nuläget som gjorts under 2022 ska bifogas som bilaga i ansökan. När man identifierar utvecklingsmålen i projekten ska man använda anvisningen Nykytilan arvioinnin tuloksia (läs Skolan i rörelse och Studier i rörelse Resultaten av bedömningen av nuläget)

Kommunen eller utbildningsanordnaren samordnar projektet genom att utveckla strukturer, verksamhetssätt och sektorsövergripande samarbete som stöder verksamheten över skol-, läroanstalts- och sektorsgränserna. Varje projekt kan utveckla en aktiv verksamhetskultur på sitt eget sätt enligt organisationens behov och önskemål.

Åtgärderna kan rikta sig exempelvis till att utveckla kompetensen hos personalen och eleverna och att förändra deras inställning, att öka den fysiska aktiviteten under lektionerna, rasterna och under skol/studiedagen samt till att förändra skolans/läroanstaltens yttre och inre miljö så att den stöder till fysisk aktivitet. När verksamheten genomförs är det viktigt att främja elevernas välbefinnande, delaktighet, lärande och studier.

För att uppnå genomslag i verksamheten bör man genomföra flera åtgärder och integrera verksamheten så att den blir en del av skolans/läroanstaltens och elevernas vardag. I projektet kan man skapa utnyttja tidigare god praxis samt utveckla nya verksamhetsmodeller.

Centrala framgångsfaktorer i Skolan i rörelse- och Studier i rörelse-verksamheten:

1. Åtgärder som gäller organiseringen av Skolan i rörelse- och Studier i rörelse-verksamheten

• Utveckling av en aktiv verksamhetskultur genom att påverka personalens och de studerandes attityder, verksamhet och kompetens samt läroanstaltens miljö (utomhus och inomhus), strukturer, verksamhetssätt
• Utveckling av helhetssamordningen och ledningen av Skolan i rörelse- och Studier i rörelse-verksamheten som en del av organisationens verksamhet
• Eleverna och de studerande samt personalen görs delaktiga i planeringen, genomförandet och utvärderingen av verksamheten.
• I Skolan i rörelse- och Studier i rörelse-verksamheten främjas likabehandling, jämställdhet och tillgänglighet.
• Verksamheten skrivs in i de långsiktiga planerna, årsplanerna och/eller kursinnehållet

2.  Åtgärder som gäller undervisningen     

• Sittandet och orörligheten samt statiska arbetsställningar minskas
• I undervisningen införs fler rörliga pauser
• Verksamhetsmetoder som ökar rörligheten ökas
• Tekniken utnyttjas för att öka rörligheten.

3. Åtgärder riktade till skolor, läroanstalter, elever och studeranden

• Skolornas och läroanstalternas omständigheter utvecklas så att de sporrar till fysisk aktivitet och varierande ställningar, och ökar möjligheterna till rörelse under skol- och studiedagen samt på lektionerna och mellan lektionerna
• Utnyttjandet av idrottslokalerna utanför undervisningstiderna ökas
• Identifierandet av elever och studerande som rör på sig lite utvecklas och likaså det stöd som dessa erbjuds
• Elevernas och studerandenas motion med jämlikar utvecklas (till exempel motionstutorer, -agenter eller -aktivatorer)
• Möjligheterna till motion och idrott under skol- och studiedagen eller i dess omedelbara närhet utvecklas.
• Eleverna och studerandena sporras att färdas mellan läroanstalten eller skolan på ett fysiskt aktivt sätt
• Evenemang och jippon används för att öka motionen, den fysiska funktionsförmåga och studieförmågan
• Välbefinnandet och studieförmågan främjas genom att utnyttja motion för att stödja förankringen i studiegemenskapen, gemenskapskänslan, orken och återhämtningen samt studiemotivationen.

4. Åtgärder som gäller samarbetet

• Mångprofessionellt samarbete för att främja rörligheten och studieförmågan
• Skolan i rörelse- och Studier i rörelse-verksamheten utvecklas i samarbete med skol- och studerandehälsovården och som en del av den gemensamma elevhälsan.
• Utbildningsanordnaren utvecklar det interna samarbetet i projektet och främjar att aktörerna förbinder sig vis projektet.
• Utbildningsanordnaren har ett omfattande samarbete med olika intressegrupper, såsom andra kommuner, skolor och läroanstalter, organisationer och idrottsföreningar samt med olika kommunala sektorer (till exempel ungdoms-, idrotts- och tekniska väsendet)

Ansökan om understöd görs i regionalförvaltningsverkets e-tjänst. Om det inte är möjligt ska du kontakta den person som ger mer information om understödet.

Ansökningarna ska vara framme/ha lämnats in via e-tjänsten senast den 18 oktober 2022 kl. 16.15. Ansökan avslås om den lämnas in till regionförvaltningsverket efter utsatt tid. Sökanden ansvarar för att ansökan kommer fram inom utsatt tid.

Bruksanvisning för e-tjänsten:
​​​​​​​
Ansökningar om statsunderstöd som beviljas av regionförvaltningsverken görs i regionalförvaltningsverkens e-tjänst. För tjänsten behövs Suomi.fi-identifikation, som fungerar med bankkoder, ett mobilcertifikat eller ett chipförsett id-kort. Sökanden ska fylla i ansökningsblanketten i e-tjänsten, bifoga de bilagor som anges på blanketten och lämna in ansökan via tjänsten. Eventuella kompletteringar till ansökan och begäranden om omprövning av beslutet lämnas också in via e-tjänsten. När projekten har slutförts lämnas också redovisningarna in via e-tjänsten. Regionförvaltningsverken skickar beslutet till sökanden via tjänsten.

Understöden beviljas efter prövning. I bedömningen beaktas projektets ändamålsenlighet i relation till syftet med utlysningen och till framgångsfaktorerna för Skolan i rörelse- och Studier i rörelse-verksamheten, verksamhets- och ekonomiplanens genomförbarhet samt projektverksamhetens kvalitet, omfattning och genomslag.  I bedömningen av ansökningarna och i den inbördes jämförelsen av dem utgår man från en helhetsbedömning där man beaktar följande:
​​​​​​​
1. Ansökningsspecifika grunder för beviljande

Understödet söks för perioden 1.12.2022–31.12.2023. Projekten ska inledas i december 2022. Projekten är ettåriga.

I konkurrensen bland Studier i rörelse -projekten kan sådana projekt som inte fått Studier i rörelse-understöd under de senaste åren ges företräde.

Projekten ska innefatta flera olika åtgärder för att göra organisationens verksamhetskultur mer motionsinriktad. Vid beviljandet av understöd betonas etableringen av verksamheten, dvs. genomförandet av sådana verksamhetsmodeller som kan etableras som en del av det normala servicesystemet eller verksamheten även utan externt ekonomiskt stöd. Med tanke på etableringen av projektet är det viktigt att projektaktörerna på lång sikt förbinder sig till de planerade åtgärderna och finansieringen av dem. I ansökan ska sökanden ange en plan för hur funktionerna etableras och förankras.

Om understöd söks för ett projekt som är gemensamt för flera sammanslutningar, bör en av dem utses till administratör för ansökan. Den administrerande sammanslutningen ansöker om understöd och svarar för dess användning, eventuell återbetalning och redovisning för understödet till regionförvaltningsverket. Till ansökan ska fogas ett avtal gällande principerna för de deltagande sammanslutningarnas arbets- och ansvarsfördelning samt över användningen av understödet och ansvaren i anknytning till det. Understödet får överföras som understöd för en projektpartners användning endast om tillstånd att vidarefördela understödet har begärts av regionförvaltningsverket och ett sådant tillstånd har beviljats och antecknats i understödsbeslutet.

Projektets självfinansiering ska vara minst 50 procent av projektets totala kostnader. Självfinansieringen kan inte vara kalkylerad, exempelvis kalkylerade hyror för kommunens egna lokaler, överföringsposter eller talkoarbete, eftersom detta inte inbegriper intäkter eller utgifter som antecknas i bokföringen. I sökandens budget ska det finnas en anslagsreservering för de kostnader som verksamheten medför. Självfinansieringen ska kunna påvisas i bokföringen i samband med redovisningen. Regionförvaltningsverkets understöd kan i regel täcka högst 50 procent av de faktiska totalkostnaderna för verksamheten eller projektet.

När understöd beviljas beaktar regionförvaltningsverket hur väl man i planeringen av projektet har beaktat befintlig forskning samt verksamhetsmodeller som visat sig vara bra i tidigare projekt som anknyter till att göra skol- och studiedagen mer motionsinriktad (se till exempel Studier i rörelse och Skolan i rörelse).

Projekt vars huvudsakliga syfte är forskning, anordnande av ett enskilt evenemang eller anskaffning av redskap understöds inte. Understöd ges inte heller till projekt som enbart handlar om att minska stillasittande och övrig orörlighet. Däremot är det önskvärt att även detta element ingår i de projekt som understöds. När skol- och studiegemenskapen utvecklas är det viktigt att som en del av projekthelheten även beakta främjandet av personalens arbetshälsa. Godtagbara kostnader är emellertid inte kostnader som anknyter till främjandet av personalens arbetshälsa.

En central princip för statsunderstöd är att samma verksamhet inte beviljas stöd via flera olika understödssystem. I ansökan är sökanden skyldig att meddela eventuella andra understöd som sökts eller beviljats och som gäller verksamhet enligt denna ansökan.

I projektplanen ska man tydligt specificera kostnaderna och finansieringen av dem.

Projektet ska ha en samordnings- och ledningsstruktur som stöder verksamheten, och denna struktur ska beskrivas i projektansökan (inklusive uppgifter och arbetsfördelning):

• Styrgrupp och ansvarsperson/-er
• I projekt som omfattar flera organisationsenheter även det ansvariga teamet och den ansvariga personen för varje skola/läroanstalt och/eller enhet.
• Samarbetsstrukturen med skol/studerandehälsovården (kan genomföras exempelvis genom regelbundna möten eller genom att utnämna en representant för hälsovården till projektets styrgrupp).

2. Allmänna grunder

I enlighet med sin strategi arbetar undervisnings- och kulturministeriet för att stärka allas förmågor och kompetens, för att förnya samhället genom kreativ, utforskande och ansvarsfull verksamhet och för att trygga förutsättningarna för ett meningsfullt liv på lika villkor. Undervisnings- och kulturministeriets strategi finns på adressen.

I bedömningen och jämförelsen av ansökningarna kan det därmed räknas till fördel om verksamheten eller projektet bidrar till att främja delaktighet, ömsesidig respekt och hållbar utveckling i enlighet med verksamhetslöftet i UKM:s strategi.

3. Allmänna förutsättningar enligt statsunderstödslagen

Regionförvaltningsverket kan bevilja understöd endast om de allmänna förutsättningarna för beviljande av understöd enligt statsunderstödslagen uppfylls. Regionförvaltningsverket beaktar de allmänna förutsättningarna också vid beslut om understödets belopp.

Allmänna förutsättningar för beviljande av statsunderstöd (7 § 1 mom. i statsunderstödslagen):

• Det ändamål för vilket statsunderstöd söks är samhälleligt godtagbart.
• Beviljandet av understöd är motiverat med avseende på de mål som har ställts upp för användningen av statsunderstödet.
• Beviljandet av statsunderstöd är nödvändigt med beaktande av annat offentligt stöd som sökanden erhållit samt arten och omfattningen av projektet eller verksamheten.
• Beviljandet av statsunderstöd orsakar endast ringa snedvridning av konkurrensen och verksamheten på marknaden.

Om understödet hänför sig till lönekostnader, kan understödet endast beviljas av särskilt vägande skäl om stödtagaren har straffats för att ha anlitat utländsk arbetskraft som saknar tillstånd (7 § 2 mom. i statsunderstödslagen).

4. Hinder för beviljande av understöd

Sökanden som tidigare har beviljats understöd av regionförvaltningsverket ska se till att de redovisningar av användningen av understöd som förutsätts i understödsbesluten har lämnats inom utsatt tid. Regionförvaltningsverket avslår ansökan om sökanden väsentligt åsidosatt sin skyldighet att ge regionförvaltningsverket uppgifter för kontroll av användningen av tidigare beviljade understöd.

Ansökan avslås om den inkommer i pappersform efter utsatt tid.

Understödet får användas endast för det ändamål som det beviljats för.

Understöd från regionförvaltningsverket är avsett att täcka det underskott för projektet som uppstår då man från de godtagbara kostnaderna drar av övriga understöd samt de intäkter projektet ger upphov till. Om understödet från regionförvaltningsverket överstiger det realiserade underskottet, ska den överstigande delen återbetalas till regionförvaltningsverket. De godtagbara utgifterna definieras i understödsbeslutet och dess bilagor.

Godtagbara utgifter är direkta kostnader som uppstår på grund av projektverksamheten. Sådana kostnader är till exempel handledararvoden, marknadsföringskostnader, skäliga kostnader (högst 25 procent av projektets totala kostnader) för motionsredskap, flyttbar utrustning och flyttbara anordningar, kostnader för motionsevenemang (som en del av den övriga verksamheten), ledarnas resekostnader, transportkostnader samt hyreskostnader för andra än utbildningsanordnarens egna lokaler. Alla kostnader ska bokföras på projektets kostnadsställe (även lönekostnaderna).

I de godtagbara lönekostnaderna för projektet kan ingå tilläggsersättningar för extra arbete som utförts av en ordinarie anställd person. Övrig arbetstid för ordinarie personal (till exempel en Studier i rörelse-samordnare eller ordinarie anställd med årsarbetstid) kan utgöra högst 35 procent av projektets  totala kostnader som ska noteras. Stödtagaren ska påvisa tillförlitligt med exempelvis arbetstidsredovisning att arbetsinsatsen riktas direkt till projektet. Även en arbetstidsplan eller -bestämmelse anses vara tillräcklig dokumentation. Lönekostnaderna ska bokföras på kostnadsplatsen, vilket kan göras med ett anteckningsverifikat och en arbetstidsbestämmelse som fogas till anteckningsverifikatet som grund för allokeringen. I de godtagbara kostnaderna för projektet kan inte ingå personalutgifter som föranleds av organisationens lednings deltagande.

Som godtagbara kostnader räknas löner eller arvoden som för varje löntagare utgör högst ett belopp som motsvarar en årslön på 80 000 euro jämte lagstadgade lönebikostnader. Lönen kan betalas ut som penninglön eller naturaförmån.

Som en del av ett aktivitetsbaserat projekt kan man skaffa utrustning till läroanstaltens lärande- och motionsmiljöer. I utvecklingen av lärandemiljöerna stöds åtgärder av försökskaraktär, såsom anskaffning av redskap och utrustning som främjar periodisering av sittandet. Med utveckling av motionsmiljöerna avses utveckling av miljön som aktiverar till motion, såsom anskaffning av flyttbara bordtennisbord och frisbeegolf- och korgbollskorgar. Utvecklingen av lärande- och motionsmiljöerna ska ha en klar koppling till ett aktivitetsbaserat projekt. Om det i en ansökan ingår kostnader för utvecklingen av omständigheterna vid flera läroanstalter eller verksamhetsenheter ska de anges separat för varje läroanstalt och verksamhetsenhet i ansökan. Anslaget är inte avsett för byggande av idrottsanläggningar.
 
En preliminär plan över den motionsutrustning som ska skaffas anges i kostnadskalkylen på ansökningsblanketten. Med motionsutrustning avses exempelvis bollar, racketar, kettlebells eller motsvarande motionsredskap.

De totala kostnaderna kan inte omfatta kostnader som inte direkt främjar den dagliga motionen, byggkostnader, kostnader för enskilda evenemang, och inte heller för kostnader som föranleds av organisationens lagstadgade verksamhet eller basverksamhet.

Understödstagarens ekonomi och förvaltning ska ordnas på tillbörligt sätt. En styrgrupp ska tillsättas för projektet.

En redogörelse för användningen av understödet ska lämnas senast det datum som anges i beslutet. Understödets mottagare förutsätts rapportera kostnaderna enligt kostnadsställe.

Regionförvaltningsverket har rätt att i samband med utbetalningen av statsunderstöd och övervakningen av dess användning utföra nödvändiga granskningar som gäller statsunderstödstagarens ekonomi och verksamhet (16 § i statsunderstödslagen).

Understödstagaren ska reda ut sin eventuella skyldighet att iaktta upphandlingslagstiftningen och beakta detta i sin verksamhet. Även en stödtagare som inte hör till staten, kommunerna eller församlingarna kan vara skyldig att konkurrensutsätta sina upphandlingar enligt förfarandena i upphandlingslagen.

• Om understödstagaren uppfyller kännetecknen för en offentligrättslig inrättning (till exempel när över hälften av finansieringen är offentlig), ska understödstagaren iaktta upphandlingslagen i all sin upphandling.
• Om understödstagaren får understöd för en specifik upphandling till över 50 procent av upphandlingens värde, ska understödstagaren i den upphandlingen iaktta upphandlingslagen.
  ​​​​​​​(Lagen om offentlig upphandling och koncession 1397/2016).

Undervisnings- och kulturministeriet har fastställt att en understödstagare ska begära anbud av flera än en leverantör i varu- och tjänsteupphandlingar som understiger det nationella tröskelvärdet, men vars värde utan mervärdesskatt överstiger 20 000 euro.

I statsunderstödsbeslutet finns närmare information om tidsschemat för utbetalning av understödet, under vilken tid understödet ska användas och när redovisningen av användningen senast lämnas in till statsbidragsmyndigheten. Om det vid projektets start har uppkommit väsentliga förändringar jämfört med ansökan som gått igenom beslutsförfarandet, måste sökanden omgående anmäla dessa ändringar till statsbidragsmyndigheten innan understödet betalas ut.

Regionförvaltningsverkens guide om hur man söker understöd och om övervakningen av hur statsunderstöd används finns på websidan. Om ansökningsanvisningarna och guiden är motstridiga, är ansökningsanvisningen alltid den handling som gäller.

En förutsättning för beviljande av statsunderstöd är att projektet deltar i uppföljningen och utvärderingen av verksamheten på det sätt som statsbidragsmyndigheten anger. I praktiken är det Likes, välfärdsenheten vid Jyväskylä yrkeshögskola, som samlar in uppföljnings- och utvärderingsinformation om projekt som gäller understöd på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet. Projekten får tillgång till de sammandragsrapporter som utarbetas utifrån denna information.

Beskrivning av grunderna för behandling av personuppgifter i anknytning  till uppföljningen och utvärderingen av projekten och den registrerades rättigheter finns i dataskyddsbeskrivningarna, se (UKM) och (AVI). Denna uppföljningsinformation ersätter dock inte projektredovisningen som ska lämnas in till regionförvaltningsverket senast det datum som anges i beslutet om statsunderstöd.  

Alla skolor och läroanstalter i de projekt som stöds med anslaget ska registrera sig i Skolan i rörelse -programmet eller i Studier i rörelse -programmet och göra en bedömning av nuläget på webbplatsen på adressen Skolan i rörelse Nykytilan arviointi eller Studier i rörelse Nykytilan arviointi.

Programmen erbjuder projekten olika stödåtgärder, till exempel nätverksträffar, utbildning, material och hjälp med kommunikationen. Mer information om dessa möjligheter finns på programmens webbplatser eller fås från programmets anställda.

Understödet söks för perioden 1.12.2022–31.12.2023. Projekten ska inledas i december 2022. Om projektet har fått förlängd tidsfrist för att använda ett tidigare understöd, ska understödet emellertid ha använts innan den nya användningstiden börjar. En redovisning av hur understödet har använts ska lämnas in senast det datum som anges i beslutet. I redovisningen ska det ingå både en ekonomisk rapport och en resultatrapport. Understödstagaren ska rapportera kostnaderna enligt kostnadsställe.

Understöd som ansökts i den elektroniska ärendehanteringstjänsten och som har beviljats kan redovisas i regionförvaltningsverkets ärendehanteringstjänst.

Sökanden ska bifoga följande handlingar i ansökan:

• Utdrag ur sökandens budget eller en annan godtagbar redovisning av projektets självfinansieringsandel.
• Andra än kommuners och utbildningssamkommuners projekt: Sammanslutningens resultaträkning, balansräkning och revisionsutlåtande från föregående räkenskapsperiod samt utdrag ur föreningsregistret
• Samfinansierade projekt: Avtal om principerna för arbets- och ansvarsfördelningen samt om användningen av understödet och ansvar i anknytning därtill.
• Redovisning över eventuella andra understöd som man har ansökt om och som man har fått för samma ändamål.

Sökandena kan få innehållsmässig rådgivning till stöd för projektplaneringen av samordnarna för idrott och motion för barn och unga vid de regionala idrottsorganisationerna (läs Lasten ja nuorten liikunnan kehittäjät ​​​​​​​samt programmen Skolan i rörelse och Studier i rörelse.